Åsa Karlström,
Close
Åsa Karlström hämtar inspiration till sin hobbygjutning i olika Facebook-grupper och överallt i vardagen. Betongugglorna agerar dörrstopp hos kollegorna på kontoret.
Close
Månadens medlem

”Jag är lite betongnörd”

Entusiast. Hon skriver om det. Fotar det. Arbetar i det. Kör det, jobb som fritid. – Betong är mitt liv, säger bloggaren och ”betongbruden” Åsa Karlström.

Smeknamnet har hon gett sig själv. ”Betongbruden”, återfinns på Åsa Karlströms instagramkonto, likaväl som på hennes veckovisa blogginlägg på betong.se (tidskriften Betongs webbtidning). Det ena ledde till det andra när Åsa plåtade utsikten från sin hytt i betongbilen hon kör i Stockholmsområdet.

Förutom att fota gillar hon att skriva om sitt jobb. Favoritämnet är arbetsmiljö och hon har siktet inställt på att bli skyddsombud.

– Jag blir ofta förbannad, det slarvas så otroligt mycket med arbetsmiljön på våra byggen. Att lyfta saker över bilarna är förbjudet ändå görs det regelmässigt, även bland stora aktörer som säger sig värna om arbetsmiljön.

Fönsterdrake smyckad i Hammarbys färger.
Fönsterdrake smyckad i Hammarbys färger.

På kollegornas rum, runt om på Betonglarsson där Åsa jobbar, står hennes alster; ugglor, hästar, hundar, döskallar, bilar, hjärtan, krukor, bockar, en slingrande drake i Hammarbyskrud.

– Betonggjutning är min hobby, det är häftigt att göra egna grejer. Jag har ett betongrecept tatuerat i nacken också, en tatuering av fem. Jag var undersköterska, körde schaktbil men så började jag köra betong.

– Det är ju rätt sjukt egentligen, att jobba 13, 14 timmar när vi har högsäsong och sen åka hem och gjuta. Men jag trivs, ypperligt, har hittat hem. Arbetet är så omväxlande, ena dagen är du mitt inne i Stockholmssmeten, nästa dag på väg ut till en skärgårdsö.

Hemmagjutningen inleddes i plastbyttor hemma i köket. En utmaning. Nu har hon fixat en liten hobbylokal.

Har du bara betongtatueringar?

– Nej, nej, så galen är jag inte.

Åsa demonstrerar sin Hammarbytatuering. Hon var mobbad under skoltiden, men i Hammarbyklacken fann hon sin fristad och gemenskap, tillsammans med sin bror. En drake med texten ”Ad Augusta per Angusta” på ena smalbenet symboliserar att hon tagit sig ur ett destruktivt förhållande. Latinet står för ”Till triumf genom trångmål”.

– Man kan ha det tufft i livet, men gå vidare, säger hon.

I ett blogginlägg kallar Åsa Karlström sig för ”lantis” och med den uppväxten trivdes hon.

– Jag delade min tid mellan pappas jänkare, hojar i garaget och hästarna i stallet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Vissa gäddor är jättearga när man drar upp dem, flaxar och far. Det kan bli en brottningsmatch. Andra är jättelugna. En del skvätter vatten på en när de simmar i väg, ungefär som: Där fick du din jävel”, säger Martina Sjöstedt.

”Fisket betyder allt för mig”

Sportfiske. – Adrenalinet rinner till. Jag får måsben och bara skakar! Tankbilsföraren Martina Sjöstedt beskriver känslan när hon avgår med segern och landar en fet gädda i håven.

Facket måste trycka på ännu mer om bättre pensioner, sjukförsäkring och a-kassa som går att leva på, manar sopgubben Tommy Zäta. Han är besviken över Socialdemokraternas högersväng. Och uppmanar partiet att säga upp januariöverenskommelsen. ”Börja driva arbetarpolitik igen!” Foto: Justina Öster

Sopig pension inget för Zäta

Stolt arbetare. Tommy ”Zäta” Zetterqvist är stolt sopgubbe – från den tid då yrket var eftertraktat. Som tidigare facklig kämpe har han ett och annat att säga till Stefan Löfven och regeringen. Om a-kassa, sjukpenning. Och en pension som går att överleva på.

En kopp kaffe i Toluca.

Tony förverkligar drömmen om Mexiko

Mexikofrälst. I höstas sa tidningsbudet Tony Karlsson upp sig, sa upp lägenhet, gjorde sig av med nästan allt han ägde och flög till Mexiko. När han inte löper eller äter tacos engagerar han sig för Electrolux-arbetarna i Juarez.

Ett år med corona
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.

”Osäkerheten är jobbigast”

Flyget. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Flyget behöver konstgjord andning

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.

Månadens avdelning
Tommy Wallin, Mikael Löwdin, Kimberley Westermark, Joakim Borg och Thomas Grundell har roligt tillsammans – när de väl får chansen att ses.

”Vi vågar prova nya saker”

Norra Mälardalen. Trots corona är det fullt ös på Transports avdelning i Norra Mälardalen. Ombudsmännen har mycket att göra och alla längtar tills de får hitta på saker med medlemmarna igen.

Månadens medlem
) ”Det finaste en fiskare kan ge en annan är att släppa tillbaka fisken. Att vara försiktig och se till att den mår bra, så att någon annan får chansen att fånga den”, säger Martina Sjöstedt.

”Fisket betyder allt för mig”

Sportfiske. – Adrenalinet rinner till. Jag får måsben och bara skakar! Tankbilsföraren Martina Sjöstedt beskriver känslan när hon avgår med segern och landar en fet gädda i håven.

Kultur
Författaren Ann-Helén Laestadius har skrivit sin första bok för vuxna. Den handlar om rasism mot samer och dem som dödar renar. Foto: ©Elisabeth Ohlson

”Jag har stundtals varit väldigt arg”

Samehat. En ren dödas av en främling. Barnet Elsa blir vittne. För alltid påverkad. I Ann-Helén Laestadius första roman för vuxna kastas vi rakt in i samehatets mest blodiga uttryck.

Hallå där!

Christel Ingemansson

… branschkunnig inom transportsektorn på Arbetsförmedlingen.

Månadens klubb
Klubbordförande och skyddsombud Niclas Gustafsson i snöyran vid Icas lager.

”Skippa inte raster, chaufförer!”

Ica EHL. Fyra dagar till julafton. Brinnande pandemi. Då startar chaufförerna, som kör ut matkassar för Ica e-handel i Jordbro, en Transportklubb. – Förarnas frågor behöver lyftas fram, säger klubbordförande Niclas Gustafsson.

Månadens medlem
Facket måste trycka på ännu mer om bättre pensioner, sjukförsäkring och a-kassa som går att leva på, manar sopgubben Tommy Zäta. Han är besviken över Socialdemokraternas högersväng. Och uppmanar partiet att säga upp januariöverenskommelsen. ”Börja driva arbetarpolitik igen!” Foto: Justina Öster

Sopig pension inget för Zäta

Stolt arbetare. Tommy ”Zäta” Zetterqvist är stolt sopgubbe – från den tid då yrket var eftertraktat. Som tidigare facklig kämpe har han ett och annat att säga till Stefan Löfven och regeringen. Om a-kassa, sjukpenning. Och en pension som går att överleva på.

Hallå där!
Saied Tagavi

Saied Tagavi

… taxiförare som strider för bättre villkor för kåren och fria fack i Iran.

David Eklind-Kloo har undersökt vad vi gör på jobbet, och vad jobbet gör med oss. Foto: John Antonsson

Så mår vi av jobbet

5 frågor. En stor del av livet levs på jobbet. Ganska många trivs inte särskilt bra när de gör det. David Eklind-Kloo har skrivit en bok som undersöker vad som händer med oss när arbetet känns meningslöst. Han skissar också på visioner om ett arbetsliv med större mening.

Månadens ombudsman
Tony Blomberg avd 3 Göteborg

Facklig räv går i pension

Göteborgsavdelningen. "Och vem fan är du? Dig ska jag nog dra latmasken ur!" Så röt arbetsledaren när lastbilsföraren Tony Blomberg började på åkeriet. Han engagerade sig fackligt och blev ombudsman, men nu stundar pensionen.