Mobbning tar fler liv än arbetsolyckor

Självmord. Det är inte ovanligt att människor som mår riktigt dåligt väljer att ta livet av sig först när de kommit ur den värsta svackan. – När man mår som sämst är man ofta apatisk och har ingen handlingskraft, säger psykologen Stefan Blomberg.

Stefan Blomberg, psykolog
Stefan Blomberg.  Foto: Rikard Knutsson

Stefan Blomberg är verksam både vid Linköpings universitet och vid enheten för arbets- och miljömedicin på universitetssjukhuset i Linköping. Han har forskat kring mobbning på arbetsplatser och hur det kan förebyggas.

I likhet med andra forskare ser han en klar koppling mellan mobbning, kränkande särbehandling och ökad risk för självmord:

– Vi vet att den här typen av problem i arbetslivet är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Men redan under tidigt 1990-tal kom uppgifter om att det även medför en kraftigt förhöjd självmordsrisk. En statlig utredning slog fast att mellan 100 och 300 personer tar livet av sig i Sverige varje år, som en konsekvens av kränkande särbehandling.

– Det innebär att det är minst dubbelt så många som avlider på grund av trakasserier i arbetslivet som av olycksfall, som nu får stor uppmärksamhet. I snitt inträffar knappt en dödsolycka i veckan, men när det gäller arbetsrelaterade självmord talar vi alltså om två till sex stycken i veckan.

Vad bör anhöriga göra som ser kopplingar mellan ett självmord och grava problem på arbetsplatsen?

– Det är svårt att ge ett enkelt svar. Om någon avlider i en arbetsolycka anmäler man ju det bland annat till Försäkringskassan. Här har också arbetsgivaren ett stort ansvar att utreda och agera för att förebygga nya olyckor.

– Samma tillvägagångssätt och ansvar borde gälla även vid självmord, som kan vara kopplade till arbetet. Det finns flera fall där självmord godkänts som arbetsskada. Det är svårt att nå dit, men inte omöjligt. Om misstanken uppstår bör man förstås utreda vad som hände på jobbet. Det kan vara svårt att göra i efterhand, men får man hjälp av facket borde det vara lättare.

På många åkeriföretag uppstår en nära koppling mellan anställda och arbetsgivare. Inte sällan kör åkaren samma lastbilar som chaufförerna.

I Kristofers fall vittnar både anhöriga och kollegor om att jobbet kom att bli en viktig del av hans liv.

Hur kan en sådan relation påverka anställda, om det senare uppstår en konflikt?

– Det tar hårdare att bli utsatt för något kränkande av en nära anhörig. Blir man överfallen på stan är det lättare att hantera, än om förövaren är någon känd. Det kan förstås få allvarliga konsekvenser ändå, men det blir inte lika personligt riktat.

– Om den som kränker mig också är den som egentligen ska ansvara för att jag har en trygg och säker arbetsmiljö kan det också drabba hårdare.

I Kristofers fall fick de anhöriga många samtal och långa mejl som ingående beskrev konflikten på åkeriet. Men när han väl bytt jobb andades de ut och trodde att krisen var över.

Stefan Blomberg är inte förvånad att det drastiska beslutet kom först när Kristofer bytt arbetsgivare.

– När livet vänder för en människa som mått väldigt dåligt ser vi som behandlare inom vården en ökad risk för självmord. Det kan komma när en person börjat må lite bättre, och så kommer ett bakslag. En ny motgång. I den situationen kan folk känna: ”Jag orkar inte längre”. Och så kommer ett impulsivt självmord.

– I det aktuella fallet hade chauffören bytt jobb och kanske tänkte han att ”nu borde jag må bättre. Någonting kan ha utlöst en förtvivlan som tippade honom över kanten. Många inser inte hur djupgående sådana här problemen kan vara. Det kan ta mycket lång tid innan det går över.

Stefan Blomberg pekar på en situation som uppstod när de antidepressiva medicinerna kom på bred front:

– Patienter som fick dem började snabbt må lite bättre. Men de var fortfarande utan hopp och såg igen annan utväg än att ta livet av sig. Därför är det viktigt att människor som hamnat i kris inte överges för tidigt av vården.

Kristofer hade inte gjort några tidigare självmordsförsök och inte uttalat tankar i den riktningen. En blixt från klar himmel, utan varningssignaler för de närmaste. Hur vanligt är det?

– Det är vanligt. Särskilt när män tar livet av sig. Det finns fortfarande en kultur bland män, att man ska vara stark, tyst och klara av svårigheter. Ofta säger anhöriga att det inte fattat någonting när män i deras närhet begår självmord.

– Ofta ställer sig anhöriga frågan: Kunde vi ha agerat annorlunda? Visst, man kunde ha gjort tusen saker, men det är inte säkert att något hade hjälpt. Det här är svåra frågor. Det är vanligt att anhöriga känner skuld.

Vad kan facket göra för att minska självmord och psykisk ohälsa som leder fram till dem?

– Det handlar mycket om att jobba förebyggande. Och att avstigmatisera självmord och självmordstankar. Göra det okej att säga att man mår dåligt. Sänka trösklarna för att människa ska våga be om hjälp.

– Det är också viktigt att sprida budskapet att hjälp finns att få. Och var den finns.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Thomas Hjul:
    17 september, 2019

    Riktigt viktigt och sann beskrivning av stegen i en depression mot självmord.
    Jag visste faktiskt inte om statistiken angående koppling mobbning/suicid inom arbetslivet.
    Detta är enligt mig väldigt viktigt problem som måste lösas och komma fram.

Lästips:

20201208 Trollhättan Anna-Lena Andersson Trafikverket i Trollhättan Foto: Joachim Nywall

Kan självmord i trafiken planeras bort?

6 frågor. En tredjedel av alla människor som dör vid väg, järnväg och broar gör det på grund av att de tar sina egna liv.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Snabbkoll: Riskbedömning corona. Illustration: Mattias Käll

Är din arbetsplats coronasäker?

Riskbedömning. Jag jobbar på ungefär som vanligt, trots corona. Inte oroar jag mig varje dag, men tanken finns där ändå: Tänk om jag drar hem smittan? Min chef verkar inte ta så allvarligt på covid-19. Vad ska jag göra? Vad kan jag begära av min arbetsgivare?

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.