20201208 Trollhättan Anna-Lena Andersson Trafikverket i Trollhättan Foto: Joachim Nywall
Close
Anna-Lena Andersson är sakkunnig i suicid och suicidprevention på Trafikverket. Hon har jobbat som kurator och är utbildad socionom och medicine doktor.
Close

Kan självmord i trafiken planeras bort?

6 frågor. En tredjedel av alla människor som dör vid väg, järnväg och broar gör det på grund av att de tar sina egna liv.

Många chaufförers värsta mardröm är bilister som väljer att medvetet frontalkrocka med tunga fordon. Trafikverkets sakkunniga Anna-Lena Andersson har tillsammans med statens expertorgan för suicidprevention närstuderat vad vi vet, och inte vet, om vad som kan göras för att hindra självmord i trafiken.

1. Ni har gjort en så kallad förstudie. Vad är det och varför gör ni en sådan?

– Vi har dels försökt titta på vad vi vet i Sverige. Men också försökt peka på de stora kunskapsluckor som finns. Det finns inte så mycket forskning om det här.

2. Vad är det man behöver gräva djupare i för att komma fram till nya åtgärder, som kan rädda liv?

– Vi vet mycket om vilka riskfaktorer som leder till självmord. Men det finns inga studier om vilka människor som tar sina liv inom transportsystemet. Den kunskapen behöver vi ha, när vi ska jobba med åtgärder. Kanske hittar vi inga mönster, då ska vi inte gå vidare med de tankarna, men det vet vi inte innan vi har studerat det.

3. Hur påverkas de chaufförer ofrivilligt blir inblandade i självmord?

– Vissa kan komma tillbaka till jobbet efter bara en vecka, men för andra kan det ta mycket längre tid. Även om de logiskt sett vet att det inte var något de kunde göra så går många och grubblar. Det blir svåra minnesbilder som ligger kvar.

– När jag jobbade som kurator träffade jag chaufförer som blivit en del av en annan människas självmord. Det kunde innebära ett stort trauma.

4. På vilka sätt kan fysiska hinder användas?

– På vägen handlar det inte bara om mittseparation. Det kan också handla om att ta bort fasta och oeftergivliga objekt. Som murar, träd, husväggar, stora stenar och klippformationer. Men det är även viktigt att röja bort sly från dikena. Med bättre sikt vid vägkanten blir det lättare att stoppa och förhindra självmordsförsök.

– Det är också viktigt att komma ihåg att saker som mittbarriärer på vägar och höga broräcken inte bara skyddar mot självmord, utan också mot vanliga olyckor.

5. Om ett självmord avvärjs med hjälp av ett planerat hinder, kan man vara säker på att det verkligen har förhindrats?

– Det är främst de impulsiva självmorden vi kan hindra genom olika typer av barriärer och skydd. Här är det viktigt att påpeka att människor inte bara får impulser och tar sina liv. Det handlar om människor som ofta mått dåligt av psykisk ohälsa under en längre tid. Att få en impuls att ta sitt liv är inget som drabbar vem som helst, utan bakomliggande problem eller orsaker.

– För vissa som mår dåligt kan impulsen komma hastigt. Den impulsen kan gå över om det då finns något som hindrar dem. En självmordsimpuls kan komma snabbt och kan vara så kort som 15 minuter.

6. Vi har pratat mycket om vägar. Bevakningspersonal jobbar ofta nära tåg och tunnelbana. Finns det något särskilt de ska tänka på, för att hjälpa till att förhindra självmord?

– En sak som är viktig är att lära sig känna igen vad som är avvikande beteende på plattformen. Om man ser en person gå långt borta på en plattform, nära kanten, överträder spärrlinjen. Då kan det vara läge att gå fram till den personen och söka mänsklig kontakt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Professor: ”El enda hållbara lösningen för vägtransporter”

Åkeri. För att nå klimatmålet krävs eldrivna vägtransporter. Den slutsatsen drar Maria Bratt Börjesson i en ny rapport. Hon vill att staten tar ansvar för utbyggnad av elnät längs vägarna.

Cykelväg hindrar 74-tonsbilar

Åkeri. Runt tolv procent av de statliga vägarna tillåter numera tyngre lastbilar. Bra, tycker lastbilschauffören Petra Åhlén och hennes chef. Ända till hon förstorade upp kartan och såg att en liten snutt av E18 hindrar hennes rutt med 74-tonsbilen. Orsak: en cykelbana.

Transportarbetarens logga

Överlastade transporter allt större problem

Vägtransporter. Nästan hälften av de tunga fordonen är för tungt lastade, visar Trafikverkets mätningar. Och överlastningen har ökat kraftigt under senare år.

Månadens medlem
Robin Ahlgren älskade att jobba som taxitelefonist. Men helgjobbet tvingade fram ett jobbyte. Foto: John Antonsson

”Nu får jag mer tid med dottern”

Taxi. Robin Ahlgrens krav på att få vara ledig mer än två av fem helger kom inte med i taxitelefonisternas nya löneavtal. Som frånskild pappa var valet enkelt. Han byter jobb. Trots det är han halvnöjd med förhandlingarnas resultat. – Lönerna blev hyfsade, vi får se det som en seger i alla fall.

Engagerade. Nermin Pudic i Transporttältet under ett uppsökeri som taxisektionerna i avdelning 9 Örebro och 6 Värmland hade förra hösten. I år är det fokus på digitalt samarbete – över avdelningsgränserna. Foto: Lilly Hallberg

Avdelningar väver nätverk

Fackligt samarbete. Ordning och reda inom taxi och färdtjänst. Det är målet och namnet för nätverket som knyts runt om i landet. Behoven är stora – och väldigt olika.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Hallå där!

Annica Collstam

... ombudsman i Stockholm med ansvar för den krisdrabbade taxibranschen.

Månadens medlem
Lars Karlsson säger att han är en konstnär som kör färdtjänst, inte tvärt om. Helst av allt skulle han ha mycket mera tid för det han brinner för: Att skapa konst och att prata med barn på skolbesök.

Konsten blev hans räddning

Konstnären. Som barn placerades Lars Karlsson på barnhem och i fosterfamilj. Han kallar det att han gick igenom för ­helvetet. Konsten var hans sätt att komma tillbaka.

Arbetsmiljö: Trakasserier
Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.