Han ska få fuskåkerier att betala
Viktigt uppdrag. Fuskande åkerier klarar sig ofta undan medan deras lastbilschaufförer straffas med några tusenlappar i böter. Med en ny åklagarsatsning ska företagen själva få betala en betydligt dyrare nota. Uppdraget är Mikael Bäckströms.
När Transportarbetaren ringer upp åklagare Mikael Bäckström i Östersund har det inte gått två månader sedan ett rumänskt åkeri åkt på 100 000 kronor i böter för att ha riggat en färdskrivare så att den kunde styras av lastbilschauffören.
– Hade chauffören fått böta skulle boten ha varit på några tusenlappar, säger Mikael Bäckström.
Domen kom i Umeå tingsrätt och kan ses som en fingervisning på hur det kan se ut i framtiden. Det har sedan 2012 funnits speciella enheter på åklagarkammarna i Karlskrona och Östersund som tar hand om trafikmål. Men förundersökningar har inte letts därifrån. De har hamnat hos olika åklagare i olika delar av landet. Enligt Mikael Bäckström brukar åklagarna få som mest ett fall om året, och då har det varit svårt att prioritera dem. Därför har det som regel blivit böter för föraren i stället för företaget.
– Jag har märkt att det finns frustration hos många poliser som upplever att många ärenden läggs ner. Jag har lite slarvigt sagt att åklagarna inte kan och inte vill. Därför att arbetsinsatsen blir stor, det är bara är ett bötesbrott och man har mycket att göra. Då är det lätt att man som åklagare kanske tar en enklare utväg, säger Bäckström.
Den 1 maj i år startar ett projekt som innebär att alla fall med yrkestrafikbrott som ska till åklagare landar på Mikael Bäckströms bord.
– Syftet är att i högre utsträckning lagföra arbetsgivarna. I dag är det oftast bara förarna som får plikta, det ger inte åkerierna något större ekonomiskt incitament att rätta sig i ledet.
Kostnaden för fuskande åkerier kan dessutom bli än högre än själva bötesbeloppet. Mikael Bäckström berättar att det kan bli aktuellt att företagen får betala den vinst de gjort på att bryta mot lagen.
– Det sker inte i dag, men det är en möjlighet vi tittar på. Frågan är vad som krävs och i vilken utsträckning vi kan använda oss av det, säger han.
