Jennifer Swens ångrar inte att hon ”visselblåste” om problemen på skolan. ”Jag har mått dåligt psykiskt, men jag har nog blivit starkare som person också.”
Close
Jennifer Swens ångrar inte att hon ”visselblåste” om problemen på skolan. ”Jag har mått dåligt psykiskt, men jag har nog blivit starkare som person också.”
Close

”Jag längtar bara efter att skolan ska ta slut”

Sexism i skolan. I höstas var Jennifer Swens en av eleverna som slog larm om grov sexistisk jargong bland lärarna på Karlfeldtgymnasiet i Avesta. Skolledningen utlovade åtgärder. I dag, några dagar innan examen, har inte mycket förändrats, uppger Jennifer.

– Jag har mår psykiskt dåligt av allt som hänt. Jag längtar bara efter att skolan ska ta slut, säger hon.

Är det okej att manliga lärare drar grova sexskämt för 18–19-åriga fordonselever? Eller lägger handen på låret på kvinnliga elever när man ska luta sig in i lastbilshytten?

Jennifer valde gymnasiets transportprogram, med målet att bli lastbilschaufför. Första året gick hon i Hedemora, i årskurs 2 – hösten 2019 – blev det gymnasiet i Avesta. Där ligger själva skolan i stan, de praktiska övningar sker på ett avskilt område som kallas Mästerbo.

Tidigt reagerade flera elever på lärarnas språkbruk och beteende vid Mästerbo. Vid ett tillfälle var Jennifer ute och övningskörde i lastbil. Med i hytten fanns en av klassens två manliga lärare och en annan kvinnlig elev.

Diskuterade sexliv

Jennifer beskriver hur läraren och eleven började diskutera sina sexliv. Läraren skrockade och berättade om ett annat lektionstillfälle – en kväll när han varit ute och kört med två elever. Båda tjejer. Det regnade, eleverna hade blivit ordentligt blöta.

– Läraren beskrev hur tjejerna började klä av sig i hytten. Och det ledde till att han inte längre behövde hålla i ratten med händerna. För att fick ju sån erektion att han kunde styra ändå.

Jennifer Swens satt tyst under samtalet i hytten.

– Det kändes väldigt olustigt. Jag sa bara enstaka ord, när det var min tur att köra. Det har varit många sådana kommentarer. Och många händer på låret när man klättrat upp på förarsidan, för att visa oss en knapp eller ett reglage. Båda våra manliga lärare gjorde likadant.

– Jag har sett andra beröringar, som oroade mig. Skulle jag också kunna bli utsatt för massage av axlarna eller någon som trycker sig mot mig för att visa hur spännband ska kastas? Var gick gränsen? Allt det här påverkade min relation till de två lärarna. Jag undvek att vara ensam med dem.

Tog upp frågan

En bit in på terminen tog Jennifer upp frågan med skolkamrater, och i hemmet. Jennifer och en klasskompis kontaktade också en kvinnlig lärare de hade förtroende för. Läraren rekommenderade dem att gå till kuratorn.

Det blev ett möte där både den kvinnliga läraren och elever från flera årskurser var med. Fast samtalet med kuratorn blev inte vad Jennifer Swens hoppats på. Det kändes inte som om kuratorn lyssnade, sammanfattar Jennifer.

Men det som skakade om henne mest var den efterföljande reaktionen från de båda manliga lärarna. De kom inklivande mitt under en teorilektion och begärde ett möte med klassens fyra kvinnliga elever.

Lärarna upprörda

Transportarbetaren har tagit del av dialogen mellan de manliga lärarna och tjejerna. Det framgår att lärarna är upprörda över att någon eller några kvinnliga elever kontaktat ”fröken Rubin”.

De två yrkeslärarna vet inte att ”fröken Rubin” är skolans kurator – utan anser att elever gått till någon ”som inte har med detta att göra”. Av samtalet framgår tydligt att lärarna ser sig själva och eleverna som kompisar. Inte som just lärare och elev.

”Det är inga kompistag att springa bakom ryggen på oss och prata en massa skit!” utbrister en av lärarna.

Vid samtalet medger lärarna att de haft ett grovt språkbruk och en av dem säger att han tidigare blivit anmäld – och rentvådd. Och han vill inte vara med om det igen.

Han lägger till:

”Det som står i papperet är ljug. Vi kan ta på oss vissa saker, men lögnerna tar jag tamejfan inte på mig. Man ska ha fakta, inte ljuga, för då blir jag riktigt elak. Och det tror jag inte att någon vill uppleva…”

Jennifer uppfattar det sista som ett hot. Vid mötet med lärarna är det två av de kvinnliga eleverna som försvarar lärarna. En av dem anför att hon kan vara lika ”snuskskämtig” själv. Och att ingen av lärarna ju tafsat på någon tjej…

Olustigt

Samtalet blir alltmer olustigt för Jennifer. Lärarduon har fått anteckningar av kuratorn. Från elevernas vittnesmål. Namnen har tagits bort. Lärarna läser högt från papperet och låter även en av de försvarande eleverna läsa.

På transportgymnasiet i Avesta var Jennifer Swens en av eleverna som slog larm om en grovt sexistisk jargong bland lärarna. Det straffade sig, känner hon i dag när det bara återstår några dagar av skoltiden.
På transportgymnasiet i Avesta var Jennifer Swens en av eleverna som slog larm om en grovt sexistisk jargong bland lärarna. Det straffade sig, känner hon i dag när det bara återstår några dagar av skoltiden. Foto: Jan Lindkvist

Jennifer känner sig allt mer utpekad. Hon inser att lärarna enkelt kan räkna ut vilken roll hon haft.

Problemen med jargongen och oönskad beröring fortsatte och hösten 2020 fick eleverna till ett möte med rektorn. Ett kort möte som rektorn försökte avsluta redan efter 15 minuter.

Historien om gymnasieskolan når också medierna – både lokalpress och Transportarbetaren. Skolan lovar nu att vidta åtgärder. En utredning ska tillsättas och personalen utbildas. De kvinnliga eleverna får också löfte om en kvinnlig instruktör till all kvarvarande praktisk utbildning.

Hur blev det?

Jennifer Swens tittar ut genom köksfönstret några sekunder. Den tidigare artikeln i Transportarbetaren fick rubriken ”Skolchef sätter stopp för sextrakasserier”.

Hon skakar på huvudet. Efter medierubrikerna och turbulensen i höstas kom en ny coronavåg och fordonseleverna har haft mycket hemundervisning under våren. Den utlovade kvinnliga instruktören, en vikarie, var mentor för en annan årskull, och hade ont om tid.

Ingen förståelse

En av de manliga lärarna är fortfarande Jennifers mentor. Hon säger:

– Han är lite mildare i snacket nu, men han har absolut ingen förståelse för att jag mår väldigt dåligt. Den andra läraren, som var grovast i munnen, undviker mig. Hälsar inte ens om vi möts.

– De gånger han sagt något är det i nedlåtande ton. Jag har en klump i halsen varje gång jag ska till Mästerbo. Jag har försökt ta upp situationen med rektorn för fordonsprogrammet. Och med kuratorn. Gensvaret är svagt.

För Jennifer har det fått konsekvenser. Utan kvinnlig instruktör har hon inte kunnat ta släpkortet, E-behörigheten. Även krankortet är i farozonen.

Hon konstaterar att jargongen lever vidare. För någon månad sedan fick en av de manliga lärarna en skriftlig varning från skolledningen. Han hade fällt en kommentar om att en manlig elev kunde använda sin förhud i samband med lastsäkring. ”För den har du ändå ingen nytta av.”

Vill få ett avslut

Det är svårt att inte bli berörd av Jennifer Swens berättelse. Hon upplever att hon fått skolan mot sig. Liksom lärarna och en del av klasskamraterna. Hon vill bara få ett avslut. Slippa skolan. Hennes anhöriga har anmält gymnasiet till Skolinspektionen.

Transportarbetaren har talat med andra personer med god insyn i fordonsprogrammet på Karlfeldtgymnasiet, och framför allt verksamheten vid Mästerbo.

En av dem säger:

– Det som kommer fram nu är bara en liten del. De här lärarna skulle inte vara lärare. Ett stort problem är att Mästerbo ligger avskilt på en åker, bakom ett buskage. Där styr ett gäng gubbar utan lärarbehörighet sedan många år.

– Inte ens den programansvarige är utbildad lärare. Man har haft sina egna rutiner, sin egen jargong. Det är helt galet. Det är samma stämning som på ett gubbigt åkeri för 30 år sedan. På arbetsmarknaden har det hänt massor de senaste åren, men här har tiden stått still.

”Skyddar lärarna”

En annan källa beskriver fler grova skämt med sexuell anspelning. Säger:

– Många elever, inte minst tjejer, reagerar. De vet inte hur de ska göra. Lärarna är ju de som sätter betyg, det är inte lätt att höja rösten då.

– Tidningarna skriver att skolan försöker lösa problemen. Så är det inte, skolan gör ingenting! Man skyddar bara en gäng 60-åriga lärare som inte förstått att det inte är 1980-tal längre. De elever som trätt fram nu är fruktansvärt modiga. Det är många i lärarkåren som vet vad som pågår vid Mästerbo. Det måste bli en förändring.

”Det var enstaka händelser”

Sexism i skolan. – Det har inte framkommit att problemen fortsatt, säger Georgios Nielsen, ny rektor på Karlfeldtgymnasiet.

Nielsen tillträdde först efter turbulensen 2019–2020. Han uppger att skolan i dag har ett aktivt värdegrundsarbete bland lärare och elever.

Hur ser han på nya uppgifter om nya grova sexistiska skämt, som till och med ska ha lett till en skriftlig varning för en lärare?

– Jag kan inte gå in på hur vi hanterat enskilda personalärenden.

Mattias Öberg är biträdande rektor och ansvarig för just fordons- och transportprogrammet. Han tycker att artiklarna som skrevs hösten 2020 var onyanserade och vinklade:

– Åtta lärare som jobbar här kände sig utpekade. Jag håller inte med om att det fanns en jargong, det var snarare enstaka händelser. Men vi har vidtagit åtgärder för att det inte ska hända igen.

Ändå tycks en lärare nu under våren ha fällt en kommentar som till och renderade en skriftlig varning från skolan…

– Jag kan inte kommentera enskilda ärenden. Skulle en kommentar ha fällts på det sätt du beskriver är det oacceptabelt.

Jag har tagit del av ett inspelat samtal där två lärare tycks anse att lärare och elever ska ha en kompisrelation. Är det din linje också?

– Nej, lärarna ska agera professionellt, som lärare.

Hur ser du på att elever som slog larm känner sig straffade av utpekade lärare?

– Vi vill att alla ska trivas på skolan. Men jag kan inte kommentera enskilda elevärenden heller.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Göran Cederfjärd:
    7 juni, 2021

    Som man, yrkesförare, bonusfar, bonusmorfar skäms jag över hur delar av det manliga släktet beter sig!

Lästips:

På säker väg. Eleverna på Södra Vikens program går på skolan som nyligen utsetts till Sveriges bästa transportskola.

Unga om transportbranschen: Helt rätt

Utbildning. När över 1 000 transportelever svarade på hur de ser på branschen och framtiden blev det toppbetyg. Och nästan nio av tio tycker att utbildningen ger rätt kunskap.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Engla Svensson är ambassadör för flygteknikerutbildningen. Foto: Privat

Engla vill locka fler till flygteknikerutbildning

Flyg. Det är stor brist på flygtekniker, mekaniker och all teknisk personal i flygbranschen. Facket varnar för att det kan gå ut över säkerheten, men nu söker sig fler till flygteknikutbildning på gymnasiet. En av dem är Engla Svensson från Halmstad.

Offentliga upphandlingar
Det förlorade taxitrafiktillståndet har lett till att Trendtaxi inte längre får köra serviceresor i Region Värmland och Södermanland, liksom i vissa kommuner. Men i Region Örebro vann bolaget nyligen en upphandling då det där räcker med att underleverantörer har tillstånd. Foto: Staffan Wolters (arkivbild)

Så körde upphandling av servicetrafik fast

Värmland. Bolagen är ökända men återkommer som vinnare i nya upphandlingar av sjuktransporter, skolskjutsar och färdtjänst. I Region Värmland har en process med överklaganden pågått i snart två år – ovissheten gör att förare söker sig bort.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.

Har du pengar att hämta?
Collage med avtalsförsäkringar

Så billiga är dina försäkringar för arbetsgivaren

Avtalat. Du som jobbar på ett företag med kollektivavtal täcks av försäkringar som ger skydd vid händelser som sjukdom, barnafödsel och arbetsskador. Flera av försäkringarna är helt avgiftsfria för företagen. Varför är det så?

Har du pengar att hämta? Du som varit sjukskriven i mer än 14 dagar, varit föräldraledig eller skadat dig på jobbet kan ha pengar att hämta. Läs mer om dina avtalsförsäkringar på avtalat.se. Foto: Shutterstock

Få vet att försäkringarna finns

Avtalat. Tidningsbudet Elisabet Skoog har snart varit sjukskriven i ett år. Hon får sjukpenning från Försäkringskassan och den kollektivavtalade försäkringen AGS.  Elisabet visste om att den fanns, eftersom hennes skyddsombud (som också var en nära kollega) berättade om försäkringen förra gången hon var sjukskriven.

Andreas Ehm är försäkringsinformatör. Han har hjälpt transportarbetare att få ut 1,5 miljoner från sina försäkringar.

Andreas har dragit in 1,5 miljoner kronor

Transport. Andreas Ehm på Transports Halmstadsavdelning brinner för att informera om försäkringar. Han har hjälpt ett 70-tal personer få ut sammanlagt 1,5 miljoner kronor från Afa Försäkring. Han tror att inte ens hälften av alla transportarbetare vet vilka försäkringar de omfattas av.

Mitt i flytten. För Chris Michau och Anton Semeniuk rullar jobbet på bra. Foto: Justina Öster

Flytt med flyt

Flyttarbetare. 60 anställda, 50 rum, hundratals kartonger – för många på arbetsplatsen innebär flytten en stor omställning. För killarna från Flyttbolaget är det bara en dag som andra på jobbet, fysiskt en ny arbetsplats. Kanske lite mer organiserad än den genomsnittliga kontorsflytten.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Döden på jobbet
Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Kollegahjälpens logga

”Det är viktigt att prata och ventilera”

Arbetsmiljö. Dödsolyckor på jobbet och dödliga trafikolyckor ökade under 2023. För den lastbilschaufför som råkar ut för ett trauma i arbetet finns hjälp att få. En grupp chaufförer och åkare finns där som kamratstödjare genom Kollegahjälpen.