Illustration: Helena Halvarsson
Close
Illustration: Helena Halvarsson
Close

Sexuellt trakasserad? Gör så här

Snabbkollen. Sexuella trakasserier är vanligare i mansdominerade branscher, som transportsektorn, än i andra yrken. Men ingen ska behöva stå ut med kränkande kommentarer eller tafsande kollegor. Så här gör du om du eller någon annan råkar ut för trakasserier på jobbet.

1. Det här är sexuella trakasserier

I diskrimineringslagen definieras sexuella trakasserier som ”ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”. Det gäller all typ av fysiska handlingar som kramar och tafsande. Men också kommentarer, antydningar eller förslag om sexuell samvaro. En händelse måste vara oönskad, kränkande och av sexuell natur för att det ska räknas som sexuella trakasserier.

 

2. Viktigt att säga ifrån

Det är den som utsatts som bedömer om handlingen är kränkande. Men den som trakasserar måste också förstå att hen har gått över gränsen. Därför har den som blir utsatt för sexuella trakasserier upplysningsskyldighet enligt lagen. Det gäller dock inte sånt som är uppenbart kränkande. I sådana fall räknar man med att den som utfört handlingen bör förstå att det inte är okej.

 

3. Ta hjälp av någon

Känns det svårt att säga ifrån? Du behöver inte göra det ensam. Huvudsaken är att den som kränkt dig får reda på hur du känner. Ta en kollega, ditt skyddsombud, facket eller chefen till hjälp för att tala med den som kränkt dig.

 

4. Berätta för arbetsgivaren

Alla har rätt till en arbetsmiljö utan sexuella trakasserier. Det är reglerat i diskrimineringslagen. Och den som är ytterst ansvarig för arbetsmiljön är din arbetsgivare. Den arbetsgivare som får kännedom om att sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatsen är skyldig att utreda frågan och vidta de åtgärder som krävs för att förhindra att det fortsätter. Annars kan arbetsgivaren få betala skadestånd, diskrimineringsersättning.

 

5. Trakasserad av chefen?

Är det chefen själv som står för trakasserierna har företaget ett ännu större ansvar än när det gäller händelser mellan kollegor. Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet för en arbetsgivare att trakassera en anställd eller arbetssökande. Facket eller Diskrimineringsombudsmannen kan stämma företaget.

 

6. Händer det inget?

I den bästa av världar tar arbetsgivaren tag i problemet och ser till att det inte händer igen. Men vad gör man om inget händer? Ta kontakt med din lokala fackliga avdelning. Facket kan då kräva att arbetsgivaren ska göra en mer grundläggande utredning eller vidta åtgärder för att få stopp på trakasserierna. Den som inte är med i facket kan vända sig direkt till DO. Kommer DO eller facket inte överens med arbetsgivaren kan ärendet till slut gå vidare till domstol. Företaget kan då stämmas för att inte ha fullföljt sin utredningsplikt.

 

7. Skriv ner vad som hänt

Bara en bråkdel av alla som råkar ut för sexuella trakasserier får sitt ärende prövat i domstol. Skulle det gå så långt är det bra om det som hänt finns dokumenterat på något sätt. Dokumentation kan vara bra att ha även när ett ärende ska utredas av arbetsgivaren. Vid sexuella trakasserier står ord ofta mot ord och det är inte säkert att den utsatte och den som trakasserat har samma bild av vad som hänt. Konkreta bevis kan vara svårt att få fram. Men den som har utsatts för trakasserier kan tjäna mycket på att skriva ner exakt vad som har hänt och när samt att prata med sina kollegor på ett tidigt stadium. Även mejl och sms kan vara till god hjälp.

 

8. Polisanmäl grova trakasserier

De allra grövsta formerna av trakasserier är också straffbara enligt brottsbalken. Det kan till exempel handla om sexuellt ofredande, sexuellt utnyttjande eller våldtäkt. Har du råkat ut för en sådan handling ska du självklart göra en polisanmälan.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Chauffören Vasile ville inte köra godset. Han ansåg inte att det var säkert och han saknade rätt utbildning. Efter 60 kilometer upptäckte han att spännbanden lossnat och att metallkonstruktionen började svaja. När han försökte lösa problemet fick han diskbråck.

Skulle du köra det här?

Åkeri. Den rumänske chauffören Vasile skadade ryggen när han försökte rädda en kollapsad lastsäkring. Företaget nekar till inblandning i skadan och säger att han är ute efter att hämnas. – Jag vet inte vad jag ska göra. Min läkare säger att jag inte får lyfta mer än två kilo. Jag kan inte lyfta min sexåriga son, säger Vasile.

Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.