God avkastning – räddningen för bräckligt pensionssystem
Pensioner. Om avkastningen i de statliga AP-fonderna blir låg i framtiden, runt 1,0 procent per år, kan fonderna vara tömda om 40–45 år. Det skriver Pensionsmyndigheten i en färsk rapport, som också slår fast vad de flesta vet vid det här laget. Att dagens unga måste jobba länge för att få ihop en dräglig pension.
Pensionsmyndigheten släpper inte bara orangea kuvert, utan också tjocka rapporter i samma signalfärg. I den senaste summeras 2017. Och det är inga stora överraskningar.
Pensionssystemet blev inte som politikerna tänkt sig när den stora reformen röstades igenom i riksdagen på 1990-talet. Utgångspunkten var att livslängden skulle fortsätta öka och förhoppningsvis skulle åldringarna få ungefär 70 procent av slutlönen i total pension.
I verkligheten har livslängden ökat betydligt mer än vad forskarna förutspådde. Pensionskapitalet måste därmed räcka längre och de utbetalade slantarna blir magrare.
Resultat har blivit pensioner kring 55-60 procent av slutlönen. Myndigheterna har därför myntat ett nytt begrepp – alternativ pensionsålder.
Barn som föds år 2020 förväntas i snitt leva till 91 års ålder. De kan varken lämna förvärvslivet vid fyllda 65, 67 eller 69. I stället måste de jobba till 72,5 år för att få samma pension (som andel av slutlönen) som släktingar födda på 1930-talet.
Inom arbetarrörelsen är det uppenbart att vanliga LO-medlemmar ofta har svårt att orka ens till 65-årsstrecket. LO och Socialdemokraterna har olika förslag till lösningar.
Partiet vill höja pensionerna med 600 kronor för åldringar som ligger i intervallet 11 000-14 000 kronor i pension. LO ser hellre att avgiften till det allmänna pensionssystemet höjs med två procentenheter. Från dagens 18,5 procent på inkomsten till 20,5 procent.
Får LO inte gehör har facket uttalat att kravet i stället kommer att riktas mot arbetsgivarna i nästa avtalsrörelse – i form av höjd avsättning till tjänstepensionen.
När det gäller den allmänna pensionen fungerar systemet så att de förvärvsarbetande generationerna varje månad betalar in avgifter, som sedan går rakt ner i fickorna på pensionärerna. Staten har AP-fonder, men de är bara en buffert. Utan påfyllnad skulle de sina snabbt.
Sina kan de också göra om avkastningen blir lägre än det basscenario som Pensionsmyndigheten räknar på. I det ska AP-fonderna öka med 3,25 procent i snitt per år, samtidigt som inkomsterna i samhället inte stiger mer än 1,8 procent.
I den optimistiska prognosen hoppas myndigheten på 5,5 procent i tillväxt i fonderna och löneökningar som stannar på 2,5 procent. Då kommer AP-fonderna att växa.
