Minimilöner

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

I samband med finanskrisen 2008–2010 anklagades EU för att vara ett kapitalistiskt projekt som inte tog några sociala hänsyn, när ekonomiska åtstramningar genomfördes i flera medlemsländer.

Jörgen Hettne. Foto: Johan Bävman

­– Det blev smärtsamt för många, som fortfarande inte kan leva på den lön de har. EU försöker nu göra något åt det genom att ställa krav på skäliga minimilöner, säger Jörgen Hettne, professor i handelsrätt vid Lunds universitet.

Han lyfter fram dem som i dag inte kan försörja sig på sin lagstadgade minimilön som de stora vinnarna på en EU-lagstiftning om minimilöner. Men Sverige, som inte har någon lag om minimilön utan där lönerna sätts genom kollektivavtalsförhandlingar mellan parterna, skulle också gynnas också, anser Jörgen Hettne.

– Den extrema låglönekonkurrensen begränsas när minimilönerna i alla EU-länder höjs något. Då kommer inte arbetstagare med lika extremt låga löner konkurrera med svenskar vid till exempel gränsöverskridande offentlig upphandling.

Blankt nej

Det var i oktober förra året som EU-kommissionen presenterade sitt förslag till ett direktiv om minimilöner. Det sa regeringen blankt nej till. Men den 6 december röstade regeringen ja till ett kompromissförslag om minimilöner som EU:s ministerråd har förhandlat fram.

– De nya skrivningarna är tilltalande för Sverige och svåra att misstolka, säger han.

I kompromissen framhålls att det är ett ramverk för tillräckliga minimilöner. Det handlar alltså inte om att införa ett enhetligt europeiskt system för minimilöner.

– Tidigare var en vanlig uppfattning att enskilda i Sverige som inte har kollektivavtal skulle kunna göra gällande sin rätt till minimilön vid domstol, säger Jörgen Hettne.

Om lagstiftningen blir verklighet kan endast arbetstagare i Sverige som är medlemmar i facket ifrågasätta sin lön och bara inom ramen för kollektivavtalssystemet.

– Från svensk sida måste vi förstå att det sticker ut när vi säger att vi inte tänker ge skydd till dem som inte har kollektivavtal. Det måste förklaras för övriga länder och är något som en majoritet av Europaparlamentet har svårt att acceptera, säger Jörgen Hettne.

En arbetstagare i ett land som har lagstadgad minimilön kan, till skillnad från i Sverige, göra gällande i nationell domstol att hen inte har fått den lön som hen är berättigad till enligt lagen om minimilöner.

Befogad oro

Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona
Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona

Enligt EU:s fördrag får inte EU reglera löneförhållanden. Varför är då motståndet mot lagstadgade minimilöner i EU så stort i Sverige? Svenska fack, arbetsgivarorganisationer, politiker och forskare har uttryckt en oro över att frågor som rör den svenska lönesättningsmodellen ändå kan komma att avgöras i EU-domstolen. Anders Kjellberg är professor i sociologi vid Lunds universitet och har bland annat forskat om den svenska partsmodellen. Han anser att oron är befogad, och nämner flera tillfällen när EU redan har lagt sig i lönebildningen i medlemsländerna. EU hade synpunkter på de relativt höga lägstalönerna i svenska kollektivavtal i sin Sverigerapport 2012. De ansågs vara ett hinder för att bekämpa den höga arbetslösheten bland nyanlända. Och i samband med finanskrisen krävde EU-kommissionen, den europeiska centralbanken och den internationella valutafonden sänkta minimilöner i flera av de mest skuldsatta länderna för att bevilja dem lån.

– EU ska inte lägga sig i lönesättningen, men har gjort det ändå, säger Anders Kjellberg

Lavaldomen

Lavaldomen nämns ofta som ett exempel på att EU har blandat sig i den svenska modellen, trots att Sverige fick löfte om att den skulle vara skyddad vid EU-inträdet.

– Sverige tvingades införa en lag som inskränker konflikträtten. Det var inte tillåtet att strida för svenska kollektivavtal, säger Anders Kjellberg.

Jörgen Hettne tycker däremot att oron är obefogad.

– Lavalmålet handlade om en helt annan del av fördraget, fri rörlighet för tjänster över gränserna. Direktivet om minimilöner är ett socialpolitiskt initiativ för att höja den sociala skyddsnivån och dämpa låglönekonkurrensen. Där har EU mycket mer begränsade befogenheter, säger han.

Kan EU-domstolen besluta att minimilön ska införas i ett land som tillämpar kollektivavtal, som Sverige?

– Nej, jag anser att det är helt uteslutet. Det skulle innebära att EU-domstolen trädde in som lagstiftare och fullständigt

Om det införs en EU-lag om minimilöner, vilka blir då effekterna för den svenska modellen?

Dubbla uppsättningar

Anders Kjellberg ser en risk för att vi får dubbla uppsättningar minimilöner i Sverige. Dels en statlig lagstadgad minimilön, som kan bli låg om riksdagsmajoriteten vill det. Dels en kollektivavtalad lägstalön, som kan ligga på en högre nivå än den lagstadgade minimilönen.

– Det kan bli lockande för företagare att lämna arbetsgivarorganisationerna för att slippa den kollektivavtalade lägstalönen, säger Anders Kjellberg.

Han tror också att fler väljer bort facket om de inte får ut mer i kollektivavtalad lägstalön än i statlig minimilön. Ett försvagat fack får igenom sämre kollektivavtal, och lönerna blir på sikt lägre. Får parterna färre medlemmar minskar deras inflytande på arbetsmarknaden. Och då är den svenska lönesättningsmodellen i fara, enligt Kjellberg.

– Det blir inte fackmedlemmarna och facken som tillsammans med arbetsgivarna bestämmer lönerna, utan politiker. Missnöje riktas mot staten. Det blir vanligare med demonstrationer och strejker.

Nu ska ministerrådet och Europaparlamentet tillsammans förhandla fram ett direktiv om minimilöner. Det kan hända att det slutgiltiga direktivet skiljer sig så mycket från kompromissen att Sverige inte kan acceptera det.

– Då anser nog regeringen att EU har överskridit sin befogenhet enligt fördraget och begär en ogiltigförklaring vid EU-domstolen. Det här är socialpolitik, och där ska de nationella modellerna respekteras. EU får inte lägga sig i lönebildningen i länderna, säger Jörgen Hettne.

Kan Sverige vägra att införa minimilöner om Sverige skulle förlora i EU-domstolen?

– Då begår vi ett klockrent fördragsbrott. EU-kommissionen blir med automatik skyldig att ta Sverige till EU-domstolen för att direktivet inte har införlivats i tid. Fortsätter Sverige att vägra blir det förmodligen en dom om vite. Att vägra att införliva direktivet och ta på sig vite, som kan uppgå till hundratusentals euro dagligen, tycker jag vore mycket olyckligt, säger Jörgen Hettne.

Han bedömer att ett beslut om ett direktiv om minimilöner kan komma i vår. Direktivet ska sedan införlivas i medlemsländerna inom två år.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

EU nära lag om minimilön – Sverige röstar nej

EU. Sverige ska rösta nej till nya regler för minimilöner i EU. Det föreslår arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) riksdagen. Transport välkomnar beskedet.

Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund

Muf-metoder

Kommentar. Min gode vän Hans Tilly, Byggnadsarbetareför­bundets förre ordförande, fick ett avkapat hästhuvud i ett paket till sin arbetsplats. Av­sändare var Johan Forssell, samma man som nu är Moderaternas rättspolitiska talesman. Samme man som i intervjun här intill kräver hårdare tag mot de som hotar och trakasserar.

Moderaternas Johan Forssell intervjuas av Transportarbetarens John Antonsson.

”Svensk rättspolitik är väldigt ängslig”

Val 2022. Vilken roll ska ordningsvakterna ha i framtidens brottsbekämpning? På det och mycket annat svarar Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell i Transportarbetarens artikelserie ”Möte med makten.”

Semester på rull
Är du en av många som väljer att semestra i husvagn, husbil eller tält i sommar? Foto: Lilly Hallberg

Det ska va’ husvagn – eller husbil?

Campingliv. Intresset för att köpa ny husvagn eller husbil är större än någonsin. Mer än varannan svensk kan tänka sig att semestra mobilt. Men vilket boende är egentligen bäst – och för vem?

John Antonsson. Foto: Lilly Hallberg

En lovsång till budgetsemestern

Krönika. När jag var liten grabb brukade vi dra en lånad husvagn söderut. Kanske stannade vi redan vid Byske Havsbad, eller så hamnade vi vid någon camping i Umeå. Helt säkert visste jag att resan hade ett oändligt långt stopp på Ikea i Sundsvall.

Snabbkoll
Snabbkollen – Nyanställd

Första jobbet: Tänk på det här!

Arbetsliv. Har du tagit studenten och ska börja jobba i sommar? Eller går du i gymnasiet och ska sommarjobba för första gången? Då har du säkert många funderingar. Här är några tips som är bra att ha i bakhuvudet.

Arbetsmiljö
Husen i Gamla stan är k-märkta, vilket innebär att man inte får ändra särskilt mycket. För Rabbes och Pierres del innebär det att de får släpa sopsäckar och kärl långa sträckor där sopbilen inte kommer fram. Foto: John Antonsson

Stolta sopgubbar i Gamla stan

Miljöarbetare. Soprum i svårtillgängliga källarvalv, ojämna kullerstenar och trånga gränder. Transportarbetaren följde med Pierre Yudego och Rabbe Collmar när de hämtade sopor en tidig morgon i Stockholms Gamla stan.

Transports ungdomsforum
Anna Fröberg, Tobias Bergqvist, Marko Markovic och Reber Omar deltog på förbundets ungdomsforum på Bommersvik. Foto: Kristina Sjöberg

Tre dagar med facket i fokus

Fackligt. Efter två år av restriktioner och inställda fysiska möten kunde ett 30-tal unga transportare i början av maj mötas på kursgården Bommersvik. I dagarna tre diskuteras fackliga frågor blandat med föreläsningar och paneldebatt.

I frågan om övervakning var panelen inte helt överens, de flesta höll upp rött kort. Luf var det enda ungdomsförbundet som enbart visade grönt kort. I panelen från vänster: John Granqvist, Muf, Erik Berg, Luf, Stefan Sarmes, KDU, Oscar Berggren, Cuf, Ava Rudberg, Ung Vänster, och Lisa Nåbo, SSU. Foto: Kristina Sjöberg

Rött kort för övervakning…

Politik. Ungdomsforums andra dag gästades av representanter från Moderaternas, Liberalernas, Kristdemokraternas, Centerns, Vänsterpartiets och Socialdemokraternas ungdomsförbund.

Morgan Finnsiö. Foto: David Lagerlöf/Expo

Expo om SD:s framväxt i Sverige

Politik. Transport har en tydlig hållning mot Sverigedemokraterna. På Ungdomsforum fanns Morgan Finnsiö från Expo på plats för att berätta om ytterhögern, arbetarrörelsen och Sverigedemokraternas framväxt.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Fackligt arbete
Jouni Illikainen hade arbetsskor med stålhätta, men klämde sig ändå så illa att han fick åtta frakturer. Fem på ena foten och tre på den andra. Ena stortån var helt av. Foto: Pernilla Ahlsén

Fotskada blev startskottet för ny fackklubb

Åkeri. Lastbilsföraren Jouni Illikainen krossade sina fötter när han lastade varor hos en kund. Två månader tidigare hade han påtalat riskerna i arbetsmomentet för cheferna, men ingen lyssnade. Nu har han och kollegan Nicklas Vilhelmsson på Götene Kyltransporter startat en fackklubb och blivit skyddsombud för att förhindra olyckor i framtiden.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.