Transports förbundsordförande Tommy Wreeth har haft en hektisk vinter, med avtalsförhandlingar, LAS-strider i LO och en pandemi som försvårat det fackliga arbetet.
Close
Transports förbundsordförande Tommy Wreeth har haft en hektisk vinter, med avtalsförhandlingar, LAS-strider i LO och en pandemi som försvårat det fackliga arbetet.
Close

Fyra år i hetluften

Kongress 2022. Fyra år har gått sedan Transports kongress i Örebro, då Tommy Wreeth valdes till förbundsordförande. Fyra ovanligt turbulenta år. Om 15 månader är det dags för ny kongress.  – Får jag förtroendet ställer jag gärna upp en period till, säger han.

Vi sitter i hörnrummet på Transports förbundskontor. Genom fönstret skymtar LO-borgen. Sprickorna syns inte utanpå fasaden. Men man behöver inte vara familjeterapeut för att begripa att det knakar innanför murarna.

– IF Metalls och Kommunals agerande var ett stort svek, börjar Tommy Wreeth, och det handlar förstås om LAS.

Lagen om anställningsskydd.

Jan Lindkvist och Tommy Wreeth
”Markkontakten, alltså kontakten med vanliga medlemmar är livsviktig”, poängterar förbundsordförande Tommy Wreeth i intervjun. Han är vald på fem år, men är beredd att kandidera för en ny mandatperiod på kongressen i augusti 2022. Foto: Justina Öster

De flesta minns nog. Januariöverenskommelsen. Den som gjorde att Socialdemokraterna kunde bita sig fast vid regeringsmakten. Men som också innehöll krav på förändringar av det viktiga anställningsskyddet.

Under hot om lagstiftning blev det förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Mellan de stora elefanterna LO, PTK och Svenskt Näringsliv.

Efter månader av diskussioner var de 14 LO-förbunden för en gångs skull helt eniga. Det blev ett samstämmigt nej till det LAS-avtal som arbetsgivarna förhandlat fram med tjänstemännen.

Fast det var ett nej med kort hållbarhet. LO:s två största förbund, IF Metall och Kommunal, gick bakom ryggen på övriga förbund, fick till ett par justeringar och skrev på samma avtal som tjänstemännen.

Kvar på perrongen stod Transport och elva andra fackförbund i LO-familjen. Tommy tittar mot fönstret, LO-borgen, där himlen mulnat på:

– Jag kan förstå att IF Metall, som tappar många arbetstillfällen, vill stärka omställningsstödet. Och att Kommunal prioriterar fler heltidsjobb för sina medlemmar.

– Men för Transport och andra förbund med många små och medelstora företag innebär överenskommelsen minskad trygghet och tystare arbetsplatser. Jag är övertygad om att för en stor majoritet av våra medlemmar är trygghet i anställningen viktigast. Inte tryggheten efteråt.

Hektisk dagar

När vi träffas för intervjun har Tommy Wreeth några hektiska dagar framför sig. LAS-frågan ska avhandlas på nytt i LO:s representantskap. En ny tvist är under uppsegling. Avtalet som tjänstemännen, Kommunal och IF Metall gått med på innebär att omställningsförsäkringarna AGB och TSL måste ändras.

Transport och flera andra förbund som står utanför LAS-uppgörelsen går med på att LO förhandlar. Men bara om försäkringarna. Inte ett fritt mandat där hela LAS-säcken kan öppnas igen.

– Vissa saker måste lösas. Som AGB och TSL. Men det betyder inte att vi köper resten av paketet. Flera LO-förbund är skeptiska till att ansluta sig. Och jag delar den uppfattningen.

Tommy Wreeth påpekar att problemen egentligen inte startade i och med januariöverenskommelsen. Redan för fem år sedan var LO inne på att förhandla om innehållet i LAS med arbetsgivarsidan. Det sägs att den dåvarande LO-basen höjde ett varnande finger. Risken fanns att förbunden skulle slita varandra i stycken, ansåg han.Tommy Wreeth och den övriga ledningen i Transport valdes 2017 – efter en tid av splittring och interna stridigheter i förbundet. De som var tongivande i skyttegravarna den gången lämnade förbundet i samband med kongressen.

Ingen mjukstart

Men någon mjukstart blev det inte för Tommy Wreeth och den nya ledningen. På försommaren 2017 pågick avtalsrörelsen för fullt. I juni gick Stockholms stridbara sopgubbar ut i konflikt, en resa som slutade i Arbetsdomstolen.

Tommy Wreeth
Favoritklädsel? Nä, hemma är det oftast kortbrallor och t-shirt som gäller. Foto: Justina Öster

På höstkanten hettade det till i hamnarna. Transports konkurrentfack, Hamnarbetarförbundet, krävde kollektivavtal – efter nästan 50 år som avtalslös aktör. Det betydde tonvis med bensin på den pyrande LAS-brasan.

I början av 2020 laddade Transport för en ny stor avtalsrörelse. Då kom pandemin som ställde det mesta på ända.

Vilken fråga har varit svårast att hantera under de gångna fyra åren?

Tommy Wreeth funderar ett par sekunder:

– LAS-frågan blev besvärlig. Liksom avtalsrörelsen under pandemin. Vi och övriga fackförbund gick med på att förlänga avtalen som egentligen skulle ha löpt ut under våren 2020.

– I efterhand ångrar jag det. Jag utgick från att våra medlemmar skulle få kompensation, retroaktiv betalning, för de månader vi gick med på att frysa lönerna. Nu gjorde industrin upp om ett avtal där kompensationen ansågs inbakad. Det blev inte bra. Samma misstag kommer vi inte att göra om.

Transport avslutade avtalsrörelsen i april, när de sista flygavtalen blev klara. Hur vill du sammanfatta förhandlingarna?

– Pandemin stökade till det. Fast det påverkade inte vårt arbete i förhandlingsdelegationerna så mycket. Vi hade ett bra upplägg där vi bland annat skulle lyfta in arbetsmiljöfrågorna vid förhandlingsborden.

– Vi nådde inte ända fram, men vi kommer att försöka med samma strategi igen. Troligen blir det fler avtalskonferenser än förra gången, innan själva förhandlingarna startar våren 2023. Alla yrkesgrupper i förbundet måste få känna att de är viktiga. Vi får inte slarva med det.

Medlemskrav

Under punkten framgångar i avtalsförhandlingarna pekar Tommy Wreeth på det extra lönesteget för åkerichaufförerna:

– Det var ett viktigt krav från medlemmarna, som vi drev hela vägen i mål. Lärdomen tycker jag är att vi ska hitta sådana frågor som har stor betydelse och fokusera på dem. Att vi fick upp garantilönerna för taxiförarna känns också som en seger.

– Jag vill tro att taxi faktiskt blev en läxa för arbetsgivarna. De blev inte vinnare när vi tvingades varsla om konflikt och tvisten hamnade hos medlarna. Arbetsgivarna ska veta att vi har vapen, och är beredda att använda dem.

Omvänt då, vad blev mindre bra?

– Jag är inte nöjd med hur vi landade på bevakningsområdet. Ingångslönerna är för låga. Vi kunde nog ha tryckt på hårdare, om vi enats om en nyckelfråga. Branschen går starkt framåt, det borde finnas mer att hämta till medlemmarna.

I mer än 20 år har industrin fått styra löneutvecklingen i Sverige. Det, och en historiskt låg inflation, har givit kraftiga reallöneökningar. För löntagare som har fast jobb och heltid.

Trots det är Tommy Wreeth kluven till LO-samordningen och det så kallade märket, som blivit starkt normerande för alla parter på arbetsmarknaden.

– Märket är hämmande. Det gör att det inte går att få ut något extra i branscher som går bra. Samtidigt måste man komma ihåg att utan samordningen hade medlemmar inom taxi, flyg och andra utsatta LO-grupper aldrig fått samma löneökningar som andra på arbetsmarknaden.

Fast Tommy Wreeth är ändå tveksam till att förorda att Transport ska ställa sig bakom en ny samordning nästa gång. Orsaken är främst processen som föregick märkessättningen och tågordningen som sedan följde:

– I år var det ett par ”svaga” coronadrabbade förbund som gick ut först i avtalsrörelsen, efter industrin. Var det verkligen smart? Man tecknades avtal som tummade på den låglönesatsning vi enats om.

– Varför använder vi inte vår gemensamma styrka, solidariteten? Varför begär svaga parter inte sympati från förbund med en starkare ställning? Om LO-samordningen inte är något mer än stöduttalanden kan Transport lika gärna stå utanför, anser jag.

Ifrågasätter

I likhet med Byggnads och flera andra förbund ifrågasätter Tommy Wreeth om det verkligen är industrin som varje gång ska styra löneutvecklingen på arbetsmarknaden. Låt de starkaste gå först, sammanfattar han.

I Transports led är det många som reagerar över IF Metalls stora inflytande i LO.

– Jo, det är två förbund, Kommunal och IF Metall, som i mångt och mycket styr. Övriga tolv blir i bästa fall inbjudna till någon slags grillkväll i parken vid Norra Bantorget, när LO-ledningen och storförbunden tycker att det är dags att dela med sig lite av informationen de sitter på. Alltför ofta känns det ungefär så.

Om drygt ett år ska Transports högsta beslutande organ, kongressen, samlas igen. Vad är den största utmaningen för förbundet den kommande mandatperioden, 2022 till 2027?

– Det är motionerna till kongressen som avgör vad vi ska jobba med. Men om jag ska ha en personlig åsikt så är det att vi måste vara relevanta för medlemmarna. ”Markkontakten” är livsviktig.

Tommy Wreeth var nyligen med på ett fackligt uppsökeri vid Amazons lager i Eskilstuna. En verksamhet som drivs av Kuehne + Nagel.

– Nästan alla anställda, 60–70 terminalarbetare, kom ut och tog en hamburgare. Diskussionerna blev väldigt intressanta. Det slog mig att de flesta inte snackade om lönen och en önskan om några hundralappar mer i månaden.

– Man lyfte mjukare frågor. Mer ledighet, bättre välfärdssystem. På en rak fråga svarade många att de gärna skulle växla lön mot mer sammanhängande ledighet. Det var precis den frågan vi drev i förhandlingarna om nya avtal på flyget. Tyvärr fick vi inget gehör från arbetsgivarna. Men jag är övertygad om att vi är på rätt spår.

I 15 års tid har LO-förbunden tappat medlemmar, Transport också. Hur oroande är det?

– Vi ökade rejält i början av pandemin, och nu ökar medlemsantalet svagt igen. Men jag återkommer till samma tankar som tidigare. I facket måste vi hela tiden visa medlemmarna att vi har ett existensberättigande.

– Vi måste komma tillbaka till ett läge där det naturliga är att vara med i facket. Det ska vara udda att inte vara med. Ska vi nå dit måste vi vara synliga på alla arbetsplatser och vi måste hitta sätt att jobba för att nå även de små.

En viktig fråga på kongressen är valet av ny förbundsledning och förbundsstyrelse. Du har suttit i ledningen sedan 2009 och varit förbundsordförande i en mandatperiod. Vill du fortsätta som Transportbas?

– Ja, jag är beredd att kandidera för ytterligare fem år.

Vill vara valbar

Ett krux är pensioneringen. När Tommy Wreeth anställdes 1997 var pensionsåldern 60 år för lokalombudsmän. Det är den ålder som anges i hans anställningsbevis.

När kongressen hålls är Tommy Wreeth 56,5 år. Han fyller 60 år när det återstår 1,5 år av kongressperioden.

– Den förra kongressen tillsatte en framtidsutredning. Valbarhetshinder är en av frågorna den jobbar med. Jag har en förhoppning om att frågan löser sig så att jag, om jag blir omvald, kan sitta i fem år. Annars får det bli 3,5 år.

– Jag var 31 år när jag anställdes som ombudsman. Pensionen var inget jag ägnade en tanke. Nu, vid fyllda 55, känns det konstigt att lämna yrkeslivet redan vid 60. Särskilt när pensionsåldern höjs generellt för de flesta på arbetsmarknaden.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

Jäkligt tuffa tider för våra medlemmar

Ordförandeord. När dessa rader skrivs, har vi precis landat taxiavtalet. Jag brukar vara återhållsam men för en gångs skull kan jag säga att avtalet är ganska bra, både för branschen och våra medlemmar.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Nytt avtal för taxi- och färdtjänstförare

Taxi. (UPPDATERAD) Taxistrejken är avblåst. Efter segdragna förhandlingar enades Transport och Biltrafikens Arbetsgivareförbund i dag, onsdag, till slut om ett nytt avtal för landets taxi- färdtjänst- sjukrese- och skolbussförare.

Taxistolpe

Förhandlingarna om nytt taxiföraravtal tas upp igen

Taxi. Efter flera dagars mangling hos medlarna beslöt Transport och Biltrafikens Arbetsgivareförbund (BA) att återuppta förhandlingarna om ett nytt taxiföraravtal. Blockaden med stopp för bland annat nyanställningar och övertid skjuts också fram till den 4 september, då även strejken kan komma att bryta ut – om parterna inte kommer överens innan dess.

Hallå där!

Henrik Hansson

… modellbyggare från Kvidinge, Skåne, som nyligen blev både nordisk mästare och tog hem publikpriset vid Trailer Trucking-festivalen i Mantorp.

Månadens medlem
Niclas trivs på Gotland. ”Jag kommer nog aldrig flytta härifrån. Vill jag ha storstadspuls kan jag åka till Visby. Men där jag bor är det väldigt lugnt. Jag gillar det. Jag jagar mycket och trivs med att vara ute på landet.” Foto: Pernilla Ahlsén

Niclas brinner för bra arbetsmiljö

Bevakning. Efter 30 år i bevakningsbranschen, varav de senaste 11 på Gotland, kan Niclas Fagerberg jobbet utan och innan. I jakt på en ny utmaning blev han skyddsombud. Nu brinner han för att kollegorna ska ha en bra arbetsmiljö och rättvisa arbetsvillkor.

Kultur
”Ekonomi är inte så svårt som vissa vill få oss att tro, man kommer väldigt långt med lite sunt bondförnuft”, säger Elinor Odeberg.

Våga tycka till om ekonomi

Ekonomi. I boken Dyrtider går Elinor Odeberg till attack mot Riksbankens oberoende och slår ett slag för att vanligt folk ska våga tycka till om ekonomisk politik.

Jag & jobbet
Ibland frågar ungdomar Per Svedberg om han har något vapen, som en elpistol? ”Nej, jag har något värre säger jag och pekar på min mun. Mitt bästa verktyg är truten.”

”Alla människor behöver respekt”

Bevakning. Per Svedberg blev väktare för att han inte ville jobba med människor. Men upptäckte att just det är själva kärnan i jobbet. Han försöker alltid se människan, bortom deras ibland bråkiga, stökiga beteende.

Hallå där!

Martin Andersson

…ordförande i klubb 4 på Arlanda med bland annat plåtslagare och flygmekaniker. Er arbetsgivare Patria Helicopter har höjt era löner – innan avtalsrörelsen för flygbranschen ens dragit i gång. Varför då?

Månadens sektion
Thomas Belvén, Jan Sehlin, Peter Strålind och Magnus Lundberg utanför Folkets hus i Solna. Emil Blomqvist och Joakim Björkstedt sitter också i styrelsen, men är inte med på bild.

”Vi vill ha bättre hämtställen”

Miljöarbetare. Efter den uppmärksammade sopstrejken 2017 ­tömdes Stockholmsavdelningens miljösektion på folk. Nu tar sektionen nya tag med nyvald ordförande, arbete för mer inflytande vid upphandlingar och bättre arbetsmiljö – så att sopgubbarna ska hålla fram till pensionen.

Månadens medlem
Att köra mjölkbil är Ebbas tredje jobb. I framtiden vill hon gärna ha ett eget åkeri. Foto: Pernilla Ahlsén

”Det här är ett riktigt mysjobb”

Åkeri. Ebba Nyberg är 23 år och har redan sitt drömjobb – att köra mjölkbil för Arla. Allra bäst är det så här års när korna har släppts ut på bete och sommarkvällarna är ljusa och ljumma.

Hallå där!

Adam Vinrot

…nybliven student som fick Dalaavdelningens stipendium på sin examensdag vid transportprogrammet på Hushagsgymnasiet, Borlänge, den 8 juni.

Dyrtider
Miljöarbetaren Gustaf Sahlin och hans fru var förutseende. Band om lånen, ordnade med fördelaktigt elavtal. Men de högre matpriserna är kännbara för tvåbarnsfamiljen i Kolmården. Spaning efter extrapriser har ökat och det blir mer falukorv. Fast främst mer planering – och mindre svinn! Foto: Lilly Hallberg

Gott liv trots ökade kostnader

Privatekonomi. Miljöarbetaren Gustaf Sahlin och hans fru var förutseende. Band om lånen, ordnade med fördelaktigt elavtal. Men de högre matpriserna är kännbara för tvåbarnsfamiljen i Kolmården. Spaning efter extrapriser har ökat och det blir mer falukorv. Fast främst mer planering – och mindre svinn!

Månadens klubb
Mathias Bäck och Lena Pettersen tillsammans med Jerry Walthéreson, ordförande i avdelning 17. Klubbens övriga medlemmar Ola Ståhl, Tjallen Bergström och Magnus Vetter var ute och körde när bilden togs.

”Vi vill bara att det ska vara rätt”

Nystartad. Medarbetarna på Sparlunds Buss & Taxi i Vara tröttnade på felaktiga löneutbetalningar. Nu har de bildat en arbetsplatsklubb för att komma till rätta med problemen.

Månadens medlem
”Lastbilsyrket är fantastiskt eftersom jag kan vidareutbilda mig medan jag kör.”

”Jag brinner för att hjälpa kvinnor”

Yogainstruktör. Jobbet som lastbilschaufför till och från Gävle hamn innebär mycket väntan och körningar utan avbrott. Det är perfekt för Elina Munter som använder tiden till att vidareutbilda sig och undervisa i gravidyoga och mammaträning.

Kultur
Forskaren och psykologen Alexander Rozental är dålig på att prokrastinera i jobbet. ”Men att ta körkort har jag skjutit upp”, säger han. Foto: Justina Öster

Skjuter du upp trista saker?

Prokrastinering. Nu måste jag verkligen städa ur förrådet. Jag hittar ju ingenting! Först måste jag bara ut med hunden, tvätta bilen, ringa mamma och köpa mjölk. Men oj, vad sent det blev! Brukar du prokrastinera?

Laura Hartman är chefsekonom på LO. Foto: John Antonsson

”Svensk arbetsmarknad har visat sig oväntat stark”

Ekonomi. Trots skenande inflation och kraftigt höjda räntor ser vi ingen stor ökning av arbetslöshet eller varsel. LO:s chefsekonom Laura Hartmans bedömning är ändå att Sverige är på väg in i en period av ökad arbetslöshet.

Hallå där!

Saied Tagavi

…som är aktiv i Facklig Plattform Iran. Vad handlade ditt förstamajtal om?

Dyrtider
”Jag har tjatat på mina barn att gå med i facket, men de tycker det är för dyrt. Hade jag tjänat mer skulle jag ha betalat deras medlemskap också. Nu är de med i a-kassan i alla fall”, säger Lisen Karlsson. Foto: Justina Öster

Lisen är familjens elpolis

Privatekonomi. Kranbilsföraren och fyrbarnsmamman Lisen Karlsson bor på landet med sin man, 16-åriga dotter och två katter. Efter en räkning på 9 700 kronor bytte hon till timpris på elen. – Helt sjukt! Nu har jag stenkoll på vår el, säger hon.