;
Ledare

Hur många hundra miljoner bjuder du på?

Ledare. Mil efter mil av asfalt. Mobilens gps-app mäter farten och ger lite underhållning längs den monotona E4:an. Då och då hamnar jag bakom lastbilar, svenska eller utländska. Många tycks ligga kring 87–88 kilometer i timmen. Det vill säga 10 procent över laglig hastighet.

Tankarna snurrar i gång. Varför kör så många för fort? Varför bjuder chaufförerna åkare och speditörer på detta, inklusive risken för fortkörningsböter?

Det leder till ett tankeexperiment.

Det finns omkring 60 000 svenskregistrerade tunga lastbilar i Sverige. Låt oss anta att 30 000 av dem rattas av anställda chaufförer som i genomsnitt kör 10 procent för fort. Alltså 33 kilometer i timmen på 30-vägar, 55 på 50-vägar, 77 på 70-väggar och 88 på 80-vägar.

Vi antar vidare att dessa chaufförer i snitt jobbar åtta timmar om dagen och då sitter vid ratten i sju timmar. Och att den körda sträckan, i medel, är sex mil per körd timme.

Det blir 42 mil per dag. Det vill säga drygt 4 mil längre än om de konsekvent hållit lagstadgad hastighet.

I mitt exempel avverkar förarna 60 kilometer varje körtimme. Det skulle ta runt 40 minuter att klämma de fyra ”extra” milen som blir kvar för den som lättat på gasen. En arbetsdag på totalt åtta timmar och 40 minuter.

Den avtalsenliga timlönen för chaufförer är ungefär 158 kronor. Det innebär att den laglydige föraren skulle fått runt 105 kronor mer i lön. (Plus eventuell övertid och ob.) Varje dag.

Det blir 2 300 spänn mer i månaden. Minst. Kruxet för facket är att det innebär schemalagd övertid. Ett alternativ är att åkaren köper in fler bilar och anställer nya chaufförer. Och tar mer betalt av speditören och transportköparen för att täcka kostnaderna förstås.

Riktigt intressant blir det när den uteblivna lönen, 2 300 kronor, multipliceras med 30 000 fortkörande chaufförer. Det blir 69 miljoner kronor varje månad! Nästan 830 miljoner per år! Som du och dina förarkolleger bjuder arbetsgivarna på.

Fast. Visst, visst, jag medger.

Det kan vara grovt felräknat. Kanske är det bara hälften så många förare som kör för fort. Och kanske med hälften så mycket, 5 procent.

Då blir det bara runt 200 miljoner kronor som arbetsgivarna slipper hosta upp i lön till förarkollektivet.

Sedan är det ju det här med tempot. Man vill ogärna bryta trafikrytmen.

Och jag erkänner: Det är tyvärr vilsammare att ligga i täten för motorvägskaravanen på E4:an. Fri sikt mot vägrenen och horisonten. I stället för att stirra in i bakgaveln på en framförvarande bil.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Johan larsson:
    27 maj, 2020

    Allt färre svenskregade dragbilar rattas av svenska förare, utan av utstationerad el inhyrd personal.
    Merparten av dessa har inte svensk lön o många kör sannolikt på milpeng trots att detta ej är tillåtet.

Lästips:

Wolt är en av de största leverantörerna i Sverige. Foto: Justina Öster

Transport stämmer Wolts ”mellanhand” i tingsrätten

Arbetsrätt. Plattformsföretaget försöker runda lagen och slippa arbetsgivaransvar genom att använda andra företag. Det anser Transport, som stämt Invoicery Business som Wolt anlitar.

Transports ombudsman Olov Wiklund i Luleå kände igen ett åkeri i Gällivare där han varit på förhandling. Foto: Lilly Hallberg

Tord Petterssons tavlor fick nytt hem hos Transport i Luleå

Konst. Fyra lådor konst hamnade hos avdelning 26 Norrbotten. Verken visar transportarbetares vardag. Nyrestaurerade hänger tavlorna nu på avdelningskontoret i Luleå.

Jessica Nyberg startade ett eget åkeri – med knallrosa lastbilar. Foto: Dexter Svärd Huss

Jessica, 36, hanterar trafikdårar i knallrosa lastbil: ”Tjejer är bättre förare”

Åkeri. Åkeriägaren Jessica Nyberg, 36, sticker ut på vägarna. Hon förklarar varför tjejer behövs bakom ratten – och avslöjar sitt bästa knep för att hålla lugnet bland trafikdårar. – Jag tycker att det är roligt att få inspirera unga tjejer att våga, säger hon.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

;