;
Ledare

Olycklig polarisering

Ledare. Onsdag eftermiddag. Kongressen har precis lagt fast att Transport ska vara ett kampförbund.

Trots min höga ålder, 60 år, gillar jag spontant beslutet. På samma sätt gillade jag att citera Transports tidigare ordförande Lars Lindgren när han kritiserade LO för flathet inför arbetsgivarna. Eller hans angrepp mot industrifacken som agerat lönepolis i 20 år.

När Lars Lindgren var nytillträdd ordförande lovade han att ta tag i taxieländet. Inte ett avtal till skulle tecknas som innehöll procentlön!

Lindgren gick snabbt ut med att alla avtalsförhandlingar mot arbetsgivarna skulle ske på ett nytt sätt. Det skulle inte längre vara två, tre fackliga förhandlare som gick in till en arbetsgivarpart som numerärt var ungefär lika liten. Samtidigt satt de stora delegationerna mer eller mindre sysslolösa och väntande på återkoppling från de slutna rummen.

Den nye Transportbasen ville förhandla med de stora delegationerna vid samma bord. Delegation mot delegation, öga mot öga. Ett försök gjordes, men det fungerade inte. Parterna återgick snabbt till de små delegationer igen.

För mig framstod Lars Lindgren som en facklig kämpe i ett kampförbund – även om han tvingades backa på en hel del punkter. Fortfarande kör taxiförana på procentlön och ”märket” är hårt cementerat på arbetsmarknaden.

Ändå hoppas jag att det kommer nya medlemmar och nya fackliga ledare – unga och gamla – som fortsätter att ha visioner. Utan idéer och framtidsdrömmar lär vi knappast komma framåt.

Kanske kan förbundet också utveckla bättre strategier så att fler visioner kan förverkligas. Fast antagligen måste det också – precis som tidigare under historien – lära sig att hantera det faktum att inte allt kan uppnås. I vart fall inte över en natt.

När jag lyssnar på kongressdebatterna finns en friskhet i inläggen, påfallande många som går upp i talarstolen är unga. Samtidigt har det kommit äldre ombud till mig som är bekymrade över en polarisering de upplever. Gammal mot ung.

Jag tror att alla behövs. De äldres kunskap och erfarenhet. De yngres energi och sunda krav på förändringar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    18 januari, 2018

    Transport måste vidga sina vyer, det går inte längre att gå i politiska ledband. Ett förbund behövs som jobbar för alla sina medlemmar. Ett exempel på detta är att vara på politikerna om omotiverade hastighetssänkningar som ökar föroreningarna och förlänger körtiderna. Varför skall en kommunalbuss hindra alla andra trafikanter och yrkestrafiken för att en infantil politiker tror att bara för att man jävlas med andra trafikanter så skall mer folk åka buss. Man måste ta tag i de strategiska frågorna rörande trafik och vara som en blåslampa på beslutsfattarna.

Lästips:

Transports kongress 2017 debatterade flera stora framtidsfrågor och ombuden tillsatte också en framtidsutredning. Ulf Persson (bilden till höger) är utredningssekreterare. Foto: Jan Lindkvist / John Antonsson

Framtidsutredningen snart i mål

Transport. Facket står inför många utmaningar i framtiden. Vid förbundets kongress för snart fyra år sedan skickades flera tunga frågor till en framtidsutredning, som skulle lägga fram förslag.

Transports kongress 2017

Läget – ett år senare

Kongress 2017. Under intensiva sex dygn stakade Transport ut sin framtid. Maktkampen fick ett slut och en trojka med gemensamt mål tog över den högsta ledningen. Hur har det gått – ett år efter kongressen i Örebro?

Lars Lindgren

3 snabba frågor till Lars Lindgren …

… ordförande i Transport fram till mars 2017.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

;