Krönika

I väntan på jobb

Davids krönika. Jag har varit med om flera kriser i arbetslivet. Och frågan är om det inte alltid är lite kris. När som helst kan förutsättningarna ändras och jobb försvinna i någon upphandling eller för att ett konkurrerande företag lagt ett skambud.

I större sammanhang inträffade en av de värsta kriserna i början av nittiotalet, då regeringen fick för sig att knyta kronan till euron. Valutahandlarna trodde inte på det och Riksbanken höjde räntan till 500 (femhundra) procent för att få pengarna att stanna i Sverige.

Jag behöver inte nämna att det gick åt helvete. Hela Sverige släcktes ner ända tills regeringen gav sig och lät kronan flyta fritt med en saftig devalvering som följd.

Till allt elände hade jag åkeri på den tiden. Men jag hade lite tur. Alla andra enbilsåkare ville ligga ute på vägen och dra som riktiga cowboys. Jag hade åkt på den tristaste körningen: kaffecontainrar mellan Stockholms frihamn och KF:s rosteri på Kvarnholmen.

Men kaffe dricker ju alla oavsett konjunktur. Och chaufförerna som väntade på jobb vid hamnen såg ut som om de kollade på en pingpongmatch, då de såg på mig fara fram och tillbaka med containrarna.

Att som nu, få benen undanslagna, och på bara ett par dagar bli helt utan jobb, har jag dock aldrig varit med om. Och kanske säger krisen oss något. Att hjulen snurrat för snabbt och så plötsligt, då vi står inför ett reellt hot, drabbas vi av panik och stänger ner allt.

Det är tveksamt om själva pandemin är värre än andra virus som sars, svininfluensan eller asiaten. Dödsfallen totalt sett i Sverige är hittills inte fler vid den här tiden än under influensautbrottet 2018, enligt SCB.

Men de som inträffar är naturligtvis fruktansvärt tragiska och jag har själv bekanta som gått bort i covid-19. Smittan kommer också tillbaka i vågor; som alla virus. Plus det hemska faktumet att nya virus är att vänta i framtiden.

Det måste vi förhålla oss till. Ha en äldrevård värd namnet med trygga anställningar, stabila livsmedelssystem (i höst kommer vi helt säkert få matbrist), relevant skyddsutrustning och ett samhälle där man planerar för människorna, inte bara för de som har störst kapital.

Just nu ser det dystert ut. Inga jobb, social distansering och inga resor. Men kraften finns där, vi kan greja den här krisen och vi kommer greja framtida kriser. För vi är starka och vi är bäst!

Och exakt nu får jag en förfrågan på sms om en körning till hösten. Jag knappar tillbaka ett: YES!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Thomas Laursen:
    31 maj, 2020

    Alltid intressant att få läsa David Ericssons inlägg.

Lästips:

Så här tre år efteråt är den gamla konflikten om Icas mattransporter på Tommy Nordberghs åkeri överspelad och tillhör det förflutna. ”Nu jobbar vi med andra saker. Det har blivit mycket bättre, säger chauffören och skyddsombudet Kenneth Fransson.

Krisen på Tommy Nordberghs åkeri ledde framåt

Arbetsmiljö. Hösten 2019 hamnade två skyddsombud på Tommy Nordberghs åkeri i en konflikt med ­arbetsgivaren när de tog strid för säkerhet och bättre arbetsmiljö på ­bilar med dubbla lastplan. Tre år senare är bilarna fortfarande i bruk, men stämningen en helt annan.

Transportarbetarens logga

Rätt sparka för borttagen hastighetsspärr

Åkeri. Chauffören tog bort hastighetsspärren och körde förra året flera gånger i över 130 kilometer i timmen med den tunga lastbilen. Nu slår Lunds tingsrätt fast att åkeriet hade rätt att avskeda mannen.

Mikael Bodén. Foto: Privat

Mikael ingrep när lastbil brann

Åkeri. En vanlig dag i början av november. Mikael Bodén ska lasta av lastbilen och plötsligt ser han tjock dimma. Dimman visar sig vara rök från en brinnande lastbil. Och Mikael blir dagens hjälte.

Likställa egenanställning med bemanning är felaktigt

Debatt. Målet mellan Svenska Transportarbetareförbundet och Foodora har satt begreppshanteringen på arbetsmarknaden under lupp. Att likställa egenanställning med bemanning är felaktigt och riskerar att hämma utvecklingen av hållbara villkor.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Den socialdemokratiske utlandschauffören

Politik. Han är som de flesta av oss som kör tradare, ett ego. Men med blick för jobbet och känsla för kamraterna. Kunnig om smitvägarna när det blivit stopp på Autobahn och allt annat som hör vägarna till. Som de bästa Raststättena och var det går att övernatta ostört på parkeringar som inte är alltför ansatta av rånare.

Det är rörigt på mitt skrivbord

Politik. Ett gammalt skämt: ”Den som har det rörigt på sitt skrivbord är ofta lika rörig inuti huvudet!” Svaret: ”Hur ser det då ut i huvudet på den som har ett tomt skrivbord?” Själv har jag inte bara ett rörigt skrivbord. Det är som om ett korsdrag blåst igenom huset och skapat ett fullständigt kaos – och på motsvarande sätt känns det inuti skallen.

Papporna, sönerna, våldet

Segregation. Valrörelsen är tack och lov över. Ett slags mästerskap i floskler från högern och med idéer som ingen någonsin kommer, eller ens vill, genomföra. Mycket handlade om ”Orten” alltså de ”särskilt utsatta” områdena i Sverige. För dem förespråkade de blåbruna partierna alltifrån språktester för tvååringar till militära insatser mot gängbrottsligheten.

Jag råkade säga något om privilegier

Krönika. Det finns en bok jag ständigt återvänder till när jag vill få bekräftelse eller hämta argument och det är Anneli Jordahls bok Klass – är du fin nog? Nästa år firar den 20 år men den är minst lika aktuell i dag som när den släpptes. Då, 2003, talade ingen om klass, men tack vare Jordahls bok kom klass upp på tapeten igen.

Se lönen som en investering

Insändare. Vi måste sluta bokföra arbetstagares löner som en "kostnad" på företagens balansräkningar, då kostnader är något väldigt negativt för ett vinstdrivande företag.

Det är dags att säga ifrån nu!

Ordförandeord. Hej Transportare! Som ni säkert både läst och hört i diverse media och nyhetsrapportering den senaste tiden så har jag som enda ledamot av fjorton i LO-styrelsen sagt nej till den så kallade siffersatta LO-samordningen.

Är vallöften önskningar?

Ledare. En regering är bildad och vallöftena från den blåbruna högerregeringen bryts ett efter ett. Det som sas innan valet gäller visst inte efter. Eller hur var det Liberalernas partiledare Johan Pehrson sa? Verkligheten gör det också svårt att hålla vallöften. Med andra ord var det planerade lögner från Jimmie Åkessons nya polare.

Min mammas mat

Krönika. När jag var barn bodde jag och min tyska mamma i en liten by där alla, utom mamma, var ”inrikes födda”. Vi var annorlunda. Mamma bakade tyskt surdegsbröd och vanliga pålägg på smörgåsen var smör, Teewurst och skinka från Schwarzwald. De kvällar hon inte jobbade åt vi Abendbrot.

Arbetarna har halkat efter

Ledare. Apropå vår artikel ”Så mycket mindre är din lön värd”. Jag kan inte förstå varför avtalen förlängdes med sju månader under corona men att hyresförhandlingarna ändå gick bra att hålla.

Gör om, gör rätt Värmlandstrafik!

Debatt. Grattis Värmlandstrafik! Återigen har ni gjort en misslyckad upphandling, precis som förra gången ni upphandlade servicetrafiken i länet. Och hur slutade det? Jo, man fick bryta kontraktet med den ”seriöse” åkaren AB Trendtaxi efter att de mist sitt trafiktillstånd.

Det är inte bara årstiden som är mörk

Ordförandeord. Kamrater, nu är det dags att kavla upp ärmarna och ta den fackliga kampen. När jag skriver det här är förbundet mitt emellan två stora sammandragningar med avtalsråden för våra största avtal.

Lönerna i taxi – en ren katastrof!

Debatt. Taxibranschen står i dag inför en tuff utmaning, att säkerställa det akuta personalbehovet här och nu samt göra yrket attraktivt för framtiden.

Våra villkor är inte till salu!

Debatt. Vi i Transport kan inte acceptera att vår arbetsmiljö eller våra arbetsvillkor är den del som nedprioriteras i jakten på att gå med vinst. Detta är tyvärr en del av att lägsta pris har fått högsta prioritet i de flesta upphandlingar.

Vi är alla människor

Debatt. För inte så länge sen så råkade ett matbud ut för att personer kastade sten på hen vid Triangeln i Malmö och matbudet fick uppsöka sjukhus för sina skador. När vi träffar matbud i Malmö så berättar de att hot, våld, rån och kränkningar från allmänheten blivit en del av deras arbetsvardag.