Anders Norberg
Close
Anders Norberg anställdes på BA 1982. Han berättar att avtalsrörelserna på 1980-talet kunde vara ganska jobbiga, rent fysiskt. ”Det som besvärade åkerinäringen på den tiden vara att vi sällan gjorde upp i tid. Åkerierna hade väldigt svårt att få ut ersättning retroaktivt från kunderna när lönerna väl var klara.”
Close
Avtalsrörelsen

”Industriavtalet är själva motorn i Sverige”

Förhandlaren. De omdebatterade turordningsreglerna är inget större problem i åkeribranschen. Det finns andra saker som Anders Norberg hellre vill ändra på. Fast det får andra göra. Efter 34 år som toppförhandlare i arbetsgivarlägret går han i pension.

Anders Norberg är jurist och har i mer än 20 år varit förhandlingschef hos Transports huvudmotpart, Biltrafikens arbetsgivareförbund (BA). I omkring tio år var han också vice vd i Svenskt Näringslivs paraplyorganisation, Transportföretagen.

Vilka är det första problemen dina medlemsföretag lyfter när ni träffas?

– Det är dessbättre, eller kanske dessvärre, inte kollektivavtalets innehåll. Utan den osunda konkurrensen. Backar man bandet startade det nog på 1990-talet med hotet från enbilsåkare som inte omfattades av samma regelverk som åkerier med anställda förare.

– En del av den osunda konkurrensen handlar om brott mot skattelagstiftningen. Bristen på åtgärder och kontroller skapar frustration. Många gånger skriker vi på nya hårdare lagar. Men om vi börjar med att tillämpa de som finns kommer vi långt.

Och här kommer kanske konkurrensen från de utländska företagen in i bilden…

– Ja, och när det gäller cabotaget är problemet kanske inte så omfattande. Men det är tillräckligt stort för att påverka prisbilden på ett väldigt negativt sätt.

Anders Norberg menar att snacket om osund konkurrens har mattats av. Nu är det stora bekymret bristen på arbetskraft.

– Det finns inte förare att få tag i. Vi får rapporter om att åkerier tvingas tacka nej till körningar, för att man inte kan bemanna bilarna.

Vad beror chaufförsbristen på?

– Det finns nog flera förklaringar. Tidigare gjorde killar lumpen och många fick ett lastbilskort. Med det kunde man snabbt få ett jobb. Sedan avskaffades värnplikten och 2009 kom dessutom kravet på yrkeskompetensbevis. Det bidrog till att branschen sakta dränerades på arbetskraft.

– Andra orsaker till chaufförsbristen är högkonjunkturen och branschens förmåga att, oavsett konjunktur, växa och växa.

Vad kan göras för att åtgärda chaufförsbristen?

– Tillsammans med Tya (Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd) genomför vi en rekryteringskampanj, för att synliggöra yrket för ungdomar. Jämfört med många andra yrken är lastbilsjobbet ett fritt arbete. Och det är relativt bra betalt, även om Transport tycker att man borde ha mer. Rent objektivt är ingångslönen hög.

Skulle höjda löner råda bot på chaufförsbristen?

– Jag tror inte att det löser problemet. Skulle vi höja lönerna i åkeribranschen skulle det kanske locka fler. Men då blir det brist i andra sektorer. Där man också i så fall tvingas höja lönerna. Tills slut har vi höjt alla löner. Och det har Sverige inte råd med.

Många jag pratar med undrar varför chaufförsbristen inte lett till större löneglidning. Det vill säga löneökningar utöver den årliga uppräkningen i kollektivavtalet. Varför är det så?

– Jag har faktiskt inget bra svar. Det har skett en viss löneglidning, men inget som påverkar branschen i stort. En förklaring kan vara att åkerierna har ett begränsat betalningsutrymme.

– De företag som följer regelboken och betalar avtalsenlig lön med ob- och övertid får chaufförer ändå. Förarna sätter värde på att allting funkar och man byter inte jobb för några kronor mer i lön.

I Anders Norbergs samtal med åkerierna är hårda regelverk en återkommande fråga.

– Det som skapar mest frustration är den stela tolkningen av reglerna kring färdskrivarna. Det är ofta enkla handhavandefel som gör att arbetsgivarna åker på höga sanktionsavgifter.

Terminal och lager ingår också i transportavtalet. Vad ser du i kristallkulan?

– Våra stora medlemsföretag har vuxit oerhört, särskilt på lagersidan. De får fler och fler kunduppdrag. Det är positivt. Jag hoppas att vi kan fortsätta vara konkurrenskraftiga, så att de stora drakarna lägger sina lager i Sverige.

På lager och terminaler ser facket färre trygga anställningar, fler deltider, mer hyvlade tjänster. Är det så det kommer att fortsätta?

– Särskilt på lagren är det enorma svängningar i verksamheten. Det påverkar personalbehovet och man löser problemet genom inhyrning. Jag tror att vi måste leva med det. Fördelen med bemanningsföretag är att du där har en fast anställning i botten.

Just nu debatteras arbetsrätten och lagen om anställningsskydd (las). Anders Norberg ser också behov av en lagändring. Men inte på den punkt där diskussionerna är hetast:

– Problemet våra arbetsgivare har handlar inte främst om turordningsreglerna.

– Det är i stället bestämmelserna som gäller vid uppsägningar av personliga skäl. I princip är det omöjligt att bli av med personer som missköter sig. Det är en process som kan ta åratal och är väldigt kostsam för små företag.

– Rehabiliteringsansvaret är en annan fråga som tynger våra mindre företag. Ofta är det besvär som inte ens är arbetsrelaterade som arbetsgivaren nu måste ta ansvar för. Även här behöver lagstiftningen ändras.

På Transports avtalsråd i mars var Transportgruppens vd Mattis Dahl inbjuden som talare. Han uttryckte oro för att facket tappar medlemmar. Delar du den?

– Ja, titta på siffrorna. Åkeribranschen har gått från 44 000 anställda 1998 till 80 000 i dag. Räknar man kollektivare är det från 35 000 till 65 000. Den ökningen avspeglar sig inte i Transports medlemsutveckling. Det är en utmaning för förbundet.

Vad hade du gärna ändrat på i Transportavtalet, men inte gått i land med under
34 år som BA-förhandlare?

– På det stora hela är avtalet bra. Både för företagen och de anställda. Det vi vill ha är flexiblare anställningsmöjligheter. Fick vi mer flexibilitet kring schemaläggningen skulle arbetsgivarna på lager och terminaler kunna anställa fler på heltid.

– På åkerisidan önskar man sig större möjligheter att själva, utan lokal överenskommelse med facket, kunna lägga scheman som är mer anpassade till verksamheten.

Och mot det här står transportarbetarnas behov av reglerad arbetstid och fritid …

– Ja. Men samtidigt händer det att åkerier måste säga nej till körningar. Uppdrag som i stället går till någon annan.

Industrins lönenormerande roll ifrågasätts, bland annat från 6F. Hur ser du på det?

– Det är oroande. Industriavtalet är själva motorn i Sverige. Vi var nyligen på studiebesök i Gävle hamn. Hela hamnen lever på exporterande industri. Vad händer om den klappar igen. Jo, då klappar hamnen igen också. Och åkerierna som lever på den.

– Vi är beroende av svensk industri och då måste de få sätta det så kallade märket. De måttliga löneökningarna har givit stora reallöneökningarna, det är industriavtalets förtjänst.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transport: Tusenlappar hyvlas bort med VTD-plan

Tidningsbud. Sorg och vrede. Det är reaktionen på distributionsbolaget VTD:s plan att driva igenom en minskning i sysselsättningsgrad för majoriteten av sina bud – och ett lönetapp på flera tusen. Transports reaktion: ”Nej, vi köper inte det här.”

Transports förbundsordförande Tommy Wreeth. Foto: Pernilla Ahlsén

”Dags att skrota industrins lönemärke”

Löner. I snart 25 år har det så kallade märket, där industrins fack och arbetsgivare sätter normen för löneökningarna, styrt förhandlingarna för alla andra fackförbund. Resultatet av det är att tjänstemännen har ökat sina löner betydligt mer än arbetarna.

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

Sveriges arbetare förtjänar bättre

Ordförandeord. Vi har nyss påbörjat år 2022, ett år som lär bli mycket händelserikt utifrån många olika aspekter och synvinklar.

Snabbkoll
Snabbkollen – Nyanställd

Första jobbet: Tänk på det här!

Arbetsliv. Har du tagit studenten och ska börja jobba i sommar? Eller går du i gymnasiet och ska sommarjobba för första gången? Då har du säkert många funderingar. Här är några tips som är bra att ha i bakhuvudet.

Transports ungdomsforum
Anna Fröberg, Tobias Bergqvist, Marko Markovic och Reber Omar deltog på förbundets ungdomsforum på Bommersvik. Foto: Kristina Sjöberg

Tre dagar med facket i fokus

Fackligt. Efter två år av restriktioner och inställda fysiska möten kunde ett 30-tal unga transportare i början av maj mötas på kursgården Bommersvik. I dagarna tre diskuteras fackliga frågor blandat med föreläsningar och paneldebatt.

I frågan om övervakning var panelen inte helt överens, de flesta höll upp rött kort. Luf var det enda ungdomsförbundet som enbart visade grönt kort. I panelen från vänster: John Granqvist, Muf, Erik Berg, Luf, Stefan Sarmes, KDU, Oscar Berggren, Cuf, Ava Rudberg, Ung Vänster, och Lisa Nåbo, SSU. Foto: Kristina Sjöberg

Rött kort för övervakning…

Politik. Ungdomsforums andra dag gästades av representanter från Moderaternas, Liberalernas, Kristdemokraternas, Centerns, Vänsterpartiets och Socialdemokraternas ungdomsförbund.

Morgan Finnsiö. Foto: David Lagerlöf/Expo

Expo om SD:s framväxt i Sverige

Politik. Transport har en tydlig hållning mot Sverigedemokraterna. På Ungdomsforum fanns Morgan Finnsiö från Expo på plats för att berätta om ytterhögern, arbetarrörelsen och Sverigedemokraternas framväxt.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Fackligt arbete
Jouni Illikainen hade arbetsskor med stålhätta, men klämde sig ändå så illa att han fick åtta frakturer. Fem på ena foten och tre på den andra. Ena stortån var helt av. Foto: Pernilla Ahlsén

Fotskada blev startskottet för ny fackklubb

Åkeri. Lastbilsföraren Jouni Illikainen krossade sina fötter när han lastade varor hos en kund. Två månader tidigare hade han påtalat riskerna i arbetsmomentet för cheferna, men ingen lyssnade. Nu har han och kollegan Nicklas Vilhelmsson på Götene Kyltransporter startat en fackklubb och blivit skyddsombud för att förhindra olyckor i framtiden.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.

Kriget i Ukraina
Hryhorij Varunok är chaufför och hjälper till att lasta ur en minivan med förnödenheter från Frankrike. Foto: Tadeusz Rawa

Chaufförerna krigets tysta hjältar

Hjälparbetare. De är de tysta hjältarna i krigets Ukraina. Chaufförer som kör lastbilar, bussar, minivans och personbilar. De ser till att humanitär hjälp kommer fram till krigsdrabbade områden och att flyende människor kan ta sig därifrån. Journalisten Tadeusz Rawa har för Transportarbetaren träffat några av dem.