Magnus Larsson och Joakim Guttman
Close
Lastbilschaufförer har ett krävande, ansvarsfullt arbete. Det borde vara enkelt att få ut högre löner när branschen skriker efter arbetskraft, tycker Transports ombudsmän Magnus Larsson och Joakim Guttman.
Close
Avtalsrörelsen

”Våra medlemmar prioriterar pengar”

Åkeri, lager, terminal. – Den största frågan bland våra chaufförer är den utländska konkurrensen från företag som kör legalt, eller illegalt, i Sverige. Något som ökar är också att svenska åkerier anställer utländsk arbetskraft. Ofta har vi ingen insyn i anställningsvillkoren.

Joakim Guttman är central ombudsman på förbundskontoret, med huvudansvar för åkerichaufförerna. Magnus Larsson är samma sak, fast med fokus på terminal- och lager.

Både Guttman och Larsson anser att facket ställts inför en övermäktig uppgift när EU-utvidgningen öppnade gränserna på vid gavel för arbetskraft från Europas låglöneländer.

Magnus Larsson säger:

– Vi har fortfarande lag och avtal som innebär att vi kan begära förhandling när ett företag tar in underentreprenörer. Men det har blivit mycket svårare att tvinga fram kollektivavtal. På arbetsplatser där vi inte har medlemmar är det utsiktslöst.

Ombudsmännen är oroade över kraven på en uppluckring av lagen om anställningsskydd (las). Centern är ett parti som sagt sig vilja skrota turordningsreglerna helt i företag med upp till 50 anställda. Det träffar en stor del av åkerierna.

Joakim Guttman skulle gärna se att frågan gick att reglera i kollektivavtalet, om lagstiftarna driver igenom en försämring.

Chaufförsbristen är en fråga som engagerar både förarna och facket:

– Våra medlemmar prioriterar pengar, säger Joakim Guttman. Lastbilschaufförer har ett krävande, ansvarsfullt arbete. Det borde vara enkelt att få ut högre löner när branschen skriker efter arbetskraft.

– Fast frågan är om villkoren blir bättre av det. Fortfarande anser våra medlemmar att stressen och pressen ökat kraftigt i åkeribranschen. Det och de osäkra arbetstiderna är en stor orsak till att anställda lämnar yrket.

Joakim Guttman hänvisar till ett möte med en åkare. Som med adress till facket sa: ”Ta ut så stora löneökningar ni vill. Men se bara till att det är inskrivet i boken!”

– Med boken menade han förstås kollektivavtalet. Det är bara när löneökningar står där som åkerierna kan gå till speditörer och kunder och kräva betalt för ökade kostnader.

Varken han eller Magnus Larsson tror att föraryrket kommer att revolutioneras de närmaste åren. Självkörande lastbilar är en utopi, anser båda:

– Man kan döpa om jobbet till vad som helst, men i slutänden kommer det att behövas en chaufför i hytten. Däremot får vi säkert olika tekniska förarstöd, säger Guttman.

Ombudsmännen ser inte framför sig någon radikal omstöpning av transportavtalet i den kommande avtalsrörelsen.

– Arbetsgivarnas dröm är att få leda och fördela arbetet fullt ut. De vill kunna göra upp om avsteg från schemaläggningsreglerna direkt med varje förare. Vi säger som vanligt ”a.i.h.” till det, säger Joakim Guttman med ett lätt garv.

”A.i.h.” betyder Aldrig i helvete, om någon undrar.

Magnus Larsson påpekar att Transport den här gången ska försöka få med arbetsmiljöfrågor och försäkringsskyddet in i förhandlingsrummet.

Tryggare jobb, färre olyckor och bättre pensioner är viktiga frågor att ha med.

– Samma sak med integriteten i arbetslivet. Kamera och gps-övervakning ökar hela tiden, säger han.

Såväl Larsson som Guttman är försiktiga i kritiken mot industrins märkessättning. LO-samordningen har trots allt inneburit en kraftig reallönehöjning om man ser 20 år bakåt.

På terminal- och lager är automatisering och robotisering redan kommit.

– E-handeln ökar hela tiden och det blir mer och mer pakethantering, säger Magnus Larsson. En tydlig trend är att arbetsgivarna nästan aldrig söker folk till heltidsjobb. Tjänsterna är färdighyvlade. Man vill ha in folk på deltid, för att kunna ringa in dem på fler timmar under arbetstopparna.

– Företagen tar fortfarande in mycket personal via bemanningsföretag. Från våra medlemmar är det ett starkt krav: Begränsa inhyrningen och skapa tryggare jobb! De osäkra anställningarna påverkar personalomsättningen. Terminal-lager är på väg att bli ett genomgångsyrke.

Övervakning i olika former finns numera på snart sagt varje terminal eller lager.

Magnus Larsson igen:

– Vi får signaler om att arbetsgivare realtidsövervakar personalen också. Man använder kameror eller gps för att mäta arbetsprestationer. Det händer att anställda blir varse det först när arbetsledaren kommer ner och frågar varför det gått så långsamt den sista kvarten.

– Tempot dras upp hela tiden. Förr kunde man ha ackord i branschen. Nu behövs det inte. Folk jobbar redan på max.

Larsson återkommer till märket. Lönenormeringen.

– Bra eller dåligt? En fördel är åtminstone att vi ganska snabbt blir erbjudna de 2,2 procenten i löneökning. Förr brukade det heta att branschen inte hade utrymme för några löneökningar alls.

– Det är faktiskt en märklig omständighet. I transportbranschen går det aldrig bra för Sverige. Antingen är vi mitt i en lågkonjunktur. Eller om det råkar vara brinnande högkonjunktur, så är vi ändå på väg mot en lågkonjunktur.

Joakim Guttman skrattar igen:

– Jo, det måste gå riktigt dåligt för åkerierna. Annars skulle man väl inte hålla på och tjafsa om småsaker som tvätt av arbetskläder!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Förare av ”skenande” lastbil dragen till domstol

Åkeri. Rättegången är inledd mot den lastbilschaufför som orsakade kaos på E20 i maj för två år sedan. Han larmade om att lastbilen inte gick att bromsa. En större räddningsinsats krävdes innan färden slutade på en åker. Nu har chauffören hamnat i Skaraborgs tingsrätt, åtalad för grovt falskt larm.

Individuella löner styrs av godtycke

Debatt. Hur är det möjligt att fortsätta med individuella löner? Trots detta har man fortfarande individuell lönesättning inom offentlig verksamhet.

Rasta Tönnebro. Foto: Justina Öster

Hinner du ta kisspaus?

Enkät. Är du stressad? Hinner du ta paus och kissa? Blir du insläppt under pandemin? Transportarbetaren knackade på hytten hos några lastbilschaufförer som parkerat vid Tönnebro rastplats i Hälsingland.

Vid sidan av vägen
Bensinmack, kafé med butik och onödiga prylar i överflöd som reas ut. Här finns gott om plats för stora ekipage. Mr Li:s övergivna dröm om en handels- och kulturplats med hotell, restaurang och Kung fu-tempel är till stora delar bakom lås och bom. Men idéer finns.

Drakporten till Kina kantad av skandaler

Dragon gate. Säkert har du sett det sticka upp i underligt majestät. Som om en jätte greppat en näve Kina och kastat ut bland barrträden vid E4:an i Älvkarleby. Jätten var miljardären Li Jingchun, Mr Li. Nu har han sålt sin dröm.

Jan Fleischmann, tidningsbud Mariestad

Nattjobb

Tidningsbud. "Vi kommer från Jemen, Sverige, Afghanistan, Irland, Gambia och fler länder. Alla arbetar vi för NWT Direkt med att dela ut tidningar och paket i norra Skaraborg." Jan Fleischmann är tidningsbudet som själv dokumenterat sitt och arbetskamraternas nattliga slit.

Medlemmarna på arbetarkooperativet träffas en gång i veckan för ett obligatoriskt möte. Foto: John Antonsson

Cykelbud i Malmö startade eget kooperativ

Cykelbud. Alternativa Kuriren bildades av längtan efter att få vara något annat än en siffra i gigföretagens kalkylark. På det cyklande arbetarkooperativet finns inga chefer och varje arbetare har en röst.

Kultur
Demonstration i Stockholm år 1899. (Fotograf okänd, lån av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.)

Osäker framtid för första maj

Arbetarrörelsen. Internationalen, röda fanor och tal om vägen mot ljuset, inför tusenden på stadens stora torg. Eller streamat genom Facebook? Förstamaj-firandet genomförs i år åter digitalt, på grund av pandemin. Frågan är om det innebär slutet på historien om Rörelsens egen helg.

Ett år med corona
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.

”Osäkerheten är jobbigast”

Flyget. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Flyget behöver konstgjord andning

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.

Namnet lever kvar i utbildningscentret, som ligger i Varbergs utkant. Åkeriet startade utbildning av yrkesförare redan i början av 1980-talet. Sedan mitten av 1990-talet driver C-R Utbildning trafikskola och, på entreprenad för kommunen, gymnasiets transportprogram.

Vad hände med C-R Johanssons åkeri?

Åkeri. Anrika C-R Johansson var ett av Hallands största, obundna åkerier med kunder som Arla och Posten. För jätten GDL skulle köpet av familjebolaget bli en förstärkning i Västsverige. Knappt tre år senare återstår en bråkdel. Och den sista mars fick ytterligare 13 anställda gå.