Gig-jobb så in i Norden
10 frågor. Gig-ekonomi är bara ett modernt ord för korta påhugg. Det nya är att arbetstagaren får dem via sin mobil. Forskaren Kristin Jesnes blev intresserad av fenomenet när tidningar påstod att alla skulle arbeta på detta sätt i framtiden.
1. Vad är gig-ekonomi?
− Gig-ekonomi är namnet på marknader där en digital plattform kopplar ihop den som ska utföra en tjänst med den som efterfrågar den. Företeelsen kom till Norden med Ubers taxiverksamhet.
2. Hur ser dessa jobb ut?
− Arbetstagarna är antingen anställda, vilket främst förekommer i de nordiska länderna, eller egna företagare. De får ofta betala all sin arbetsutrustning själva och saknar arbetsplats. Den som är egen företagare tar alla risker själv, medan den som är anställd har rätt att förhandla och strejka.
3. Hur blev du intresserad av gig-ekonomin?
− Runt 2015 spådde många journalister att gig-ekonomin skulle bli väldigt stor. I framtiden skulle alla arbeta som egna företagare.
− Men på det norska forskningsinstitutet Fafo där jag arbetar visade statistiken över arbetsmarknaden att ingenting hade hänt. Lika många som tidigare arbetade som egen företagare och deltidarna hade inte blivit fler.
4. Vad handlar din forskning om?
− I ett stort projekt om de nordiska länderna undersöker vi om gig-ekonomin utvecklas annorlunda här. Min doktorsavhandling, som jag gör på Göteborgs universitet, gäller hur olika aktörer på arbetsmarknaden påverkas och hur aktörer och institutioner påverkar hur gig-ekonomin växer fram.
5. Skiljer sig villkoren för gig-jobbare mellan olika länder?
− Ja, bara här i Norden har gig-plattformarna anställda som i vissa fall har kollektivavtal. I Frankrike finns ett hav av gig-appar. Där är alla egna företagare som dessutom måste köpa arbetskläder och utrustning av app-ägaren.
6. Vem riktar sig gig-jobben till?
− De flesta utförs av studerande ungdomar som vill jobba extra och många nyanlända, som inte kan få andra jobb, ser här en möjlighet till inkomster. Men merparten av jobben är inte bra betalda och arbetsvillkoren är inte heller speciellt bra.
7. Finns det några fördelar i dessa jobb?
− Många ser en fördel i flexibiliteten. För studenter är det bra att kunna arbeta vid sidan av studierna. I företagsvärlden har till exempel restauranger fått en ny marknad genom snabb hemkörning av mat och deras kunder en ny tjänst.
8. Vilka är nackdelarna?
− Flexibiliteten kan också vara en nackdel eftersom man arbetar på obekväma tider när andra är lediga. En annan nackdel är de osäkra inkomsterna. Ofta är den garanterade veckoarbetstiden låg eller ingen. Extra timmar kan man bara få om det finns fler beställningar.
− Ur ett brett samhällsperspektiv verkar gig-ekonomin leda till ett sämre skatteunderlag. Statistik från norska Skattedirektorene visar till exempel att många Uber-chaufförer inte betalar skatt och appen betalar inte heller skatt i våra länder.
9. Kan man försörja sig på ett gig-jobb?
− Om du arbetar full tid ger jobbet i bästa fall en lön som är okej. De som arbetar med till exempel psykolog- eller läkartjänster har möjlighet till en hygglig inkomst och bra villkor, men om du jobbar via Uber är det däremot mycket svårt.
10. Driver detta på en uppdelning av arbetsmarknaden i A- och B-lag?
− Ja, jag tror att detta bidrar till en större polarisering av arbetsmarknaden.
