;
Ledare

Döden blir oftast bara en liten notis

Ledare. Vasagatan i centrala Stockholm. En vit lätt lastbil från en flyttfirma parkerar i lastzonen vid trottoarkanten. Föraren och två medhjälpare hoppar ur och fäller ner bakgavellyften.

De tre unga männen går in på samma kebabställe där jag sitter. De beställer lunch och äter i lugn och ro, samtidigt som bilen ockuperar den attraktiva lastplatsen.

Jag kan inte låta bli att kolla lastbilen, en Iveco, i bilregistret. Hur mycket får den egentligen lasta?

Tjänstevikten – alltså fulltankad bil med förare – visar sig vara 3 190 kilo. Tillåten maxlast blir därmed beskedliga 310 kilo. För ett fordon som används för bohagsflyttar.

I de 310 kilona ska medhjälparna och utrustningen räknas in. Vad bli kvar? Kanske 100 kilo gods, sedan är det överlass – med höga böter om det blir poliskontroll.

Antalet lätta lastbilar har exploderat i trafiken. De flesta kan lasta lite mer än just den här Ivecon, men räcker 500–600 kilo för ett flyttlass på 22 kubikmeter som skåpet rymmer?

Nä, vikten på brukar snarare hamna kring 2–2,5 ton, uppger en rutinerad flyttåkare.

Lätta lastbilar omfattas inte av kravet på färdskrivare och föraren behöver inte följa kör- och vilotidsreglerna. Vad innebär det om trötta förare regelmässigt kör med rejäla överlass i den hektiska stockholmstrafiken?

Tja, det lär väl inte borga för högre trafiksäkerhet i vart fall.

Fast vem bryr sig?

De senaste dagarna har jag följt rapporteringen om dödsolyckan på LKAB i Svappavaara. En ung kvinna föll igenom ett sönderrostat traversgolv.

Det tragiska dödsfallet har uppmärksammats stort och det är bra att LKAB ställs till svars. Men jag tänker också på alla yrkesförare som dör på jobbet. Det handlar om minst tio per år. Ofta blir det bara en notis i tidningarna.

Chaufför är ett av de farligaste yrkena på hela arbetsmarknaden. Dödsolyckor i trafiken har blivit vardagsmat. Att helt förebygga dem är svårt, jag inser det. Att tillåta att människor färdas mot varandra, i hög fart, på en smal asfaltsremsa är i grunden en rätt korkad idé.

Men ett första steg måste ändå vara att försöka få bort olagliga transporter och grova regelbrott. Och det gäller såväl flagranta rödljuskörningar som överlastade lätta lastbilar och 24-metersekipage som dundrar fram i 89 kilometer i timmen på Essingeleden.

Min kebab är uppäten. De tre flyttkillarna är också klara. De hastar ut genom dörren, fäller upp bakgavellyften och drar iväg. Två p-vakter har precis gått förbi på trottoaren.

Utan att lappa flyttbilen som såg ut att vara ute på uppdrag.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Huvudskyddsombudsmärke på orange varseljacka

Skyddsombud larmar om allvarliga risker

Arbetsmiljö. I en undersökning gjord bland Transportarbetareförbundets skyddsombud larmar flera om att de motarbetas av sina arbetsgivare. Många skyddsombud larmar också om risker som i värsta fall kan leda till dödsfall.

Trafikolyckor är en vanlig orsak till att folk dör på jobbet. Foto: Johan Nilsson/TT

Antalet dödsfall ligger still

Arbetsmiljö. Under 2025 dog 45 människor på jobbet. Dödstalet följer det mönster vi sett de senaste tio åren. Med undantag för pandemiåret 2020 där dödstalen minskade kraftigt.

Förbud mot backande sopbilar väcker ilska bland villaägare

Miljö. Ingen fungerande vändplan, skymmande grönska, trånga kurvor och felparkerade bilar gör att sopbilen behöver backa för att kunna hämta avfall vid några fastigheter i Solna, utanför Stockholm. Kommunen har därför anvisat en hämtplats, vilket retat upp villaägarna.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

;