Öppet brev till de politiska partierna i Sverige

Debatt. En grupp som oftast glöms bort i debatten om anständiga arbetsvillkor är taxi- och färdtjänstchaufförer.

Att ”ta en taxi” innebär att vi väljer ett transportmedel som vi känner oss säkra med. Chauffören kör oss säkert, han är trevlig och lyssnar på vårt babblande. Han hittar utan problem. Ja, det är vad vi förväntar oss.
Som brukare inom färdtjänsten eller skolskjutsen förväntas chauffören komma i tid, hjälpa till med in- och avstigning, öppna dörrar, hitta på sjukhus. Självklart vet han/hon hur man spänner fast rullstolar, bårar och glöm inte säkerhetsbältet. Även om instruktionerna från beställningscentralerna är luddiga så förväntas han/hon att veta vad uppdraget innebär.

Denna grupp, chaufförerna, är under attack och har så varit under flera år.

Nästan dagligen kan vi i dagspressen läsa om hur en chaufför har blivit attackerad, rånad eller bestulen. Han/hon upplever springnotor och överförfriskade som spyr ner bilen. Att färdtjänsten inte fungerar läser vi om lika ofta. Att det är chaufförerna som nästan alltid får ta första smällen när något inte fungerar står det sällan något om.

Lönen, enligt det senaste kollektivavtalet, är knappt 105 kronor i timmen. På många håll betyder det inget eftersom de flesta åkare inte följer avtalet. Någon ersättning för obekväm arbetstid eller övertid existerar inte.

Ackord- eller provisionsbaserad löneersättning tillhör vanligheterna i dag. Svensk lagstiftning och det gamla kollektivavtalet godkänner denna löneform för persontransporter.

Arbetstiden är satt till 13 timmar per dygn. Många åkare ”tvingar” chaufförer att köra mer än så. För att kunna försörja sina familjer är det ett stort antal förare som kör extra pass utöver den lagliga körtiden. Många är de som arbetar upp mot 200 timmar i månaden för att få ut en lön på drygt 10 000 kronor i månaden.

Arbetsförmedlingen har satt i system att dela ut nystartsjobb inom taxi. Många åkare utnyttjar detta och har flera chaufförer som har olika former av bidrag. När tiden för bidraget går ut, sägs chaufförerna upp och nya bidragsberättigade anställs. På så sätt snedställs konkurrensen och lönespiralen går nedåt.

Upphandlingar inom sektorn samhällsbetalda resor, färdtjänst skolresor etcetera, sker nästan uteslutande till lägsta prisanbud, utan någon större tanke på arbetsmiljö eller kvalitet. Detta i kombination med dåliga uppföljningar från upphandlande myndigheters sida gör att chaufförerna pressas av åkarna till att köra fler körningar och längre pass.

Många smååkare har satt i system att erbjuda svartkörningar. Inkomsterna registreras inte och beskattas naturligtvis inte heller. Kontrollen från myndigheter, Skatteverket och polisen är få. Mycket beroende på bristande resurser och att det inte är prioriterade ärenden.

Tillbud inom både taxi och färdtjänst anmäls sällan till Arbetsmiljöverket och ofta blir anmärkningarna lämnade utan åtgärd. Många åkare har inte något skyddsombud på arbetsplatsen och vill inte ha det. På grund av låga upphandlingsnivåer eftersätts underhåll på fordon och material.

Den ”fria” etableringsrätten har skapat en överetablering på marknaden och lönesättningen har blivit lidande. Beställningscentraler har som intresse att ansluta så många bilar som möjligt. De tjänar ju på anslutningsavgiften till centralen och bryr sig inte om arbetsförhållanden eller arbetsmiljö. Många beställningscentraler är öppet antifackliga.

Den ”fria” prissättningen gör att förare tittas på med misstänksamhet. Prissättningar på upp till 9 000 kronor (för trafikverkets standardresa på tio kilometer) finns på sina håll, vilket också uppmärksammats av utländsk press. Detta hör inte ihop med en väl fungerande bransch.

Vi chaufförer har vår yrkesheder. Nu vill vi ha den respekt som vi förtjänar av brukare, upphandlingsorganisationer, beställningscentraler, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter.

Våra krav är enkla:

Förbjud ackords- eller provisionslöner för persontransporter.
Inför digitala förarkort.
Ingen dispens för att köra utan gällande taxameter.
Upphandlingar ska innehålla krav på att kollektivavtal ska finnas och efterföljas.
Arbetsmiljö ska vara en prioriterad punkt i upphandlingar
Ta bort den fria etableringsrätten.
Ta bort den fria prissättningen.
Begränsa Arbetsförmedlingens möjligheter att ge bidragsformer som snedställer konkurrensvillkoren inom branschen.
•Ge Skatteverket och polisen resurser att genomföra regelbundna kontroller av misstänkta fuskare.
Det är valår i år och vi vill veta hur de politiska partierna har tänkt rensa upp i det träsk, som branschen är i dag. Om ni hamnar i regeringsposition efter valet. Vi vill veta detta så att vi kan dela era svar till alla våra kollegor runt om i landet. Vi röstar och vi pratar med många väljare varje dag året runt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Taxiförare vill väcka tankar hos kollegor

Taxi. Hur skyddad är du om något händer på jobbet? Den frågan vill fackligt aktiva taxiförare väcka hos kollegorna utanför Stockholms centralstation.

Delade pass fall för Arbetsdomstolen

Arbetsrätt. Under två år splittrades medlemmens arbetsdag av långa avbrott mitt på dagen, mellan körningarna av skolskjuts. Nu har Transport stämt Biltrafikens Arbetsgivareförbund och ett sörmländskt trafikföretag för brott mot kollektivavtalet.

STOCKHOLM 2009-02-16 Taxibilar utanför centralen i Stockholm. Foto Trons / SCANPIX Kod 6995

Frihet och förfall – om taxi i tiden

Bokanmälan. Vid midnatt den 1 juli 1990 förändrades allt i grunden. I boken "De osynliga" berättar en taxichaufför och frilansjournalist från Stockholm om branschens förvandling efter avregleringen.

Jag, en ”eltrucker

Krönika. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Krönika. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makt­en.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

Vi vill se ordning och reda på svensk arbetsmarknad

Debatt. För att stoppa arbetslivskriminalitet krävs att landets politiker tar ett reellt ansvar för offentliga upphandlingar. Det skriver Transports ombudsman Joakim Borg, kandidat (S) till Sveriges riksdag.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Vägpirater

Hot och våld. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Hot och våld. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt! Kommer ni ihåg klippen från Ryssland med människor som åker rutschkana från höghus ner i enorma snömassor? Några av klippen var äkta medan andra var AI-genererade.

Hur mycket och hur länge?

Ledare. Har du koll på hur din pension blir? Och hur länge du ska jobba innan du går in i nästa fas i livet? Arbetstiden handlar inte bara om veckoarbetstiden utan också om hur länge vi ska jobba. Är det din viktiga valfråga?

Ditt engagemang är värdefullt

Ordförandeord. Våren och sommaren närmar sig snabbt nu. Enligt min uppfattning är det den bästa tiden på året. Ljuset kommer tillbaka och du kan äntligen lätta lite på vinterklädseln. Angående det fackliga har första maj passerat och fokus börjar alltmer hamna på valet i september. Därefter väntar avtalsråd för oss Transportare.

Arbetstid utan kontroll hotar trafiksäkerheten

Debatt. I stora delar av transportsektorn saknas samordnad kontroll av arbetstid. Förare kan arbeta inom taxi, färdtjänst eller lätta lastbilar utan färdskrivare och därefter köra buss med ansvar för många resenärer. När systemen inte hänger ihop riskerar trafiksäkerheten att bygga mer på förarens egen redovisning än på faktisk kontroll.

Privatpersoner döms men företag får filma

Debatt. Sverige har förbud mot avbildning av skyddsobjekt. Den privatperson som råkar filma fel plats kan drabbas av omfattande konsekvenser – även utan uppsåt. Samtidigt hanteras systematisk inspelning i arbetslivet betydligt mjukare.