;
Debatt

Pepparsprej kan rädda liv i hotfulla situationer

Ordningsvakter i tunnelbanan. Foto: John Antonsson
Close
Sebastian Kallander anser att pepparsprej är ett avgörande hjälpmedel för ordningsvakters arbetsmiljö och säkerhet. (Arkivbild. Personerna på bilden har ingen direkt koppling till debattartikeln.)
Close

Arbetsmiljö. Jag har arbetat som ordningsvakt i 25 år, i miljöer som krog, tunnelbana och centrumområden. Jag har dessutom utbildning som beredskapspolis och skyddsvakt. Under utbildningen till beredskapspolis fick jag träning i användning av OC-sprej (pepparsprej) och insåg hur avgörande detta hjälpmedel är för ordningsvakters arbetsmiljö och säkerhet.

År 2003 mördades en ordningsvakt utanför Åhléns i Stockholm. Efter händelsen tillsatte Arbetsmiljöverket en haverikommission, som tydligt slog fast att ordningsvakter borde ges tillgång till pepparsprej. Syftet var att minska riskerna i ett yrke som redan då ansågs vara bland de mest utsatta. Trots detta har inga åtgärder vidtagits under de mer än 20 år som gått sedan dess.

I dag är arbetsmiljön ännu tuffare. Vi möter allt oftare aggressiva, drogpåverkade eller psykiskt instabila personer. Vi är ofta för få i tjänst – ibland bara två vakter mot hundratals gäster eller resenärer. Polismyndigheten kan dröja 10–20 minuter med att svara. Många av oss är dessutom behovsanställda, vilket gör att vi varken har fungerande skyddsombud eller systematiskt arbetsmiljöarbete.

Polismyndigheten påstår i sina senaste förslag att efterfrågan på pepparsprej bland ordningsvakter är ”mycket begränsad”. Det är en beskrivning som inte stämmer med verkligheten.

I själva verket har ordningsvakter i decennier krävt OC-sprej. Och Polismyndigheten har haft kännedom om detta sedan åtminstone 2003, då Arbetsmiljöverkets haverikommission efter Åhlénsmordet förordade en sådan lösning.

Vi vet att flera allvarliga händelser hade kunnat förebyggas om ordningsvakter haft pepparsprej.

Vid knivattacken på Rådmansgatan, där två ordningsvakter attackerades, hade situationen sannolikt kunnat stoppas i tid.

Likaså knivskärningen mot en kollega som fick halsen uppskuren – där pepparsprej hade kunnat vara skillnaden mellan liv och död.

Vi är en central del av trygghetsarbetet i Sverige. Vi är de som står längst fram i kön på krogen, på tunnelbaneperrongen eller i centrum där bråken startar.

Utan rätt utrustning riskerar inte bara vi själva vår hälsa och säkerhet – utan också allmänhetens trygghet.

Det är hög tid att Sverige gör som många andra länder redan gjort: ger ordningsvakter tillgång till de skyddshjälpmedel som behövs för att vi ska kunna utföra vårt uppdrag utan att sätta våra liv på spel.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Brist på skyddsvakter hotar totalförsvaret: Behövs dubbelt så många

Beredskap. Bevakningsföretag riskerar att förlora personal till militär vid krig eller kris. Samtidigt kommer behovet av skyddsvakter öka för att försvara Sveriges viktigaste anläggningar. – Det behövs ungefär dubbelt så många som jobbar med bevakning i höjd beredskap som i fredstid, säger Jonas Wannberg på Bya.

Timmerbil sedd genom backspegel

Nya kunskaper om farliga vibrationer i förarhytten

Arbetsmiljö. Forskaren Jens Wahlström har kartlagt timmerbilsförares utsatthet för vibrationer och långvarigt stillasittande arbete. En ny modell ska minska riskerna för ohälsa.

"Arga gubben" i det nybyggda hyreshuset för livet surt för tidningsbudet Elias. Illustration: Martin Heap

Måste jag bära upp tidningen?

Transport. Elias undrar om han måste bära upp tidningen då det ibland står en sur gubbe och skäller i trapphuset. Och Linnea vill veta hur det fungerar med röda dagar då hon är timanställd. Transports experter svarar.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

;