Transport har 36 regionala skyddsombud
Close
Transport har 36 regionala skyddsombud. Flera politiker har lyft frågan om att ta bort de regionala skyddsombuden från facket och skapa en ny typ av rådgivare på Arbetsmiljöverket.
Close
Granskning

Regionala skyddsombud under attack

Arbetsmiljöarbete. Regeringen försökte stärka de regionala skyddsombuden. Svaret blev massiv kritik. Nu hotas fackens rätt att välja regionala skyddsombud på allvar.

I tre år låg den i en låda på ett departement. Utredningen om ett arbetsliv i förändring. Flera hundra sidor lång. Ett förslag i den var att regionala skyddsombud ska få komma in där facket inte har medlemmar, men kollektivavtal finns. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) lyfte upp förslaget ur lådan i slutet av februari när hon skrev en debattartikel tillsammans med ordförandena för Byggnads och IF Metall.

Förslaget får svårt att ta sig genom riksdagen. Vänsterpartiet lär vara det enda partiet som röstar med regeringen.

Saila Quicklund, M
Saila Quicklund, M.  Foto: Sveriges riksdag

Saila Quicklund är ansvarig för arbetsmiljöfrågor hos Moderaterna. Tillsammans med en partikamrat och två liberaler har hon, i en debattartikel i Aftonbladet, presenterat ett motförslag till regeringens. Under vår en timme långa intervju återkommer hon gång på gång till vissa punkter.

Arbetsmiljön är viktig. Skyddsombuden gör ofta ett bra jobb, men det är för viktigt för att facken ska få ha ansvaret. Enligt henne finns en utbredd okunskap bland de regionala skyddsombuden. Politiken måste ompröva allt. Kärnan i budskapet är att de regionala skyddsombuden bör avvecklas och ersättas av oberoende arbetsmiljörådgivare som är anställda på statliga Arbetsmiljöverket. En del av kritiken är baserad på nyhetsartiklar om tillfällen där arbetsgivare upplevt att det regionala skyddsombudet försökt värva fackmedlemmar och ett fall där en arbetsgivare upplevt att hans arbetsplats stängts på felaktiga grunder.

– Jag tycker att frågan är för viktig för att göra internpolitik av, säger hon och syftar på att regeringen presenterade ett färdigt förslag med facken, i stället för att söka brett stöd eller tillsätta ytterligare en utredning.

Förslaget om arbetsmiljörådgivare, och kritiken mot de regionala skyddsombuden, är nära nog en karbonkopia av en rapport från arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Sverigedemokraterna föreslår ungefär samma sak.

Quicklund hävdar att verksamheten aldrig utvärderats och analyserats i grunden.

Det stämmer att staten inte gjort någon grundlig analys. Däremot lämnar facken en årlig rapport till Arbetsmiljöverket, som auktoriseras av revisor.

– Vi lägger hundratals miljoner på det här varje år, utan att analysera, säger Saila Quicklund.

De regionala skyddsombuden kostar 107 miljoner för skattebetalarna varje år. Om arbetsmiljörådgivarna ska innebära nya anslag vill Quicklund inte svara på.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, S. Foto:   Kristian Pohl

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark har inte gett upp utan vill trots det politiska motståndet kämpa ”ända in i kaklet”.

– Jag hoppas att de andra partierna lyssnar in fackförbunden och de arbetsgivare som vill ha seriös konkurrens.

Ministern har svårt att förstå kritiken mot att regionala skyddsombud utses och sköts av facket.

– Jag har varit fackligt aktiv i 20 år och vet att de regionala skyddsombuden gör skillnad. De besöker 55 000 arbetsplatser och det går att jämföra med 3 000 besök av Arbetsmiljöverkets inspektörer. Om man tror att man ska ta bort dem som gör så många besök, och säga att Arbetsmiljöverket ska göra det i stället vittnar om okunskap om hur arbetsmiljöarbetet fungerar, säger Eva Nordmark.

Kritiken mot de regionala skyddsombuden är direkt sammankopplad till kritik mot att det är facket som utser lokala skyddsombud. Enligt arbetsgivarnas företrädare är det vanligt att intresserade medarbetare får nej från facket, på grund av att de saknar medlemskap, och därför får det regionala skyddsombudet verka där i stället.

Martin Miljeteig, Transport
Martin Miljeteig, Transport.  Foto: Lilly Hallberg

Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig känner inte igen den bilden.

– Oftast när de säger att medarbetarna valt en person som inte är med i facket så är det arbetsgivaren som valt någon som de tycker passar. Som mer eller mindre företräder arbetsgivaren. Hela den svenska modellen är uppbyggd på att vi ska ha två parter, arbetsgivare på ena sidan och arbetstagarna, genom sitt fackförbund, på den andra.

– De här förslagen går bara ut på att ta ifrån facket makt. Jag är verkligen förvånad över att så många väljer att göra partipolitik av det. Sverigedemokraterna, Moderaterna och Liberalerna visar verkligen vilken syn de har på facken när de för fram såna här förslag. Tar man bort de regionala skyddsombuden kommer de allvarliga olyckorna att öka, tyvärr, säger Martin Miljeteig.

Enligt Transports motpart, Transportföretagen, händer det ofta att arbetsgivare hör av sig och vill utse egna skyddsombud, som inte är medlemmar i facket. Då får de höra att Transport mest troligt kommer att säga nej och vilja skicka ett regionalt skyddsombud i stället.

– Om man ska kalla på regionala skyddsombud är det ofta lång ledtid. Det är inte säkert att man kan träffa dem nästa vecka eller ens nästa månad, säger Alf Berglund, arbetsmiljöexpert på Transportföretagen.

Berglund vill också se den modell som Svenskt Näringsliv lanserat. Trots kritiken av vissa delar i de gällande reglerna konstaterar han:

– Men i det stora hela fungerar det rätt bra ändå.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Chauffören Vasile ville inte köra godset. Han ansåg inte att det var säkert och han saknade rätt utbildning. Efter 60 kilometer upptäckte han att spännbanden lossnat och att metallkonstruktionen började svaja. När han försökte lösa problemet fick han diskbråck.

Skulle du köra det här?

Åkeri. Den rumänske chauffören Vasile skadade ryggen när han försökte rädda en kollapsad lastsäkring. Företaget nekar till inblandning i skadan och säger att han är ute efter att hämnas. – Jag vet inte vad jag ska göra. Min läkare säger att jag inte får lyfta mer än två kilo. Jag kan inte lyfta min sexåriga son, säger Vasile.

Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.