;
Ledare

Olycklig polarisering

Ledare. Onsdag eftermiddag. Kongressen har precis lagt fast att Transport ska vara ett kampförbund.

Trots min höga ålder, 60 år, gillar jag spontant beslutet. På samma sätt gillade jag att citera Transports tidigare ordförande Lars Lindgren när han kritiserade LO för flathet inför arbetsgivarna. Eller hans angrepp mot industrifacken som agerat lönepolis i 20 år.

När Lars Lindgren var nytillträdd ordförande lovade han att ta tag i taxieländet. Inte ett avtal till skulle tecknas som innehöll procentlön!

Lindgren gick snabbt ut med att alla avtalsförhandlingar mot arbetsgivarna skulle ske på ett nytt sätt. Det skulle inte längre vara två, tre fackliga förhandlare som gick in till en arbetsgivarpart som numerärt var ungefär lika liten. Samtidigt satt de stora delegationerna mer eller mindre sysslolösa och väntande på återkoppling från de slutna rummen.

Den nye Transportbasen ville förhandla med de stora delegationerna vid samma bord. Delegation mot delegation, öga mot öga. Ett försök gjordes, men det fungerade inte. Parterna återgick snabbt till de små delegationer igen.

För mig framstod Lars Lindgren som en facklig kämpe i ett kampförbund – även om han tvingades backa på en hel del punkter. Fortfarande kör taxiförana på procentlön och ”märket” är hårt cementerat på arbetsmarknaden.

Ändå hoppas jag att det kommer nya medlemmar och nya fackliga ledare – unga och gamla – som fortsätter att ha visioner. Utan idéer och framtidsdrömmar lär vi knappast komma framåt.

Kanske kan förbundet också utveckla bättre strategier så att fler visioner kan förverkligas. Fast antagligen måste det också – precis som tidigare under historien – lära sig att hantera det faktum att inte allt kan uppnås. I vart fall inte över en natt.

När jag lyssnar på kongressdebatterna finns en friskhet i inläggen, påfallande många som går upp i talarstolen är unga. Samtidigt har det kommit äldre ombud till mig som är bekymrade över en polarisering de upplever. Gammal mot ung.

Jag tror att alla behövs. De äldres kunskap och erfarenhet. De yngres energi och sunda krav på förändringar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    18 januari, 2018

    Transport måste vidga sina vyer, det går inte längre att gå i politiska ledband. Ett förbund behövs som jobbar för alla sina medlemmar. Ett exempel på detta är att vara på politikerna om omotiverade hastighetssänkningar som ökar föroreningarna och förlänger körtiderna. Varför skall en kommunalbuss hindra alla andra trafikanter och yrkestrafiken för att en infantil politiker tror att bara för att man jävlas med andra trafikanter så skall mer folk åka buss. Man måste ta tag i de strategiska frågorna rörande trafik och vara som en blåslampa på beslutsfattarna.

Lästips:

Transports kongress 2017 debatterade flera stora framtidsfrågor och ombuden tillsatte också en framtidsutredning. Ulf Persson (bilden till höger) är utredningssekreterare. Foto: Jan Lindkvist / John Antonsson

Framtidsutredningen snart i mål

Transport. Facket står inför många utmaningar i framtiden. Vid förbundets kongress för snart fyra år sedan skickades flera tunga frågor till en framtidsutredning, som skulle lägga fram förslag.

Transports kongress 2017

Läget – ett år senare

Kongress 2017. Under intensiva sex dygn stakade Transport ut sin framtid. Maktkampen fick ett slut och en trojka med gemensamt mål tog över den högsta ledningen. Hur har det gått – ett år efter kongressen i Örebro?

Lars Lindgren

3 snabba frågor till Lars Lindgren …

… ordförande i Transport fram till mars 2017.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

;