Illustration: Helena Halvarsson
Close
Illustration: Helena Halvarsson
Close

Sexuellt trakasserad? Gör så här

Snabbkollen. Sexuella trakasserier är vanligare i mansdominerade branscher, som transportsektorn, än i andra yrken. Men ingen ska behöva stå ut med kränkande kommentarer eller tafsande kollegor. Så här gör du om du eller någon annan råkar ut för trakasserier på jobbet.

1. Det här är sexuella trakasserier

I diskrimineringslagen definieras sexuella trakasserier som ”ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”. Det gäller all typ av fysiska handlingar som kramar och tafsande. Men också kommentarer, antydningar eller förslag om sexuell samvaro. En händelse måste vara oönskad, kränkande och av sexuell natur för att det ska räknas som sexuella trakasserier.

 

2. Viktigt att säga ifrån

Det är den som utsatts som bedömer om handlingen är kränkande. Men den som trakasserar måste också förstå att hen har gått över gränsen. Därför har den som blir utsatt för sexuella trakasserier upplysningsskyldighet enligt lagen. Det gäller dock inte sånt som är uppenbart kränkande. I sådana fall räknar man med att den som utfört handlingen bör förstå att det inte är okej.

 

3. Ta hjälp av någon

Känns det svårt att säga ifrån? Du behöver inte göra det ensam. Huvudsaken är att den som kränkt dig får reda på hur du känner. Ta en kollega, ditt skyddsombud, facket eller chefen till hjälp för att tala med den som kränkt dig.

 

4. Berätta för arbetsgivaren

Alla har rätt till en arbetsmiljö utan sexuella trakasserier. Det är reglerat i diskrimineringslagen. Och den som är ytterst ansvarig för arbetsmiljön är din arbetsgivare. Den arbetsgivare som får kännedom om att sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatsen är skyldig att utreda frågan och vidta de åtgärder som krävs för att förhindra att det fortsätter. Annars kan arbetsgivaren få betala skadestånd, diskrimineringsersättning.

 

5. Trakasserad av chefen?

Är det chefen själv som står för trakasserierna har företaget ett ännu större ansvar än när det gäller händelser mellan kollegor. Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet för en arbetsgivare att trakassera en anställd eller arbetssökande. Facket eller Diskrimineringsombudsmannen kan stämma företaget.

 

6. Händer det inget?

I den bästa av världar tar arbetsgivaren tag i problemet och ser till att det inte händer igen. Men vad gör man om inget händer? Ta kontakt med din lokala fackliga avdelning. Facket kan då kräva att arbetsgivaren ska göra en mer grundläggande utredning eller vidta åtgärder för att få stopp på trakasserierna. Den som inte är med i facket kan vända sig direkt till DO. Kommer DO eller facket inte överens med arbetsgivaren kan ärendet till slut gå vidare till domstol. Företaget kan då stämmas för att inte ha fullföljt sin utredningsplikt.

 

7. Skriv ner vad som hänt

Bara en bråkdel av alla som råkar ut för sexuella trakasserier får sitt ärende prövat i domstol. Skulle det gå så långt är det bra om det som hänt finns dokumenterat på något sätt. Dokumentation kan vara bra att ha även när ett ärende ska utredas av arbetsgivaren. Vid sexuella trakasserier står ord ofta mot ord och det är inte säkert att den utsatte och den som trakasserat har samma bild av vad som hänt. Konkreta bevis kan vara svårt att få fram. Men den som har utsatts för trakasserier kan tjäna mycket på att skriva ner exakt vad som har hänt och när samt att prata med sina kollegor på ett tidigt stadium. Även mejl och sms kan vara till god hjälp.

 

8. Polisanmäl grova trakasserier

De allra grövsta formerna av trakasserier är också straffbara enligt brottsbalken. Det kan till exempel handla om sexuellt ofredande, sexuellt utnyttjande eller våldtäkt. Har du råkat ut för en sådan handling ska du självklart göra en polisanmälan.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Alexandras krönika. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.