Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund
Minimilöner

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Den 6 december röstade Sverige ja till den kompromiss om minimilöner som arbetsmarknadsministrarna i EU:s ministerråd har förhandlat fram. Kompromissen är inte lika skadlig för den svenska modellen som EU-kommissionens ursprungliga förslag till direktiv. Det anser LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

– Det stora problemet med kommissionens förslag var att det skulle ge individuella rättigheter till alla arbetstagare, säger han.

Torbjörn Johansson. Foto: Fredrik Sandin Carlson
Torbjörn Johansson. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Genom kompromissen blir det tydligt att en enskild individ i Sverige inte kan väcka talan i domstol för att få ut sin minimilön.

– Om staten serverar dig rättigheter som lagstadgade minimilöner behöver du inte facket, säger Torbjörn Johansson.

Han litar på den svenska regeringens omdöme, att det var rätt att röstade ja till kompromissen.

– Och som facklig förhandlare tycker jag normalt sett att man ska förhandla färdigt, innan man ger upp.

Inte svängt

Torbjörn Johansson är samtidigt tydlig med att LO inte har svängt när det gäller synen på minimilöner.

– Vi vill inte ha lagstadgade minimilöner i Sverige. Det är jätteskadligt för den svenska modellen. Vi har gjort ett kongressuttalande. Om det blir ett direktiv, som inte undantar Sverige, ska vi vägra att införa lagen. Då kan vi åberopa fördraget som säger att EU inte ska lägga sig i medlemsländernas lönebildning. Och löftet vi fick när vi gick med i EU att vi skulle få behålla vår lönesättningsmodell. Vi vill inte ha den här skiten i Sverige, säger han.

Länder med hög organisationsgrad och självständiga parter på arbetsmarknaden ska, enligt EU, inte behöva införa en lag om minimilöner. Men det är inte självklart att ett sådant löfte går att lita på, anser Torbjörn Johansson.

– Även om vi tycker att lagtexten är bra kan någon firma säga att Sverige bryter mot minimilöndirektivet och ärendet hamnar i EU-domstolen. Då blir det en prövning av den svenska modellen och den kan falla. Det var vad som hände med Laval.

Han anser alltså att den svenska modellen är hotad om det lagstiftas om minimilöner i EU.

– Meningen med att vara med i facket minskar. Och det blir mindre meningsfullt för arbetsgivarna att förhandla med facket. Facket förlorar inflytande och det blir sämre kollektivavtal, säger han.

Undermineras

Transports samhällspolitiska chef, Magnus Falk, anser också att den största risken med lagstadgade minimilöner i Sverige är att den svenska avtalsmodellen, där fack och arbetsgivare sätter lönerna i kollektivavtal, undermineras. Och han är rädd att de svenska lönenivåerna skulle sjunka.

Magnus Falk. Foto: Martin Hörner Kloo
Magnus Falk. Foto: Martin Hörner Kloo

– Lusten för arbetsgivare att teckna kollektivavtal minskar när de måste betala mer än den lagstadgade minimilönen. Det finns också en risk för att lönen ändras mycket vid ett regeringsskifte. Lagstiftaren kan bara gå in och bestämma det. Det är helt barockt, verkligen läskigt.

Om det blir en lagstiftning om minimilöner ser Transport allmängiltigförklaring av kollektivavtal som en möjlig lösning – en modell som finns i både Finland och Norge.

I Finland innebär det att lägstalönen i kollektivavtalen också blir lagstadgad minimilön under avtalsperioden. De som är kritiska till modellen menar att poängen med att vara med i facket går förlorad när minimilönen är densamma för alla, oavsett om de är fackligt anslutna eller inte.

– Men lönerna är fortfarande framförhandlade mellan parterna, säger Magnus Falk.

Enligt Transport har knappt någon i Sverige en lön under vad minimilönen skulle bli i Sverige.

Leva på lönen

Men syftet med minimilön, som välkomnas av bland annat Europafacket, är att alla ska kunna leva på sin lön. Har Sverige inte ett ansvar att stödja arbetstagare i andra länder som har väldigt låga löner?

– Det är klart att vi har. Men det finns ingen anledning att slå sönder en fungerande lönesättningsmodell för att ge dem som har det sämre väldigt lite. De kommer fortfarande ha en riktigt usel lön som det inte går att leva på, säger Magnus Falk.

Europaparlamentet och ministerrådet ska nu förhandla fram ett slutgiltigt lagförslag.

– Alla som har förhandlat vet att man oftast hamnar någonstans mittemellan utgångspositionerna. Sannolikheten för att kompromissen håller i förhandlingen mellan rådet och parlamentet är extremt liten. Det är därför troligt att Sverige röstar nej till förslaget i slutänden, säger Magnus Falk.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Den svenska modellen: stabil organisationsgrad

Rapport. LO-facken har fortsatt färre medlemmar än före pandemin. Men organisationsgraden är stabil. Och sett till hela arbetskraften ökade antalet yrkesaktiva fackmedlemmar 2024.

Tommy Wreeth. Foto: Petrus Iggström

Tid att återhämta sig och reflektera

Ordförandeord. En minst sagt intensiv period med avtalsförhandlingar har pågått sedan mars. På flera områden har det varit tuffa förhandlingar. Inom hamn och kabin tvingades vi att varsla om konflikt. Hittills har det till slut löst sig bra inom alla avtal, trots en del gnissel från arbetsgivarna.

Nytt stopp för Stockholms miljözon

Trafikpolitik. Efter flera turer i olika domstolar har förbudet mot diesel- och bensindrivna fordon i en zon åter mött motstånd. Länsstyrelsen säger nu nej till miljözonen i Stockholms innerstad.

Adhd i arbetslivet
”Det är bra om cheferna har lite extra koll på oss med diagnos så att vi inte kör på för hårt och går in i väggen”, säger Cindy Wannberg. Foto: Justina Öster

”Våga be om hjälp, fråga och säg ifrån”

Drömjobbet. Många VET vad adhd är, men FÖRSTÅR ändå inte vad det är. Man känner sig ensam och annorlunda, men vill man något ska man jobba för det, tycker Cindy Wannberg. Själv kämpade hon hårt för att uppnå sin dröm – att köra lastbil.

”Struktur, tydlighet och rutiner viktiga vid adhd”

Arbetsliv. Alla med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, add och autism är olika. Därför är generella råd svåra. Men. Struktur, tydlighet och rutiner är viktiga ledord på jobbet för arbetsgivare som månar om sin personal, betonar personalkonsulten Linnéa Sandvik.

Snabbkoll
Illustration: Mattias Käll

Så mycket får du som jobbar i midsommar

Lön. Många är lediga i midsommarhelgen. Men för vissa andra blir det arbete. Så mycket tjänar transportarbetarna som jobbar när andra dansar runt stången.

Slamsugning
Martin Eriksson spolar ren den nya slambehållaren i källaren på en fastighet. Varmt vatten löser fett bättre än kallt, tipsar han fastighetsägare.

Så sparar du kroppen

Arbetsmiljö. – Ser man en sådan här installation blir man varm i hela själen! Så säger sug- och spolbilsföraren Martin Eriksson. Annat var det förr.

Kultur
Många har en sorts ekonomiskt konto-tänkande, som ifall vi sätter in ”god” konsumtion som jeans i ekologisk bomull på vårt konto så kan vi göra uttag för mer miljöförstörande köp och handlingar. Men så fungerar det inte, menar Nina Wormbs.

Vilka är dina ursäkter?

Miljötänk. Vi vet så mycket om klimatkrisen, ändå lever vi på som förut. Vilka är dina ursäkter för att inte leva mer hållbart?

Ensamhet på jobbet
Sebastian Pöldre, Johanna Söderlund och Filip Pihl är vana vid att man ger varandra ett handtag när det behövs.

Hjälpsamhet bidrar till gemenskap

Arbetsmiljö. Ensamhet är lika skadligt för hälsan som rökning, visar forskning. Sociala aktiviteter på arbetsplatsen kan förebygga det. På Telge återvinning åker man och fiskar tillsammans bland annat. – Vet man att man är saknad när man inte kommer till jobbet, då vet man att man är behövd och då trivs man, säger vd Vesa Hiltula.

Svarta pengar
Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong AB har försett Skatteverket med underlag som visar att ”Peters” företag borde ha betalat löner i Sverige. Foto: Shutterstock

Välkommen till ”Scam trans”!

Åkeri. Ett företag som hyrt ut personal till Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong hade hängavtal, men valde ändå att låta pengarna runda ett bosniskt företag och betala svart. Grundaren av Scan trans d.o.o. tycker att Skatteverket behandlat honom ”skitigt”.