Jennifer Swens ångrar inte att hon ”visselblåste” om problemen på skolan. ”Jag har mått dåligt psykiskt, men jag har nog blivit starkare som person också.”
Close
Jennifer Swens ångrar inte att hon ”visselblåste” om problemen på skolan. ”Jag har mått dåligt psykiskt, men jag har nog blivit starkare som person också.”
Close

”Jag längtar bara efter att skolan ska ta slut”

Sexism i skolan. I höstas var Jennifer Swens en av eleverna som slog larm om grov sexistisk jargong bland lärarna på Karlfeldtgymnasiet i Avesta. Skolledningen utlovade åtgärder. I dag, några dagar innan examen, har inte mycket förändrats, uppger Jennifer.

– Jag har mår psykiskt dåligt av allt som hänt. Jag längtar bara efter att skolan ska ta slut, säger hon.

Är det okej att manliga lärare drar grova sexskämt för 18–19-åriga fordonselever? Eller lägger handen på låret på kvinnliga elever när man ska luta sig in i lastbilshytten?

Jennifer valde gymnasiets transportprogram, med målet att bli lastbilschaufför. Första året gick hon i Hedemora, i årskurs 2 – hösten 2019 – blev det gymnasiet i Avesta. Där ligger själva skolan i stan, de praktiska övningar sker på ett avskilt område som kallas Mästerbo.

Tidigt reagerade flera elever på lärarnas språkbruk och beteende vid Mästerbo. Vid ett tillfälle var Jennifer ute och övningskörde i lastbil. Med i hytten fanns en av klassens två manliga lärare och en annan kvinnlig elev.

Diskuterade sexliv

Jennifer beskriver hur läraren och eleven började diskutera sina sexliv. Läraren skrockade och berättade om ett annat lektionstillfälle – en kväll när han varit ute och kört med två elever. Båda tjejer. Det regnade, eleverna hade blivit ordentligt blöta.

– Läraren beskrev hur tjejerna började klä av sig i hytten. Och det ledde till att han inte längre behövde hålla i ratten med händerna. För att fick ju sån erektion att han kunde styra ändå.

Jennifer Swens satt tyst under samtalet i hytten.

– Det kändes väldigt olustigt. Jag sa bara enstaka ord, när det var min tur att köra. Det har varit många sådana kommentarer. Och många händer på låret när man klättrat upp på förarsidan, för att visa oss en knapp eller ett reglage. Båda våra manliga lärare gjorde likadant.

– Jag har sett andra beröringar, som oroade mig. Skulle jag också kunna bli utsatt för massage av axlarna eller någon som trycker sig mot mig för att visa hur spännband ska kastas? Var gick gränsen? Allt det här påverkade min relation till de två lärarna. Jag undvek att vara ensam med dem.

Tog upp frågan

En bit in på terminen tog Jennifer upp frågan med skolkamrater, och i hemmet. Jennifer och en klasskompis kontaktade också en kvinnlig lärare de hade förtroende för. Läraren rekommenderade dem att gå till kuratorn.

Det blev ett möte där både den kvinnliga läraren och elever från flera årskurser var med. Fast samtalet med kuratorn blev inte vad Jennifer Swens hoppats på. Det kändes inte som om kuratorn lyssnade, sammanfattar Jennifer.

Men det som skakade om henne mest var den efterföljande reaktionen från de båda manliga lärarna. De kom inklivande mitt under en teorilektion och begärde ett möte med klassens fyra kvinnliga elever.

Lärarna upprörda

Transportarbetaren har tagit del av dialogen mellan de manliga lärarna och tjejerna. Det framgår att lärarna är upprörda över att någon eller några kvinnliga elever kontaktat ”fröken Rubin”.

De två yrkeslärarna vet inte att ”fröken Rubin” är skolans kurator – utan anser att elever gått till någon ”som inte har med detta att göra”. Av samtalet framgår tydligt att lärarna ser sig själva och eleverna som kompisar. Inte som just lärare och elev.

”Det är inga kompistag att springa bakom ryggen på oss och prata en massa skit!” utbrister en av lärarna.

Vid samtalet medger lärarna att de haft ett grovt språkbruk och en av dem säger att han tidigare blivit anmäld – och rentvådd. Och han vill inte vara med om det igen.

Han lägger till:

”Det som står i papperet är ljug. Vi kan ta på oss vissa saker, men lögnerna tar jag tamejfan inte på mig. Man ska ha fakta, inte ljuga, för då blir jag riktigt elak. Och det tror jag inte att någon vill uppleva…”

Jennifer uppfattar det sista som ett hot. Vid mötet med lärarna är det två av de kvinnliga eleverna som försvarar lärarna. En av dem anför att hon kan vara lika ”snuskskämtig” själv. Och att ingen av lärarna ju tafsat på någon tjej…

Olustigt

Samtalet blir alltmer olustigt för Jennifer. Lärarduon har fått anteckningar av kuratorn. Från elevernas vittnesmål. Namnen har tagits bort. Lärarna läser högt från papperet och låter även en av de försvarande eleverna läsa.

På transportgymnasiet i Avesta var Jennifer Swens en av eleverna som slog larm om en grovt sexistisk jargong bland lärarna. Det straffade sig, känner hon i dag när det bara återstår några dagar av skoltiden.
På transportgymnasiet i Avesta var Jennifer Swens en av eleverna som slog larm om en grovt sexistisk jargong bland lärarna. Det straffade sig, känner hon i dag när det bara återstår några dagar av skoltiden. Foto: Jan Lindkvist

Jennifer känner sig allt mer utpekad. Hon inser att lärarna enkelt kan räkna ut vilken roll hon haft.

Problemen med jargongen och oönskad beröring fortsatte och hösten 2020 fick eleverna till ett möte med rektorn. Ett kort möte som rektorn försökte avsluta redan efter 15 minuter.

Historien om gymnasieskolan når också medierna – både lokalpress och Transportarbetaren. Skolan lovar nu att vidta åtgärder. En utredning ska tillsättas och personalen utbildas. De kvinnliga eleverna får också löfte om en kvinnlig instruktör till all kvarvarande praktisk utbildning.

Hur blev det?

Jennifer Swens tittar ut genom köksfönstret några sekunder. Den tidigare artikeln i Transportarbetaren fick rubriken ”Skolchef sätter stopp för sextrakasserier”.

Hon skakar på huvudet. Efter medierubrikerna och turbulensen i höstas kom en ny coronavåg och fordonseleverna har haft mycket hemundervisning under våren. Den utlovade kvinnliga instruktören, en vikarie, var mentor för en annan årskull, och hade ont om tid.

Ingen förståelse

En av de manliga lärarna är fortfarande Jennifers mentor. Hon säger:

– Han är lite mildare i snacket nu, men han har absolut ingen förståelse för att jag mår väldigt dåligt. Den andra läraren, som var grovast i munnen, undviker mig. Hälsar inte ens om vi möts.

– De gånger han sagt något är det i nedlåtande ton. Jag har en klump i halsen varje gång jag ska till Mästerbo. Jag har försökt ta upp situationen med rektorn för fordonsprogrammet. Och med kuratorn. Gensvaret är svagt.

För Jennifer har det fått konsekvenser. Utan kvinnlig instruktör har hon inte kunnat ta släpkortet, E-behörigheten. Även krankortet är i farozonen.

Hon konstaterar att jargongen lever vidare. För någon månad sedan fick en av de manliga lärarna en skriftlig varning från skolledningen. Han hade fällt en kommentar om att en manlig elev kunde använda sin förhud i samband med lastsäkring. ”För den har du ändå ingen nytta av.”

Vill få ett avslut

Det är svårt att inte bli berörd av Jennifer Swens berättelse. Hon upplever att hon fått skolan mot sig. Liksom lärarna och en del av klasskamraterna. Hon vill bara få ett avslut. Slippa skolan. Hennes anhöriga har anmält gymnasiet till Skolinspektionen.

Transportarbetaren har talat med andra personer med god insyn i fordonsprogrammet på Karlfeldtgymnasiet, och framför allt verksamheten vid Mästerbo.

En av dem säger:

– Det som kommer fram nu är bara en liten del. De här lärarna skulle inte vara lärare. Ett stort problem är att Mästerbo ligger avskilt på en åker, bakom ett buskage. Där styr ett gäng gubbar utan lärarbehörighet sedan många år.

– Inte ens den programansvarige är utbildad lärare. Man har haft sina egna rutiner, sin egen jargong. Det är helt galet. Det är samma stämning som på ett gubbigt åkeri för 30 år sedan. På arbetsmarknaden har det hänt massor de senaste åren, men här har tiden stått still.

”Skyddar lärarna”

En annan källa beskriver fler grova skämt med sexuell anspelning. Säger:

– Många elever, inte minst tjejer, reagerar. De vet inte hur de ska göra. Lärarna är ju de som sätter betyg, det är inte lätt att höja rösten då.

– Tidningarna skriver att skolan försöker lösa problemen. Så är det inte, skolan gör ingenting! Man skyddar bara en gäng 60-åriga lärare som inte förstått att det inte är 1980-tal längre. De elever som trätt fram nu är fruktansvärt modiga. Det är många i lärarkåren som vet vad som pågår vid Mästerbo. Det måste bli en förändring.

”Det var enstaka händelser”

Sexism i skolan. – Det har inte framkommit att problemen fortsatt, säger Georgios Nielsen, ny rektor på Karlfeldtgymnasiet.

Nielsen tillträdde först efter turbulensen 2019–2020. Han uppger att skolan i dag har ett aktivt värdegrundsarbete bland lärare och elever.

Hur ser han på nya uppgifter om nya grova sexistiska skämt, som till och med ska ha lett till en skriftlig varning för en lärare?

– Jag kan inte gå in på hur vi hanterat enskilda personalärenden.

Mattias Öberg är biträdande rektor och ansvarig för just fordons- och transportprogrammet. Han tycker att artiklarna som skrevs hösten 2020 var onyanserade och vinklade:

– Åtta lärare som jobbar här kände sig utpekade. Jag håller inte med om att det fanns en jargong, det var snarare enstaka händelser. Men vi har vidtagit åtgärder för att det inte ska hända igen.

Ändå tycks en lärare nu under våren ha fällt en kommentar som till och renderade en skriftlig varning från skolan…

– Jag kan inte kommentera enskilda ärenden. Skulle en kommentar ha fällts på det sätt du beskriver är det oacceptabelt.

Jag har tagit del av ett inspelat samtal där två lärare tycks anse att lärare och elever ska ha en kompisrelation. Är det din linje också?

– Nej, lärarna ska agera professionellt, som lärare.

Hur ser du på att elever som slog larm känner sig straffade av utpekade lärare?

– Vi vill att alla ska trivas på skolan. Men jag kan inte kommentera enskilda elevärenden heller.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Göran Cederfjärd:
    7 juni, 2021

    Som man, yrkesförare, bonusfar, bonusmorfar skäms jag över hur delar av det manliga släktet beter sig!

Lästips:

Linnéa Elofsson, Moa Sääv, Karolina Järback och Elin Olsson trivs på Oscarsgymnasiet.

Här är en tredjedel av transporteleverna tjejer

Oskarshamn. Chaufförsyrket är stressigt och de har redan hunnit stöta på en del fördomar. Men de är övertygade om att de har valt rätt yrke. Linnéa Elofsson, Elin Olsson, Moa Sääv och Karolina Järback är elever vid fordons- och transportprogrammet inriktning transport vid Oscarsgymnasiet i Oskarshamn, en skola där en tredjedel av transporteleverna är tjejer.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Arbetsmiljö. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.

Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Semester på rull
Är du en av många som väljer att semestra i husvagn, husbil eller tält i sommar? Foto: Lilly Hallberg

Det ska va’ husvagn – eller husbil?

Campingliv. Intresset för att köpa ny husvagn eller husbil är större än någonsin. Mer än varannan svensk kan tänka sig att semestra mobilt. Men vilket boende är egentligen bäst – och för vem?

John Antonsson. Foto: Lilly Hallberg

En lovsång till budgetsemestern

Krönika. När jag var liten grabb brukade vi dra en lånad husvagn söderut. Kanske stannade vi redan vid Byske Havsbad, eller så hamnade vi vid någon camping i Umeå. Helt säkert visste jag att resan hade ett oändligt långt stopp på Ikea i Sundsvall.

Snabbkoll
Snabbkollen – Nyanställd

Första jobbet: Tänk på det här!

Arbetsliv. Har du tagit studenten och ska börja jobba i sommar? Eller går du i gymnasiet och ska sommarjobba för första gången? Då har du säkert många funderingar. Här är några tips som är bra att ha i bakhuvudet.

Arbetsmiljö
Husen i Gamla stan är k-märkta, vilket innebär att man inte får ändra särskilt mycket. För Rabbes och Pierres del innebär det att de får släpa sopsäckar och kärl långa sträckor där sopbilen inte kommer fram. Foto: John Antonsson

Stolta sopgubbar i Gamla stan

Miljöarbetare. Soprum i svårtillgängliga källarvalv, ojämna kullerstenar och trånga gränder. Transportarbetaren följde med Pierre Yudego och Rabbe Collmar när de hämtade sopor en tidig morgon i Stockholms Gamla stan.

Transports ungdomsforum
Anna Fröberg, Tobias Bergqvist, Marko Markovic och Reber Omar deltog på förbundets ungdomsforum på Bommersvik. Foto: Kristina Sjöberg

Tre dagar med facket i fokus

Fackligt. Efter två år av restriktioner och inställda fysiska möten kunde ett 30-tal unga transportare i början av maj mötas på kursgården Bommersvik. I dagarna tre diskuteras fackliga frågor blandat med föreläsningar och paneldebatt.

I frågan om övervakning var panelen inte helt överens, de flesta höll upp rött kort. Luf var det enda ungdomsförbundet som enbart visade grönt kort. I panelen från vänster: John Granqvist, Muf, Erik Berg, Luf, Stefan Sarmes, KDU, Oscar Berggren, Cuf, Ava Rudberg, Ung Vänster, och Lisa Nåbo, SSU. Foto: Kristina Sjöberg

Rött kort för övervakning…

Politik. Ungdomsforums andra dag gästades av representanter från Moderaternas, Liberalernas, Kristdemokraternas, Centerns, Vänsterpartiets och Socialdemokraternas ungdomsförbund.

Morgan Finnsiö. Foto: David Lagerlöf/Expo

Expo om SD:s framväxt i Sverige

Politik. Transport har en tydlig hållning mot Sverigedemokraterna. På Ungdomsforum fanns Morgan Finnsiö från Expo på plats för att berätta om ytterhögern, arbetarrörelsen och Sverigedemokraternas framväxt.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Fackligt arbete
Jouni Illikainen hade arbetsskor med stålhätta, men klämde sig ändå så illa att han fick åtta frakturer. Fem på ena foten och tre på den andra. Ena stortån var helt av. Foto: Pernilla Ahlsén

Fotskada blev startskottet för ny fackklubb

Åkeri. Lastbilsföraren Jouni Illikainen krossade sina fötter när han lastade varor hos en kund. Två månader tidigare hade han påtalat riskerna i arbetsmomentet för cheferna, men ingen lyssnade. Nu har han och kollegan Nicklas Vilhelmsson på Götene Kyltransporter startat en fackklubb och blivit skyddsombud för att förhindra olyckor i framtiden.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.