EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Den 6 december röstade Sverige ja till den kompromiss om minimilöner som arbetsmarknadsministrarna i EU:s ministerråd har förhandlat fram. Kompromissen är inte lika skadlig för den svenska modellen som EU-kommissionens ursprungliga förslag till direktiv. Det anser LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

– Det stora problemet med kommissionens förslag var att det skulle ge individuella rättigheter till alla arbetstagare, säger han.

Genom kompromissen blir det tydligt att en enskild individ i Sverige inte kan väcka talan i domstol för att få ut sin minimilön.

– Om staten serverar dig rättigheter som lagstadgade minimilöner behöver du inte facket, säger Torbjörn Johansson.

Han litar på den svenska regeringens omdöme, att det var rätt att röstade ja till kompromissen.

– Och som facklig förhandlare tycker jag normalt sett att man ska förhandla färdigt, innan man ger upp.

Inte svängt

Torbjörn Johansson är samtidigt tydlig med att LO inte har svängt när det gäller synen på minimilöner.

– Vi vill inte ha lagstadgade minimilöner i Sverige. Det är jätteskadligt för den svenska modellen. Vi har gjort ett kongressuttalande. Om det blir ett direktiv, som inte undantar Sverige, ska vi vägra att införa lagen. Då kan vi åberopa fördraget som säger att EU inte ska lägga sig i medlemsländernas lönebildning. Och löftet vi fick när vi gick med i EU att vi skulle få behålla vår lönesättningsmodell. Vi vill inte ha den här skiten i Sverige, säger han.

Länder med hög organisationsgrad och självständiga parter på arbetsmarknaden ska, enligt EU, inte behöva införa en lag om minimilöner. Men det är inte självklart att ett sådant löfte går att lita på, anser Torbjörn Johansson.

– Även om vi tycker att lagtexten är bra kan någon firma säga att Sverige bryter mot minimilöndirektivet och ärendet hamnar i EU-domstolen. Då blir det en prövning av den svenska modellen och den kan falla. Det var vad som hände med Laval.

Han anser alltså att den svenska modellen är hotad om det lagstiftas om minimilöner i EU.

– Meningen med att vara med i facket minskar. Och det blir mindre meningsfullt för arbetsgivarna att förhandla med facket. Facket förlorar inflytande och det blir sämre kollektivavtal, säger han.

Undermineras

Transports samhällspolitiska chef, Magnus Falk, anser också att den största risken med lagstadgade minimilöner i Sverige är att den svenska avtalsmodellen, där fack och arbetsgivare sätter lönerna i kollektivavtal, undermineras. Och han är rädd att de svenska lönenivåerna skulle sjunka.

– Lusten för arbetsgivare att teckna kollektivavtal minskar när de måste betala mer än den lagstadgade minimilönen. Det finns också en risk för att lönen ändras mycket vid ett regeringsskifte. Lagstiftaren kan bara gå in och bestämma det. Det är helt barockt, verkligen läskigt.

Om det blir en lagstiftning om minimilöner ser Transport allmängiltigförklaring av kollektivavtal som en möjlig lösning – en modell som finns i både Finland och Norge.

I Finland innebär det att lägstalönen i kollektivavtalen också blir lagstadgad minimilön under avtalsperioden. De som är kritiska till modellen menar att poängen med att vara med i facket går förlorad när minimilönen är densamma för alla, oavsett om de är fackligt anslutna eller inte.

– Men lönerna är fortfarande framförhandlade mellan parterna, säger Magnus Falk.

Enligt Transport har knappt någon i Sverige en lön under vad minimilönen skulle bli i Sverige.

Leva på lönen

Men syftet med minimilön, som välkomnas av bland annat Europafacket, är att alla ska kunna leva på sin lön. Har Sverige inte ett ansvar att stödja arbetstagare i andra länder som har väldigt låga löner?

– Det är klart att vi har. Men det finns ingen anledning att slå sönder en fungerande lönesättningsmodell för att ge dem som har det sämre väldigt lite. De kommer fortfarande ha en riktigt usel lön som det inte går att leva på, säger Magnus Falk.

Europaparlamentet och ministerrådet ska nu förhandla fram ett slutgiltigt lagförslag.

– Alla som har förhandlat vet att man oftast hamnar någonstans mittemellan utgångspositionerna. Sannolikheten för att kompromissen håller i förhandlingen mellan rådet och parlamentet är extremt liten. Det är därför troligt att Sverige röstar nej till förslaget i slutänden, säger Magnus Falk.