20201208 Trollhättan Anna-Lena Andersson Trafikverket i Trollhättan Foto: Joachim Nywall
Close
Anna-Lena Andersson är sakkunnig i suicid och suicidprevention på Trafikverket. Hon har jobbat som kurator och är utbildad socionom och medicine doktor.
Close

Kan självmord i trafiken planeras bort?

6 frågor. En tredjedel av alla människor som dör vid väg, järnväg och broar gör det på grund av att de tar sina egna liv.

Många chaufförers värsta mardröm är bilister som väljer att medvetet frontalkrocka med tunga fordon. Trafikverkets sakkunniga Anna-Lena Andersson har tillsammans med statens expertorgan för suicidprevention närstuderat vad vi vet, och inte vet, om vad som kan göras för att hindra självmord i trafiken.

1. Ni har gjort en så kallad förstudie. Vad är det och varför gör ni en sådan?

– Vi har dels försökt titta på vad vi vet i Sverige. Men också försökt peka på de stora kunskapsluckor som finns. Det finns inte så mycket forskning om det här.

2. Vad är det man behöver gräva djupare i för att komma fram till nya åtgärder, som kan rädda liv?

– Vi vet mycket om vilka riskfaktorer som leder till självmord. Men det finns inga studier om vilka människor som tar sina liv inom transportsystemet. Den kunskapen behöver vi ha, när vi ska jobba med åtgärder. Kanske hittar vi inga mönster, då ska vi inte gå vidare med de tankarna, men det vet vi inte innan vi har studerat det.

3. Hur påverkas de chaufförer ofrivilligt blir inblandade i självmord?

– Vissa kan komma tillbaka till jobbet efter bara en vecka, men för andra kan det ta mycket längre tid. Även om de logiskt sett vet att det inte var något de kunde göra så går många och grubblar. Det blir svåra minnesbilder som ligger kvar.

– När jag jobbade som kurator träffade jag chaufförer som blivit en del av en annan människas självmord. Det kunde innebära ett stort trauma.

4. På vilka sätt kan fysiska hinder användas?

– På vägen handlar det inte bara om mittseparation. Det kan också handla om att ta bort fasta och oeftergivliga objekt. Som murar, träd, husväggar, stora stenar och klippformationer. Men det är även viktigt att röja bort sly från dikena. Med bättre sikt vid vägkanten blir det lättare att stoppa och förhindra självmordsförsök.

– Det är också viktigt att komma ihåg att saker som mittbarriärer på vägar och höga broräcken inte bara skyddar mot självmord, utan också mot vanliga olyckor.

5. Om ett självmord avvärjs med hjälp av ett planerat hinder, kan man vara säker på att det verkligen har förhindrats?

– Det är främst de impulsiva självmorden vi kan hindra genom olika typer av barriärer och skydd. Här är det viktigt att påpeka att människor inte bara får impulser och tar sina liv. Det handlar om människor som ofta mått dåligt av psykisk ohälsa under en längre tid. Att få en impuls att ta sitt liv är inget som drabbar vem som helst, utan bakomliggande problem eller orsaker.

– För vissa som mår dåligt kan impulsen komma hastigt. Den impulsen kan gå över om det då finns något som hindrar dem. En självmordsimpuls kan komma snabbt och kan vara så kort som 15 minuter.

6. Vi har pratat mycket om vägar. Bevakningspersonal jobbar ofta nära tåg och tunnelbana. Finns det något särskilt de ska tänka på, för att hjälpa till att förhindra självmord?

– En sak som är viktig är att lära sig känna igen vad som är avvikande beteende på plattformen. Om man ser en person gå långt borta på en plattform, nära kanten, överträder spärrlinjen. Då kan det vara läge att gå fram till den personen och söka mänsklig kontakt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Christina Persson:
    14 januari, 2021

    Om människor mår bra så tar de inte sina liv. Ett sätt är att försäkringskassan tar sitt ansvar. De utförsäkrad mår mycket dålig. Lätt att köra mot en lastbil

Lästips:

Transportarbetarens logga

Professor: ”El enda hållbara lösningen för vägtransporter”

Åkeri. För att nå klimatmålet krävs eldrivna vägtransporter. Den slutsatsen drar Maria Bratt Börjesson i en ny rapport. Hon vill att staten tar ansvar för utbyggnad av elnät längs vägarna.

Cykelväg hindrar 74-tonsbilar

Åkeri. Runt tolv procent av de statliga vägarna tillåter numera tyngre lastbilar. Bra, tycker lastbilschauffören Petra Åhlén och hennes chef. Ända till hon förstorade upp kartan och såg att en liten snutt av E18 hindrar hennes rutt med 74-tonsbilen. Orsak: en cykelbana.

Transportarbetarens logga

Överlastade transporter allt större problem

Vägtransporter. Nästan hälften av de tunga fordonen är för tungt lastade, visar Trafikverkets mätningar. Och överlastningen har ökat kraftigt under senare år.

Månadens medlem
”Jag är rutinmänniska, gillar att ha rutiner och vill göra ett bra jobb”, säger fackligt engagerade hundföraren Mattias Hansson. Kollegan Holger är sex, sju år och tidigare polishund.

Bästa kollegan har fyra tassar

Bevakning. Att jobba som hundförare är inget jobb. Det är en livsstil. Och schäferhunden Holger en trygg kollega i natten för fackligt engagerade väktaren Mattias Hansson.

Månadens avdelning
”Vi vill att Norrland ska leva och att de som är med i a-kassan också ska gå med i Transport!” Från vänster: Ulrika Wiklund (LO, hyr arbetsrum), regionala skyddsombudet Johnny Wiklund, Linda Björkner (telefontjänsten TPD). Längst fram ordförande och studieorganisatör Mikael Humlin.

”Vi vill att Norrland ska leva!”

Hälsingland. Mitt under brinnande pandemi flyttade Transports Hälsingeavdelning till nya lokaler. Ny ordförande är på plats och coronatiden har rullat på hyfsat. Fast ett gäng sopgubbar slog bakut, alldeles i början.

Månadens medlem
Tidningsbud på väg igen. Elin Larsson är tillbaka hos gamla arbetsgivaren och levererar åter på Småländska Höglandet.

Tillbaka som bud på Höglandet

Tidningsbud. Efter en kort sväng på annat jobb är Elin Larsson tillbaka som tidningsbud. Rutten är ny, bäst är friheten. Ingen natt är den andra lik.

Månadens klubb
”Lite kul ska vi ha också”, säger nya förarklubben på Connect bus. Från vänster Rebwar Hamasaeed (ledamot), Ann-Britt Boström (ledamot), Pernilla Lagerholm Sköld (ordförande), Erik Smedjeborg (skyddsombud) och Mikael Davidsson (sekreterare). Foto: Justina Öster

”Vaccinera oss chaufförer!”

Förarklubb. Förarna på Connect bus i Örebro har nyss dragit i gång sin klubb. Gå inte bakom backande bussar, vädjar de. Och tipsar arkitekter och beslutsfattare: – Lyssna på oss när ni planerar entréer och parkeringar vid sjukhus!

”Jag har gjort det jag blivit satt att göra, men det har varit mycket tårar”, säger Helén Olsson, som sedan förra året arbetar ute på terminal 4 i Karlshamns hamn. Foto: Lilly Hallberg

Tuff omplacering efter 20 år i hamnen

Hamn. Helén Olsson, 58 år, var som spindeln i nätet hos Karlshamns hamn. När städningen las ut på entreprenad blev hon lovad jobb på fastighetssidan. Men plötsligt försvann den tjänsten. I stället kastades Helén ut i verksamheten i hamnen.

Den solgula hundbussen väcker uppmärksamhet. ”Folk stannar, vinkar och fotar”, säger Janne Spanedal. Så glada miner mötte han inte med sopbilen. Foto: Justina Öster

Från sopbil till hundbuss

Arbetsliv. 2017 gick han i täten. Stockholms sopgubbar stred mot sänkta löner och ”nyckelspioner” i bilarna. Nu har Janne Spanedal bytt lastbilen mot en solgul hundbuss. Nyckelknippan har krympt rejält.

Hallå där!

Svante Backfält

… elev vid Nobelgymnasiet i Karlstad och bäst i Sverige på Transportföretagens yrkesprov.

Transports förbundsordförande Tommy Wreeth har haft en hektisk vinter, med avtalsförhandlingar, LAS-strider i LO och en pandemi som försvårat det fackliga arbetet.

Fyra år i hetluften

Kongress 2022. Fyra år har gått sedan Transports kongress i Örebro, då Tommy Wreeth valdes till förbundsordförande. Fyra ovanligt turbulenta år. Om 15 månader är det dags för ny kongress.  – Får jag förtroendet ställer jag gärna upp en period till, säger han.

Månadens avdelning
Ombudsman Jan Lendin, RSO Anders Dristig och avdelningsordförande Dan Johansson på avdelning 55. Saknas gör studieorganisatören Alexander Hutter. På Transports kontor arbetar också Charlotte Wendel Lendin.

”Vi syns och folk märker att vi finns”

Uddevalla. Många mil och mycket arbete ute, trots att pandemin satt käppar i hjulet. På Transports västligaste avdelning har man funnit nya vägar. Och på bevakningsfronten har medlemsantalet ökat.

Månadens medlem
Abbe Sylla jobbar treskift på macken i Solna. När Transportarbetaren hälsar på är det sena passet och han går av vid 23-tiden.

Abbe kör lugnt på stora macken

Bensinmack. Full fart för det mesta. Abdoulaye Sylla trivs med arbetet på bensinstationen. Han både bor och jobbar i Solna – många känner igen honom och hälsar på stan. Men lediga sommardagar tillbringar ”Abbe” gärna i Roslagens famn.

Amir Palislamovic tillbaka på platsen där han i januari räddade en pojke som fallit över kajen, ned i det kalla vattnet. Foto: Lilly Hallberg

Parkeringsvakt och hjälte

Mötet. Amir Palislamovic märkte att något hänt längs kajen vid parkeringsplatsen. Han lyckades sedan rädda en tolvårig pojke ur den iskalla älven. Och har fått hyllningar från hela världen.

Hallå där!

Sofia Wilhelmsson

… vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som forskar i gristransportörers arbetsmiljö.

Ett år med corona
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.

”Osäkerheten är jobbigast”

Flyget. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Flyget behöver konstgjord andning

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.