”Våra medlemmar prioriterar pengar”
Åkeri, lager, terminal. – Den största frågan bland våra chaufförer är den utländska konkurrensen från företag som kör legalt, eller illegalt, i Sverige. Något som ökar är också att svenska åkerier anställer utländsk arbetskraft. Ofta har vi ingen insyn i anställningsvillkoren.
Joakim Guttman är central ombudsman på förbundskontoret, med huvudansvar för åkerichaufförerna. Magnus Larsson är samma sak, fast med fokus på terminal- och lager.
Både Guttman och Larsson anser att facket ställts inför en övermäktig uppgift när EU-utvidgningen öppnade gränserna på vid gavel för arbetskraft från Europas låglöneländer.
Magnus Larsson säger:
– Vi har fortfarande lag och avtal som innebär att vi kan begära förhandling när ett företag tar in underentreprenörer. Men det har blivit mycket svårare att tvinga fram kollektivavtal. På arbetsplatser där vi inte har medlemmar är det utsiktslöst.
Ombudsmännen är oroade över kraven på en uppluckring av lagen om anställningsskydd (las). Centern är ett parti som sagt sig vilja skrota turordningsreglerna helt i företag med upp till 50 anställda. Det träffar en stor del av åkerierna.
Joakim Guttman skulle gärna se att frågan gick att reglera i kollektivavtalet, om lagstiftarna driver igenom en försämring.
Chaufförsbristen är en fråga som engagerar både förarna och facket:
– Våra medlemmar prioriterar pengar, säger Joakim Guttman. Lastbilschaufförer har ett krävande, ansvarsfullt arbete. Det borde vara enkelt att få ut högre löner när branschen skriker efter arbetskraft.
– Fast frågan är om villkoren blir bättre av det. Fortfarande anser våra medlemmar att stressen och pressen ökat kraftigt i åkeribranschen. Det och de osäkra arbetstiderna är en stor orsak till att anställda lämnar yrket.
Joakim Guttman hänvisar till ett möte med en åkare. Som med adress till facket sa: ”Ta ut så stora löneökningar ni vill. Men se bara till att det är inskrivet i boken!”
– Med boken menade han förstås kollektivavtalet. Det är bara när löneökningar står där som åkerierna kan gå till speditörer och kunder och kräva betalt för ökade kostnader.
Varken han eller Magnus Larsson tror att föraryrket kommer att revolutioneras de närmaste åren. Självkörande lastbilar är en utopi, anser båda:
– Man kan döpa om jobbet till vad som helst, men i slutänden kommer det att behövas en chaufför i hytten. Däremot får vi säkert olika tekniska förarstöd, säger Guttman.
Ombudsmännen ser inte framför sig någon radikal omstöpning av transportavtalet i den kommande avtalsrörelsen.
– Arbetsgivarnas dröm är att få leda och fördela arbetet fullt ut. De vill kunna göra upp om avsteg från schemaläggningsreglerna direkt med varje förare. Vi säger som vanligt ”a.i.h.” till det, säger Joakim Guttman med ett lätt garv.
”A.i.h.” betyder Aldrig i helvete, om någon undrar.
Magnus Larsson påpekar att Transport den här gången ska försöka få med arbetsmiljöfrågor och försäkringsskyddet in i förhandlingsrummet.
Tryggare jobb, färre olyckor och bättre pensioner är viktiga frågor att ha med.
– Samma sak med integriteten i arbetslivet. Kamera och gps-övervakning ökar hela tiden, säger han.
Såväl Larsson som Guttman är försiktiga i kritiken mot industrins märkessättning. LO-samordningen har trots allt inneburit en kraftig reallönehöjning om man ser 20 år bakåt.
På terminal- och lager är automatisering och robotisering redan kommit.
– E-handeln ökar hela tiden och det blir mer och mer pakethantering, säger Magnus Larsson. En tydlig trend är att arbetsgivarna nästan aldrig söker folk till heltidsjobb. Tjänsterna är färdighyvlade. Man vill ha in folk på deltid, för att kunna ringa in dem på fler timmar under arbetstopparna.
– Företagen tar fortfarande in mycket personal via bemanningsföretag. Från våra medlemmar är det ett starkt krav: Begränsa inhyrningen och skapa tryggare jobb! De osäkra anställningarna påverkar personalomsättningen. Terminal-lager är på väg att bli ett genomgångsyrke.
Övervakning i olika former finns numera på snart sagt varje terminal eller lager.
Magnus Larsson igen:
– Vi får signaler om att arbetsgivare realtidsövervakar personalen också. Man använder kameror eller gps för att mäta arbetsprestationer. Det händer att anställda blir varse det först när arbetsledaren kommer ner och frågar varför det gått så långsamt den sista kvarten.
– Tempot dras upp hela tiden. Förr kunde man ha ackord i branschen. Nu behövs det inte. Folk jobbar redan på max.
Larsson återkommer till märket. Lönenormeringen.
– Bra eller dåligt? En fördel är åtminstone att vi ganska snabbt blir erbjudna de 2,2 procenten i löneökning. Förr brukade det heta att branschen inte hade utrymme för några löneökningar alls.
– Det är faktiskt en märklig omständighet. I transportbranschen går det aldrig bra för Sverige. Antingen är vi mitt i en lågkonjunktur. Eller om det råkar vara brinnande högkonjunktur, så är vi ändå på väg mot en lågkonjunktur.
Joakim Guttman skrattar igen:
– Jo, det måste gå riktigt dåligt för åkerierna. Annars skulle man väl inte hålla på och tjafsa om småsaker som tvätt av arbetskläder!
