Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

I samband med finanskrisen 2008–2010 anklagades EU för att vara ett kapitalistiskt projekt som inte tog några sociala hänsyn, när ekonomiska åtstramningar genomfördes i flera medlemsländer.

­– Det blev smärtsamt för många, som fortfarande inte kan leva på den lön de har. EU försöker nu göra något åt det genom att ställa krav på skäliga minimilöner, säger Jörgen Hettne, professor i handelsrätt vid Lunds universitet.

Han lyfter fram dem som i dag inte kan försörja sig på sin lagstadgade minimilön som de stora vinnarna på en EU-lagstiftning om minimilöner. Men Sverige, som inte har någon lag om minimilön utan där lönerna sätts genom kollektivavtalsförhandlingar mellan parterna, skulle också gynnas också, anser Jörgen Hettne.

– Den extrema låglönekonkurrensen begränsas när minimilönerna i alla EU-länder höjs något. Då kommer inte arbetstagare med lika extremt låga löner konkurrera med svenskar vid till exempel gränsöverskridande offentlig upphandling.

Blankt nej

Det var i oktober förra året som EU-kommissionen presenterade sitt förslag till ett direktiv om minimilöner. Det sa regeringen blankt nej till. Men den 6 december röstade regeringen ja till ett kompromissförslag om minimilöner som EU:s ministerråd har förhandlat fram.

– De nya skrivningarna är tilltalande för Sverige och svåra att misstolka, säger han.

I kompromissen framhålls att det är ett ramverk för tillräckliga minimilöner. Det handlar alltså inte om att införa ett enhetligt europeiskt system för minimilöner.

– Tidigare var en vanlig uppfattning att enskilda i Sverige som inte har kollektivavtal skulle kunna göra gällande sin rätt till minimilön vid domstol, säger Jörgen Hettne.

Om lagstiftningen blir verklighet kan endast arbetstagare i Sverige som är medlemmar i facket ifrågasätta sin lön och bara inom ramen för kollektivavtalssystemet.

– Från svensk sida måste vi förstå att det sticker ut när vi säger att vi inte tänker ge skydd till dem som inte har kollektivavtal. Det måste förklaras för övriga länder och är något som en majoritet av Europaparlamentet har svårt att acceptera, säger Jörgen Hettne.

En arbetstagare i ett land som har lagstadgad minimilön kan, till skillnad från i Sverige, göra gällande i nationell domstol att hen inte har fått den lön som hen är berättigad till enligt lagen om minimilöner.

Befogad oro

Enligt EU:s fördrag får inte EU reglera löneförhållanden. Varför är då motståndet mot lagstadgade minimilöner i EU så stort i Sverige? Svenska fack, arbetsgivarorganisationer, politiker och forskare har uttryckt en oro över att frågor som rör den svenska lönesättningsmodellen ändå kan komma att avgöras i EU-domstolen. Anders Kjellberg är professor i sociologi vid Lunds universitet och har bland annat forskat om den svenska partsmodellen. Han anser att oron är befogad, och nämner flera tillfällen när EU redan har lagt sig i lönebildningen i medlemsländerna. EU hade synpunkter på de relativt höga lägstalönerna i svenska kollektivavtal i sin Sverigerapport 2012. De ansågs vara ett hinder för att bekämpa den höga arbetslösheten bland nyanlända. Och i samband med finanskrisen krävde EU-kommissionen, den europeiska centralbanken och den internationella valutafonden sänkta minimilöner i flera av de mest skuldsatta länderna för att bevilja dem lån.

– EU ska inte lägga sig i lönesättningen, men har gjort det ändå, säger Anders Kjellberg

Lavaldomen

Lavaldomen nämns ofta som ett exempel på att EU har blandat sig i den svenska modellen, trots att Sverige fick löfte om att den skulle vara skyddad vid EU-inträdet.

– Sverige tvingades införa en lag som inskränker konflikträtten. Det var inte tillåtet att strida för svenska kollektivavtal, säger Anders Kjellberg.

Jörgen Hettne tycker däremot att oron är obefogad.

– Lavalmålet handlade om en helt annan del av fördraget, fri rörlighet för tjänster över gränserna. Direktivet om minimilöner är ett socialpolitiskt initiativ för att höja den sociala skyddsnivån och dämpa låglönekonkurrensen. Där har EU mycket mer begränsade befogenheter, säger han.

Kan EU-domstolen besluta att minimilön ska införas i ett land som tillämpar kollektivavtal, som Sverige?

– Nej, jag anser att det är helt uteslutet. Det skulle innebära att EU-domstolen trädde in som lagstiftare och fullständigt

Om det införs en EU-lag om minimilöner, vilka blir då effekterna för den svenska modellen?

Dubbla uppsättningar

Anders Kjellberg ser en risk för att vi får dubbla uppsättningar minimilöner i Sverige. Dels en statlig lagstadgad minimilön, som kan bli låg om riksdagsmajoriteten vill det. Dels en kollektivavtalad lägstalön, som kan ligga på en högre nivå än den lagstadgade minimilönen.

– Det kan bli lockande för företagare att lämna arbetsgivarorganisationerna för att slippa den kollektivavtalade lägstalönen, säger Anders Kjellberg.

Han tror också att fler väljer bort facket om de inte får ut mer i kollektivavtalad lägstalön än i statlig minimilön. Ett försvagat fack får igenom sämre kollektivavtal, och lönerna blir på sikt lägre. Får parterna färre medlemmar minskar deras inflytande på arbetsmarknaden. Och då är den svenska lönesättningsmodellen i fara, enligt Kjellberg.

– Det blir inte fackmedlemmarna och facken som tillsammans med arbetsgivarna bestämmer lönerna, utan politiker. Missnöje riktas mot staten. Det blir vanligare med demonstrationer och strejker.

Nu ska ministerrådet och Europaparlamentet tillsammans förhandla fram ett direktiv om minimilöner. Det kan hända att det slutgiltiga direktivet skiljer sig så mycket från kompromissen att Sverige inte kan acceptera det.

– Då anser nog regeringen att EU har överskridit sin befogenhet enligt fördraget och begär en ogiltigförklaring vid EU-domstolen. Det här är socialpolitik, och där ska de nationella modellerna respekteras. EU får inte lägga sig i lönebildningen i länderna, säger Jörgen Hettne.

Kan Sverige vägra att införa minimilöner om Sverige skulle förlora i EU-domstolen?

– Då begår vi ett klockrent fördragsbrott. EU-kommissionen blir med automatik skyldig att ta Sverige till EU-domstolen för att direktivet inte har införlivats i tid. Fortsätter Sverige att vägra blir det förmodligen en dom om vite. Att vägra att införliva direktivet och ta på sig vite, som kan uppgå till hundratusentals euro dagligen, tycker jag vore mycket olyckligt, säger Jörgen Hettne.

Han bedömer att ett beslut om ett direktiv om minimilöner kan komma i vår. Direktivet ska sedan införlivas i medlemsländerna inom två år.