Lön från arbete ska gå att leva på

DEBATT / PLATTFORMSJOBB

Debatt. Det verkar pågå en trend bland liberaler att testa på ”vanliga” jobb i ett försök att bygga upp förtroende – för att sedan tala om hur arbetsmarknaden och tryggheten ska avregleras och bli mer flexibel för att fler ska komma i arbete. Ett väldigt tafatt försök att låtsas bry sig om arbetare.

Senast är det Timbros chefsekonom Fredrik Kopsch som har hoppat upp på cykelsadeln för att provjobba som matbud på Foodora i fyra dagar.

Ökad flexibilitet för företag är inte det som behövs i plattformsekonomin. Företagen ska ta sitt ansvar och erkänna sig som arbetsgivare, inte som förmedlare av tjänster. Timbro försvarar den dåliga lönen för matbud genom att säga att det kan kompletteras med statliga bidrag.

Det är anmärkningsvärt då högern ständigt pratar om att det ska löna sig att arbeta när de sänker skatter och bidrag. Retoriken är verkligen bisarr. Lön från arbete ska gå att leva på. Det är inte statens ansvar att subventionera giriga företags arbetskraft. Lönebidrag kan vara motiverat ibland, men inte för att bära upp en hel bransch eller säkra företagens vinstmarginal.

Fredrik Kopsch berättelse är annorlunda jämfört med andra cykelbud för att den närmast liknar ett betalt reklamsamarbete mellan Timbro och Foodora. Kopsch får låna all utrustning, livesänder under tiden han cyklar, och målar endast upp de positiva sidorna med jobbet. Han kan inte heller svara på hur Foodora skulle reagera om han säger något negativt under sina fyra dagar. Under tiden behåller han dessutom sin lön från Timbro. En lön som ett Foodorabud bara kan drömma om.

Det är en väsentlig skillnad att provjobba i fyra dagar med vetskapen att det bakom fasaden finns en trygg och stabil ekonomi, mot att gå dag till dag och oroa sig om pengarna kommer räcka till mat och hyra. Den skillnaden är avgörande för de villkor och krav en arbetare kan och vågar ställa mot sin arbetsgivare. Hotet att förlora jobb och inkomst väger otroligt tungt i avgörandet om en arbetare ska kräva bättre villkor eller knyta näven i fickan och härda ut.

Fredrik Kopsch menar att för att komma åt utanförskap och få in fler på arbetsmarknaden krävs det enkla jobb med låga trösklar. Självklart ska vi minska utanförskap och öka sysselsättningen, men att intala sig själv att arbetare ska acceptera dåliga löner och villkor som en förutsättning för att etablera sig på arbetsmarknaden är ett rent nyliberalt påfund. Allt arbete ska ske med goda villkor, arbetstrygghet och rätt att organisera sig kollektivt, inte genom rädsla och oro över om ens krav kommer leda till repressalier eller uppsägning.

För sakens skull kanske vi skulle låta ett matbud provjobba som chefsekonom på Timbro i fyra dagar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Taxichaufförerna utanför stationen i Metz är inte förvånade över domen mot Uber. Foto: Anna Trenning Himmelsbach

Stort skadestånd för franska Uber

Gigjobb. Uber ska betala ett rekordhögt skadestånd i Frankrike. 139 chaufförer ska dela på över 200 miljoner kronor, enligt ett nytt domslut. – Jag var inte alls fri, säger en av chaufförerna.

Ilan de Basso. Foto: Socialdemokraterna

Brytfrågan är hur och vem som ska ha inflytande

Slutreplik. Nyligen svarade Vänsterpartiet på min debattartikel om plattformsdirektivet. Direktivet kommer nu gå vidare till förhandling med medlemsländernas regeringar. Vi är överens om att plattformsekonomin måste regleras, brytfrågan är hur och vem som ska ha inflytande över processen. Slutsatsen är att svensk arbetsmarknad ska skyddas från arbetarfientliga, högerkonservativa politiker.

Malin Björk. Foto: Vänsterpartiets bildbank/Agnes Stuber Ciczie Weidby. Foto: Vänstergruppen i Europaparlamentet

Vi har olika bilder av direktivet

Replik. Den 2 februari röstade EU-parlamentet med bred majoritet för att förslaget till direktiv för plattformsarbete ska gå vidare för förhandlingar med medlemsländerna i rådet. Vi står bakom förslaget och menar att det kan genomföras i Sverige med hänsyn tagen till vår arbetsmarknadsmodell.

S vill se ökade kontroller på vägarna

Debatt. För tusentals svenskar är vägarna den dagliga arbetsplatsen. Precis som på vilken arbetsplats som helst måste även Sveriges yrkesförare kunna lita på att de varje dag möts av schysta arbetsvillkor.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Rösta på Miljöpartiet, någon?

Politik. Miljöpartiet är, eller snarare var ett så kallat gräsrotsparti, sprunget ur rörelser som Alternativ Stad i Stockholm och många utomparlamentariska aktioner. Som almstriden där almarna i Kungsträdgården räddades och ockupationerna av kvarteren Mullvaden och Järnet.

De små stegens förbannelse

Arbetsvillkor. Då åkerier söker chaufförer på Facebook som är ”stresståliga, erfarna, socialt kompetenta och har alla behörigheter”, brukar ett skämt i kommentarsfältet vara: ”Kan man jobba hemifrån?”

Tjuvheder?

Fattiga & rika. ”Det är så jävla dumt att man har lust att skära sig i handlederna!” brukar min kollega Jonny säga på oefterhärmligt Västmanlandsmål. Ja så kan det kännas ibland när man till exempel tänker på att högsta mode bland unga tjejer i dag verkar vara att ”skönhetsoperera” sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Vi i facket är La Résistance

Facklig utbildning. Nu ska jag berätta en hemlighet: under de 20 år som jag jobbat till och från som väktare (mest till) har jag aldrig varit fackligt aktiv, ej heller har jag gått någon facklig kurs.

Kärt barn har många namn

Ordkunskap. Året är 2015 och mina barn är tre respektive ett år. Det är också året då sången Snoppen och snippan ser dagens ljus. Den blir en formidabel hit. Barnen älskar den mer än Babblarnas första låt. Jag kommer på mig själv att sjunga med: ”Snoppen och snippan, vilket härligt gäng. Snippan och snoppen, sjunger vår refräng…”

Karensdagen – ett gissel som måste bort

Sjukt. Jag har en vän som har kört slut på sin axel. Varje dag går hon till jobbet och har ont. Jag tjatar på henne att hon ska gå till läkaren och hon svarar: ”men då blir jag ju sjukskriven i minst åtta veckor”. Hon säger att hon inte kan vara sjukskriven så länge, att hon sviker sina kollegor och när hon kommer tillbaka till jobbet är det ännu mer att göra.

Rätt eller fel – bra eller dåligt?

Ordförandeord. Under mina 36 år som medlem i förbundet, och snart lika lång tid som fackligt aktiv, har jag ganska ofta funderat på frågan om vad som är en bra, en hyfsad eller en dålig uppgörelse eller förhandling, och vem som avgör eller graderar det egentligen?

Pengar, pengar, pengar…

Ledare. Pengar. Det är det som får världen att snurra om man ska tro den gamla musikdängan Liza Minelli sjöng. Och visst styr pengar det mesta. Till exempel styr det arbetskraftsinvandringen, om man får stanna i landet eller inte.

Måste vi ha skinn på näsan för att hänga med i lönen?

Debatt. Jag läst en undersökning om att kvinnor drar sig för att söka välbetalda jobb av rädsla för att bli sexuellt trakasserade och att trakasserierna sticker ut på arbetsplatser där det ena könet dominerar.

Styrkan finns när den behövs

Ordförandeord. Det börjar blåsa upp på allvar i avtalsrörelsen. Med viss förvåning noterar jag att det verkar viktigt för många att Transports medlemmar inte under några omständigheter ska få mer än andra i avtalsrörelsen.

Märket, pensionsålder och hållbart arbetsliv

Ledare. I Frankrike protesterade facken mot höjd pensionsålder när regeringen Macron vill höja från 62 år till 64 år. Det fick landets hamnarbetare, lastbilsförare, tågarbetare, bussförare, lärare, anställda vid kärnkraftverk, oljeraffinaderier och kommunal sophämtning med flera andra att strejka.

Skyddsombuden finns för din hälsa

Debatt. År 2022 har övergått till 2023 och när vi summerar antalet döda i arbetet för föregående år landar det på 49 personer totalt sett, enligt Arbetsmiljöverket. Räknar vi enbart svenska olyckor i arbetslivet blir det 41 personer som inte kommit hem från sina arbeten.