Matbud från Yandex.eda i Moskva.
Close
Matbud från Yandex.eda i Moskva. Artyk Orozalijev jobbade i Sankt Petersburg, och hans död har startat en diskussion om budens tuffa arbetsvillkor.
Close

Matbud jobbade ihjäl sig

Ryssland. Den 16 april dog ett matbud, 21-årige Artyk Orozalijev, under ett arbetspass i Sankt Petersburg. Dödsorsaken var hjärtattack. Han föll omkull på sin cykel efter att ha arbetat tio timmar utan paus.

Sedan något drygt år ser man dem överallt i ryska storstäder, unga människor i nästan självlysande gula kläder som bär på stora fyrkantiga ryggsäckar. De flesta går till fots, men en del cyklar eller åker sparkcykel. Oavsett hur de tar sig fram verkar de alltid ha bråttom. De gulklädda är bud som levererar mat från olika restauranger för företaget Yandex.eda.
Artyk Orozalijev var från Kirgizistan och hade jobbat som matbud för Yandex.eda i en och en halv månad. För den oberoende ryska tidningen Fontanka berättar hans bror Timur Orozalijev att Artyk var fullt frisk. Han hade inga problem med hjärtat, men han tyckte att arbetssituationen hos Yandex.eda var mycket krävande.
– Han brukade inte klaga, men sa att det var ont om tid på jobbet och att han fick avdrag när han inte hann leverera i tid.
Flera bud berättar för ryska medier att det som skapar mest stress är att de får avdrag på lönen om de inte levererar maten inom en viss tid. Att hinna det är ibland omöjligt och är du sen godtas inga ursäkter. På sociala medier har bud berättat att de efter 12–14 timmars arbete tjänat mellan 220 och 300 kronor.

Startat diskussion

Artyk Orozalijevs död har fått uppmärksamhet i ryska storstadsmedier och startat en diskussion om budens arbetsvillkor. Webbportalen Biznes online lät en reporter ta jobb som matbud hos Yandex. Han gick 50 kilometer per dag och fick inte ens ihop 300 kronor.
Ivan Milych är ordförande för Nya fackföreningen, som bland annat organiserar dem som arbetar inom snabbmatsrestauranger.
– Yandex är den största matbudsservicen i Ryssland och de har också en taxiservice. Många av dem som jobbar där är migrantarbetare, säger Ivan Milych.
Han berättar att precis som i andra delar av världen så anser inte gigekonomi-företag som Yandex.eda att buden är anställda och de följer därför inte rysk arbetslagstiftning.

Manat till bojkott

På Facebook och Twitter har användare uppmanat till bojkott av budföretagen. En liten vänstergrupp har gjort en stödmanifestation. Men Ivan Milych säger att de som driver sådana kampanjer är en liten, om än aktiv, grupp.
– Trots att många i Ryssland har sådana här jobb så har händelsen inte fått någon genklang i det ryska samhället, berättar han.
Flera tidningar har rapporterat att Artyk Orozalijev automatiskt fick ett löneavdrag dagen efter sin död, eftersom han inte kom till jobbet.
Efter dödsfallet har Yandex.eda sagt att de ska se över reglerna för hur många timmar buden får arbeta. Det andra stora matleveransföretaget, Delivery club, har sagt att de kommer att erbjuda sina bud gratis läkarundersökning.
Ryska motsvarigheten till Arbetsmiljöverket kommer att granska händelsen, men kollegor till Artyk Orozalijev säger till den oberoende tidningen Novaja gazeta att de inte tror att lagar eller myndigheter kommer att förbättra arbetssituationen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

vagga på sopbil Prezero Foto Justina Öster

Arbetsgivaren är skyldig att agera vid riskfylld backning

Miljö. Det finns inga specifika regler när det gäller backning med sopbilar eller andra tunga fordon. Däremot är arbetsgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och vidta åtgärder om det finns risker vid backning.

Arkivbild. Sopbil på gata i Stockholm med två sopgubbar och en gående.

”Ingen respekt för backande tunga fordon”

Miljö/Åkeri. Folk har tappat respekten. De bryr sig inte längre om blinkande lampor och pipande ljud när sopbilar och andra tunga fordon backar. Dags för lite upplysning à la SVT:s Anslagstavlan för att förhindra fler olyckor och dödsfall.

Transport stämmer åkeri: ”Vägrade ge information”

Arbetsrätt. Det var åkeriet i Kungsbacka som kallade till förhandling inför anlitande av bemanningsbolag utan kollektivavtal. Men när Transports förhandlare ville ha information om de anställdas villkor tog det stopp. Nu har facket stämt åkeriföretaget i Arbetsdomstolen.

Dog wearing protective harness buckled to a car safety belt. Safe travelling or commuting by car with pets.

Obältad hund bötfälls

Vägtrafik. Böter på 1 500 kronor. Det blev straffet för en bilist i Dalsland som hade med sig hunden lös i baksätet.

Nytt år – och nya regler

Lagar. Ett nytt år är här med en hel del nya lagar och regler som kan vara bra att ha koll på. Inom transportbranschen handlar det om nya bestämmelser för färdskrivare, kör- och vilotider och vinterdäck. Vissa ersättningar från Försäkringskassan ändras också.

Tufft jobb i snöovädret

Arbetsmiljö. Vintern slog till med storm, fällda träd, ihållande snöfall och vädervarningar på olika håll i landet. Per Svedberg körde natt i plogbilen i Hälsingland medan hämtningen ställdes in för miljöarbetaren Rasmus Forsberg – en oframkomlig dag i Göteborg.

Mest läst på Transportarbetaren under 2025

Topp tre. Löner, löner och löner. Transportarbetarens läsare älskar att klicka på artiklar om löner. Här är de tre mest lästa artiklarna på transportarbetaren.se under 2025.

Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

Över 200 personer miste livet i trafiken

Vägtrafik. Under förra året omkom 208 människor i trafikolyckor. Sett ur ett längre perspektiv betyder det en fortsatt minskning av antalet dödsolyckor, visar Transportstyrelsens preliminära statistik.

vinterdäck och lastbil på vinterväg

VMA och fler snövarningar utfärdade

Vägtrafik. Nya, extrema snöfall och hårda vindar väntar. För delar av Ångermanland har SMHI gått ut med en röd varning och uppmanar trafikanter att ”inte ge sig ut”. För flera av Transports yrkesgrupper innebär det stora problem.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Säkerhetskontrollanterna går över till Swedavia på Landvetter

Bevakning. Den 1 december 2025 tog Swedavia över ansvaret för säkerhetskontrollerna på Landvetters flygplats i Göteborg. Det innebär att säkerhetskontrollanterna går över från Securitas till det statliga bolaget. Positivt med fler förmåner, tycker Therése Svenningsson.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

226 miljoner i klimatböter för flygbolaget Braathens

Flyg. Flygbolaget Braathens (BRA) var först i världen med att lansera biljetter där en viss del biobränsle ingår vid flygningen. Men nu kräver Naturvårdsverket nästan 226 miljoner kronor i böter för försenad rapportering av koldioxidutsläpp.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.