Preem-mack
Close
Preem är ett oljebolag som satsar stort på biobränslen. Redan nu kan dieselbilskunder tanka ren HVO, som innehåller vegetabilisk olja.
Close

”Många problem återstår”

Fokus: Framtiden. – Miljömålen kommer att bli oerhört svåra att uppnå. Kom ihåg att personbilar har en genomsnittlig livslängd på 17 år. Det är bara tolv år kvar till 2030.

Ulf Svahn är vd på branschorganisationen Svenska petroleum och biodrivmedel institutet (SPBI). Han är i grunden positiv till lagförslaget om en reduktionsplikt där mer och mer biobränslen blandas i den vanliga bensinen och dieseln.

Men han ser också problem med omställningen. Sverige måste femdubbla användningen av biodrivmedel jämfört med i dag:

– Om det bara var vi i Sverige som konsumerade biobränsle skulle det kanske hålla. Men andra länder kommer att gå i samma riktning. Vi använder redan nu 50–60 procent av all HVO som produceras i EU. Det är kanske inte att vara ett föredöme, som många säger att vi ska vara.

20 procent eldrivna personbilar

SPBI bedömer att Sverige år 2030 kommer att ha omkring en miljon personbilar som drivs med el. Det motsvarar omkring 20 procent av personbilsparken. Stämmer prognosen måste förbränningsmotorn leva i bortåt 20 år till. Med biobränsle som kraftkälla.

– Reduktionsplikten är ett bra initiativ, säger Ulf Svahn. Inte i alla detaljer, men i huvudsak är det bra. Men vi kan inte fortsätta vara beroende av import, vi måste bli bättre på att producera själva.

– Sverige har stor potential för framställning av biodrivmedel. Men när det gäller skogsråvara är vi inte framme tekniskt än. Utifrån de samtal jag för med forskare och expertis inom industrin gissar jag att den första storskaliga fabriken är i drift först om fem år.

Stora investeringar

Ingen har heller talat om vad biodrivmedlet som produceras där kommer att kosta, betonar Svahn:

– Det är väldigt stora investeringar som måste göras. En spelare som berörs är ju skogsindustrin. Där vill man ha klara besked innan man satsar. Kom också ihåg att den tänkta råvaran används redan i dag. För uppvärmning och elproduktion. I framtiden blir det konkurrens om den.

En snabb kalkyl visar att bränslebytet – iblandningen av biodrivmedel – kommer att ge en merkostnad på i runda tal tio miljarder kronor. Det är en nota som skattebetalarna under alla händelser får stå för, betonar Ulf Svahn.

EU kan stjälpa planerna

SPBI anser att lagförslaget om reduktionsplikt innehåller ett antal frågetecken som måste rätas ut. Några grundar sig i motståndet mot biodrivmedel i övriga EU.

Svahn befarar att EU kan stjälpa de svenska planerna. Grödebaserad vegetabilisk olja är basen i dagens HVO-diesel. Utan den går det inte att nå målen – i vart fall inte innan de inhemska svenska fabrikerna är i gång.

EU anser att biodrivmedlet i stället ska framställas ur avfall, slaktavfall och tallolja. Men enligt Ulf Svahn finns inte de råvarorna i tillräcklig mängd:

– Jag ser konturerna av ett decennium, 2020-talet, som kommer att bli knöligt.

Och efter 2030?

– Då drivs nog en stor del av EU:s personbilsflotta med el. Men innan dess måste man lösa flera stora frågor. Som utvecklingen av batterier. År 2040 kommer vi inte att ha en miljard bilar i världen, utan två miljarder.

Vilka förändringar kommer Transports lastbilschaufförer märka av 2030?

– Mitt grundtips är att fjärrförarna fortfarande har en förbränningsmotor i bilen. Den drivs av diesel med inblandning av biobränsle.

– På en del ställen används gas. Fast jag tror faktiskt inte så mycket på gasdrift. Det är en problematisk teknik. Det finns heller inte tillräckligt med biogas, utan då talar man om naturgas. Alltså fossil gas.

När det gäller el-drift tycker Ulf Svahn att mer uppmärksamhet borde ägnas åt själva framställningen av elektriciteten. Vilken klimatpåverkan uppstår när man bygger exempelvis vindkraftverk?

Han sänder med ett par tips till de styrande politikerna:

– Var ödmjuka! Teknikutvecklingen går oerhört fort. Ni kan ha haft fel.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    10 december, 2017

    Den stora stötestenen när det gäller el är inte batteritekniken utan det är överföringen av el till bil. Förbrukningen av kWh i Sverige när det gäller bilar bensin och diesel är ca 160 miljoner kWh/dag (16 miljoner liter bränsle). Om alla fordon skulle gå på el blir förbrukningen ca 100 miljoner kWh/dag. Denna el-mängd måste således tillföras varje dag. Problemet med bilar är att de rör på sig. Så plötsligt har elmacken i Hudiksvall 3-400 bilar att snabbladda på en dag under jultrafiken. Att den ojämna belastningen på elnätet kräver enorma investeringar i infrastrukturen är det nästan ingen som har berört.

Lästips:

För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

226 miljoner i klimatböter för flygbolaget Braathens

Flyg. Flygbolaget Braathens (BRA) var först i världen med att lansera biljetter där en viss del biobränsle ingår vid flygningen. Men nu kräver Naturvårdsverket nästan 226 miljoner kronor i böter för försenad rapportering av koldioxidutsläpp.

OKQ8:s nya vätgasstation för tung trafik vid Falutorget i Göteborg. Den ska kunna leverera upp till 1 500 kilo grön vätgas per dygn, vilket uppges räcka till cirka 20 tunga lastbilar. Foto: Justina Öster

Ny vätgasmack i Göteborg – ett steg mot mindre utsläpp

Vätgas. I början av oktober klipptes bandet och en ny vätgasstation för tung trafik invigdes vid Falutorget i Göteborg. OKQ8:s första och Sveriges elfte vätgasmack, men fler är på väg.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.