;
Ordföranden har ordet

Plattformsföretagen måste börja ta ansvar

Ordförandeord. Nu ska plattformsarbetares villkor regleras inom ramen för EU:s arbetsrätt. Det blir resultatet om EU-kommissionen får som den vill efter att man la ett förslag till ministerrådet och Europaparlamentet strax före jul.

Självklart ska plattformsarbetare ha samma rättigheter och tryggheter som andra arbetstagare på den svenska, och europeiska, arbetsmarknaden. Att EU ska in och rota i vår arbetsmarknadsmodell där fack och arbetsgivare tillsammans bestämmer villkoren är oacceptabelt. Den svenska modellen kan hantera det här med några enkla åtgärder.

Det viktigaste för att plattformsarbetarna ska kunna åtnjuta den svenska välfärden och trygghetssystemen är att plattformsföretagen slutar upp med sin enfaldiga tro på att de är något nytt, spännande och annorlunda på arbetsmarknaden. De är företag precis som vilka andra som helst. Genom att ta sitt arbetsgivaransvar, anställa sin personal, gå med i en arbetsgivarorganisation och teckna kollektivavtal skulle plattformsföretagen kunna ge sina anställda samma rättigheter och trygghet som övriga arbetare i Sverige.

Med ett kollektivavtal kan man också skapa en sund flexibilitet, något som plattformsföretagen ständigt framhåller behovet av. Men en flexibilitet som inte bara innebär flexibilitet för företaget utan också trygghet för de anställda.

Många plattformsanställda som vi pratat med beskriver en arbetssituation där de ständigt måste jaga pass, vara on demand och i flera fall arbeta på flera olika jobb för att tjäna tillräckligt med pengar att leva på. De flesta strävar efter att tjäna ihop 13 000 kronor i månaden. Det är Migrationsverkets krav för att de ska få stanna kvar i Sverige. Det är många som inte kan uppfylla detta.

Plattformsarbete är inte en unik möjlighet att komma i arbete här i Sverige. Det är ett sätt att bli utnyttjad som arbetare. Min uppmaning till alla plattformsföretag är att anställa sin personal och teckna kollektivavtal och bli en del av världens mest framgångsrika arbetsmarknadsmodell, den svenska.

Min tilltro till att EU-lagstiftning ska lösa det här på ett bra sätt är låg. Förslaget som ligger på bordet i dag går ut på att EU-lagstifta om ett anställningsförhållande. Jag skulle helst velat se ett tydligare fokus på att man kräver att företagen tar arbetsgivaransvar och slutar flumma runt och tro att det handlar om tekniska, innovativa affärsmodeller. Det är arbetstagarna som förlorar i slutändan och jag har svårt att se att EU:s förslag kommer lösa detta.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Wolt är en av de största leverantörerna i Sverige. Foto: Justina Öster

Transport stämmer Wolts ”mellanhand” i tingsrätten

Arbetsrätt. Plattformsföretaget försöker runda lagen och slippa arbetsgivaransvar genom att använda andra företag. Det anser Transport, som stämt Invoicery Business som Wolt anlitar.

Pontus Blüme. Foto: Emil Flisbäck

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

Så byggde Transport upp styrkan på Ryanair

Organisering. När Transport tog över organiseringen av kabinpersonalen hade förbundet inga medlemmar på Ryanair. Regelbundna besök på arbetsplatsen, medlemsvärvning och nya förtroendevalda gav facket styrka att kräva kollektivavtal.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

;