Håll inte upplevelserna inom dig själv – berätta!
Transportbranschen. Ombudsmän, regionala skyddsombud och ordföranden är överens: Berätta, berätta, berätta. Prata med någon som du har förtroende för. Säg ifrån. Hör av dig till oss på facket.
I yrkesgrupp efter yrkesgrupp har kvinnor de senaste veckorna vittnat om övergrepp, sexuella trakasserier och sexistisk jargong. Skådespelarna var först ut, sedan har sångare, musiker, jurister, journalister och politiker följt efter med berättelser och upprop. Vittnesmål har också spridits från idrottsrörelsen, skolorna och fackförbundsvärlden.
En insamling av berättelser om övergrepp och trakasserier startade förra veckan även inom transportbranscher: #banaväg.
– Vi tror att det behöver synliggöras att det här finns i transportnäringen också, säger Tove Winiger, en av initiativtagarna.
Själv jobbar hon som politiskt sakkunnig på branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag (SÅ). Men idén att börja samla berättelser om övergrepp, trakasserier och jargong mot kvinnor fick hon i sitt feministiska nätverk.
– Eftersom vi på SÅ tycker att det är viktigt att lyfta upp den här frågan har vi kunnat sprida information om upprop och insamling på organisationens Facebooksida. Problemet är större än att det kan finnas dåliga arbetsgivare som är medlemmar i SÅ. Det här handlar om kulturen inom branscherna.
Tove Winiger konstaterar dock att insamlandet av berättelser går trögt den första veckan. I Facebookgruppen för chaufförskvinnor, Queen of the road, pågår en debatt om att jargongen är rå i åkeribranschen, och flera av kvinnorna trivs med den.
Vanligt med sexistiska kommentarer
Transportarbetaren ringde till 20-talet ombudsmän, regionala skyddsombud och avdelningsordföranden i Transport, alla kvinnor. Frågan gäller om de blir kontaktade av medlemmar som upplever övergrepp eller sexuella trakasserier på jobbet. Och hur facket agerar.
Några av dem har under sin tid på avdelningskontoret inte hört av en enda medlem som behövt hjälp att slippa övergrepp eller sexism. Men sammantaget har ombudsmän och regionala skyddsombud under årens lopp hanterat en del fall, några av dem kan du läsa om här.
– Det är jättevanligt när unga tjejer börjar köra lastbil – att de får kommentarer om hur de ser ut, vad de vill eller inte vill och klappar där de inte vill bli klappade, säger Cecilia Johansson, ombudsman i Borlänge.
– Men nästan ingen vill driva det vidare, de vet att de blir rökta på arbetsplatsen. Men de vill prata av sig och få det bekräftat att de har rätt att säga nej, fortsätter hon.
Prata med något du litar på
Cecilia Johansson och de andra ombudsmännen och RSO:erna är rörande överens om vad den som utsätts för sexuella trakasserier ska göra: Se först och främst till att inte behålla upplevelserna inom dig själv.
– Prata med din arbetsgivare, kontakta skyddsombudet. Om det är chefen själv som kränker dig får du gå högre upp i hierarkin. Och naturligtvis ska du söka stöd hos oss i facket, säger Marja-Lena Lundberg, regionalt skyddsombud i Luleå.
– Börja med att berätta för någon som du har förtroende för. Då kanske ett beslut att prata med chefen också mognar hos dig själv, säger Susanne Bergman-Israelsson, avdelningsordförande i avdelning 19 i Västerås.
– Gör en polisanmälan om det handlar om ett övergrepp. Och självklart ska du kontakta facket, säger Lotta Larsson, ombudsman i Halmstad.
Företräder även förövare
Kjell Arbestål, ombudsman på Transports avdelning i Sörmland, hanterar fyra fall med sexuella trakasserier just nu. Två har kommit till förhandlingsstadiet.
– Men jag företräder dem som har gett de oönskade kramarna. Som har känt på kvinnors kroppar mot deras vilja och som arbetsgivaren vill bli av med, säger han.
Det handlar om män som har tafsat på kvinnor hos arbetsgivarens kunder, kvinnor som inte är transportare.
– Männen är medlemmar i facket, säger Kjell Arbestål. Och min roll är att försöka få till det så bra som möjligt för dem när arbetsgivaren tänker avskeda dem.
Och om han framöver kommer till en arbetsplats där både offer och förövare är med i Transport?
– Ja, då måste jag nog ta hjälp av min kollega så att vi får lyssna på och stötta båda parter.
