I dag har John Johansson sitt drömjobb. Men han fick kämpa hårt för att komma dit. Foto Suvad Mrkonjic
Close
I dag har John Johansson sitt drömjobb. Men han fick kämpa hårt för att komma dit.
Close

”Det är kul att vara störst på vägen”

Mötet. När John var liten visade det sig att hans ständiga huvudvärk berodde på en hjärntumör. Efter behandlingen har han levt med hjärntrötthet och inlärningssvårigheter. Men tack vare ett bra stöd från lärarna på Syab Transportgymnasium klarade han utbildningen till sitt drömyrke – och arbetar i dag som lastbilschaufför.

När John skulle få strålning på barnsjukhuset i Linköping åkte han ner till ”Strålis”. Så kallades avdelningen som låg i källaren.

– Då fick jag köra dit i en egen liten elbil och när jag kom fram hade de ställt upp vägskyltar och koner och en egen parkeringsplats åt mig, säger John.

Han var bara fyra år när han fick diagnosen hjärntumör efter att ha haft huvudvärk en längre tid. John opererades och fick både strålning och cellgifter. Det första året bodde han mer eller mindre på sjukhuset.

Men i dag minns han inte så mycket av själva behandlingen.

– Jag har nog sorterat bort de hemska minnena för jag kommer bara ihåg det som var roligt vid sidan om. Som elbilen och clownerna som kom till sjukhuset för att lätta upp stämningen, säger han.

Cellgifterna slog inte bara ut cancern utan även andra saker i kroppen.

– Jag tappade balansen och fick börja krypa igen, och sedan fick jag lära mig att gå på nytt.

”Aldrig friskförklarad”

John fortsatte att gå på behandling och magnetröntgen med ett par veckors mellanrum i många år. Först när han fyllde 14 år trappades kontakterna med vården ner.

– Men man blir aldrig friskförklarad utan de kommer alltid att hålla koll på mig, säger John.

John har alltid varit intresserad av stora maskiner. Foto Suvad Mrkonjic
John har alltid varit intresserad av stora maskiner. Foto Suvad Mrkonjic

Precis som många andra barn som har behandlats för hjärntumör drabbades han av inlärningssvårigheter och hjärntrötthet.

När han började skolan blev det tufft. Lärarna var dessutom dåligt förberedda på hur de kunde hjälpa honom. Johns föräldrar gjorde vad de kunde. De bjöd in en barnläkare till skolan och bjöd in lärarna till Barncancerfondens kurser. Men John fick ändå inte det stöd han behövde.

– Jag hade behövt inläsningstjänst så att jag kunde lyssna på innehållet i böckerna. Jag blev ju så trött av att läsa och skriva. Men jag fick samma böcker som alla andra, säger John.

Det ledde till han blev underkänd i nästan alla ämnen när han gick ut sjätte klass.

I högstadiet vände det. Där tog lärarna chansen att gå på utbildning och såg till att John fick det stöd och de förutsättningar han behövde för att klara av skolan.

Drömutbildningen

När John gick ut nian var han godkänd i alla ämnen och kom in på sin drömutbildning: fordonsprogrammet på Syab Transportgymnasium.

– Det var min mentor som tipsade mig om Syab, för hennes son hade gått där. Och jag har ju alltid velat köra lastbil. Jag har alltid varit intresserad av stora maskiner och pappa jobbar med lastbilar så det har alltid funnits i mitt liv, säger John.

Tack vare en bra överlämning från högstadiet, var lärarna på gymnasiet väl förberedda när John började där. Första året var det ganska mycket teori, men eftersom det är ett praktiskt gymnasium var de flesta övningarna upplagda så att de hade en koppling till lastbilsyrket. Under andra och tredje året, var det större fokus på det John tycker är roligt.

– Det roligaste var att ta C-körkort och att köra lastbil, truck och hjullastare ute vid Kalmar flygfält, säger han.

När pandemin tvingade eleverna till distansundervisning via Teams, blev det svårare för John att hänga med. Då fick han tillstånd att vara i skolan och fick mer eller mindre privatundervisning av sin elevassistent.

– Han jobbade med mig hela tiden, och det gjorde att jag utvecklades jättemycket och kom i kapp i alla teoretiska ämnen. Han var grym, säger John.

På gymnasiet var de praktiska lektionerna roligare än de teoretiska. ”Jag gillar allt praktiskt, för jag blir så trött av att läsa och skriva”. Foto Suvad Mrkonjic
På gymnasiet var de praktiska lektionerna roligare än de teoretiska. ”Jag gillar allt praktiskt, för jag blir så trött av att läsa och skriva”. Foto Suvad Mrkonjic

”Jättestort stöd”

I de praktiska ämnena fick han extra hjälp av sin mentor, Anders Lindell. Anders lade upp arbetet i korta pass med rast för vila emellan, och lade övningskörningen på morgnarna när John var som piggast.

– Han såg vad jag behövde fokusera på och var ett jättestort stöd för mig. Utan honom hade jag kanske inte klarat det, säger John.

Med rätt förutsättningar och hårt arbete kunde John ta studenten förra våren.

– Det var riktigt häftigt, säger han.

Extra glad blev han över att tilldelades två stipendier. Det ena var från skolan för ”personlig resa och utveckling”. Det andra delades ut av Transportarbetareförbundet och hade röstats fram av klasskamraterna för ”klassens kompis och föredöme för utbildningen”.

– Det kändes jättekul. Jag hade ju först lite svårt att komma in i klassen, men sedan blev alla mina vänner. Eftersom jag är tvungen att ha bra koll på alla tider och uppgifter som skulle utföras, började alla fråga mig om de undrade något. Plötsligt var det jag som var den ordningsamma i klassen, säger John.

Att få jobb efter utbildningen var inga problem.

– Skolan hjälpte till med det. Det är sådan brist på yrkesförare att alla har jobb när de tar studenten, säger John.

Johns arbete går ut på att åka ut och tömma containrar med brännbart, wellpapp och plast. Foto Suvad Mrkonjic
Johns arbete går ut på att åka ut och tömma containrar med brännbart, wellpapp och plast. Foto Suvad Mrkonjic

Ragn-Sells

Hans första jobb var att köra ut matkassar. Men det visade sig snart att det var för stressigt.

– Då föreslog min mentor att jag skulle testa ett jobb på Ragn-Sells i Oskarshamn. Det passade mig mycket bättre.

Så nu är jag anställd av Marcus Engbergs transport, som hyr ut mig på timme till Ragn-Sells.

Johns jobb går ut på att samla in wellpapp, plast och brännbart från företagskunder.

– I början var det svårt att hitta, men som tur är har jag en pappa som hittar överallt, säger han.

Eftersom han fortfarande kan bli trött, arbetar han bara tre dagar jämna veckor och fyra dagar udda veckor.

– Det är alltid minst en dag ledigt, och det är jätteskönt när jag är lite trött, så det passar mig perfekt. Jag bor ju hemma fortfarande så jag behöver inte dra in en heltidslön.

Arbetstiden är 7–16 men John åker hemifrån redan 5.20.

– Jag vill vara på jobbet så att jag kan åka ut kvart över sex. Jag är morgonpigg, och tycker inte om att ligga och dra mig, Jag vill hellre komma i gång direkt, säger han.

John kan fortfarande bli trött efter en hel dags jobb med tidig uppstigning, men ”det är inte alls så farligt längre”. Foto Suvad Mrkonjic
John kan fortfarande bli trött efter en hel dags jobb med tidig uppstigning, men ”det är inte alls så farligt längre”. Foto Suvad Mrkonjic

Mindre stress

Oftast blir han klar i tid, men det händer att det drar ut på tiden de dagar han har längre rundor.

– Ibland blir det stressigt och för mycket om det är nya ställen som jag ska hitta till. Men det går bra så länge jag tar det lugnt. Det som är bra med att köra wellpapp, plast och brännbart, är att det inte gör något om jag inte hinner tömma en container samma dag. Om det hade varit matavfall hade det varit mer brådis.

– Så egentligen är det inget stressigt jobb. Men det händer att jag blir lite uppstressad när jag inte vet hur lång tid något kommer att ta.

När han sätter sig i bilen hem efter en arbetsdag är han ofta trött, men det är ju de flesta efter en lång arbetsdag med tidig uppstigning.

– Det är inte alls så farligt längre.

Vad är roligast med jobbet tycker du?

– Det är kollegorna. Jag har blivit kompis med alla. Vi ringer och pratar med varandra i hörselkåporna när vi är ute och kör.

Hur ser du på framtiden? Vill du fortsätta med samma jobb?

– Jag vill gärna utvecklas mer. Jag har inte körkort för släp, för jag hann inte ta det i gymnasiet. Så det skulle vara kul att ta, så att jag kan köra lite tyngre fordon. Att köra flisbil verkar också mysigt. Då fyller man hjullastaren med flis på ett sågverk, och sedan åker man till värmeverket och lossar det innan man åker till ett nytt sågverk.

– Men jag tänker inte så mycket framåt. Jag trivs bra där jag är nu. Jag vill gärna utvecklas inom företaget.

Vad gör du när du inte jobbar?

– Pappa och jag kör lite motorcykel. Och så tycker jag att det är kul att röja i min farmors stora trädgård. Det är faktiskt en framtidsdröm, att någon gång ha eget företag som hjälper privatpersoner att röja i trädgården och klippa buskar och blåsa löv. Det vore kul.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Viveka olofsson:
    29 september, 2022

    Det är fantastiskt av John som med hjälp och rätt stöd har hittat fram i livet och bra arbetsuppgifter som funkar för honom Tack för denna artikeln som med all sannolikhet kan hjälpa andra med knepiga situationer att det går att hitta rätt i livet och få en bra livskvalité.

Lästips:

Så ska servicetrafik på villovägar stoppas

Upphandlingar. I pengar handlar det om chaufförer som blivit blåsta på tusentals kronor varje månad. I arbetet handlar det om stress, arbete på ”raster” och fordon med stora brister. Både fack och förare hoppas nu att ett pilotfall ska visa Nilsbuss att bolaget måste göra om – och rätt betala sina skulder till förarna för utfört arbete.

Så här tre år efteråt är den gamla konflikten om Icas mattransporter på Tommy Nordberghs åkeri överspelad och tillhör det förflutna. ”Nu jobbar vi med andra saker. Det har blivit mycket bättre, säger chauffören och skyddsombudet Kenneth Fransson.

Krisen på Tommy Nordberghs åkeri ledde framåt

Arbetsmiljö. Hösten 2019 hamnade två skyddsombud på Tommy Nordberghs åkeri i en konflikt med ­arbetsgivaren när de tog strid för säkerhet och bättre arbetsmiljö på ­bilar med dubbla lastplan. Tre år senare är bilarna fortfarande i bruk, men stämningen en helt annan.

Transportarbetarens logga

Rätt sparka för borttagen hastighetsspärr

Åkeri. Chauffören tog bort hastighetsspärren och körde förra året flera gånger i över 130 kilometer i timmen med den tunga lastbilen. Nu slår Lunds tingsrätt fast att åkeriet hade rätt att avskeda mannen.

Macken är full av klappar

Bensinstation. Det blir bara mer och mer paket. Knappt tre veckor före julafton liknar mackens lager mest ett gammeldags postkontor. Men ökningen märks året runt. På OKQ8 i Kolsva i Västmanland råder ändå något som liknar julefrid.

Månadens avdelning
Det här är gänget på avdelningskontoret i Skövde: Jerry Walthéreson, Marko Juvonen, Ulf Nordenberg och Jarmo Nevala. Foto: John Antonsson

Nu satsar de lite extra på taxibranschen

Skövde-Borås. Transport avdelning 17 satsar på att växa och att få flera förtroendevalda på arbetsplatserna. Nu med en särskild satsning på taxibranschen.

Månadens medlem
Uppskattad medarbetare och maratonlöpare. Möt skyddsvakten Kaveh Tiba. Foto: Pernilla Ahlsén

”Mitt mål är att springa 100 maratonlopp”

Prisad. Kaveh Tiba arbetar som skyddsvakt på Arlanda och utsågs till ”Årets kollega inom säkerhetsbranschen” på den stora branschmässan Skydd 2022. Transportarbetaren har träffat en medlem som uppskattas av medarbetarna – och har som mål att springa fem maratonlopp om året.

Hallå där!

Thomas Belvén

… sopgubbe som körde hushållssopor i Vallentuna när snöovädret slog till i veckan.

Hallå där!
David Ericsson, årets Ivar Lo-pristagare 2023. Foto: Patrik Pettersson

David Ericsson

…lastbilschaufför, författare och krönikör i Transportarbetaren, som tilldelas fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2023 på 125 000 kronor.

Hallå där!

Daniel Hilmér

… tidningsbud och avtalsrådsveteran från Trollhättan.

Månadens klubb
Patrik Sundström, huvudskyddsombud och ordförande, och Örjan Jansson, kassör i klubben, vill se framåt. Men utan att tiga om de tidigare stora arbetsmiljöproblemen vid Södertälje hamn. Foto: Lilly Hallberg

Lika villkor för alla en hjärtefråga

Södertälje hamn. Strävan efter rättvisa och jämlikhet är grunden. För facket i Södertälje hamn har det varit flera tuffa år med svåra arbetsmiljöproblem. Stämningen har dock blivit bättre, enligt klubben – men mycket arbete återstår.

Hallå där!

Sven Sawatzki

…från avdelning 17 Skövde-Borås som har jobbat på ett helt nytt sätt inför avtalsrådet.

Lars Mikaelsson är Transports förbundssekreterare sedan 2017. Foto: Pernilla Ahlsén

Transports hållning mot SD står fast

8 frågor. Efter valet är SD landets näst största parti och ingår i blocket som ska styra Sverige. Hur påverkar det Transports hållning gentemot partiet? Transports förbundssekreterare Lars Mikaelsson ger svar.

I sin nuvarande position kan Elin vara med och påverka transportbranschen på andra sätt. ”Det är ovanligt med riktiga chaufförer högre upp i företagen. Det är värdefullt att jag har den erfarenheten och kan lyfta förarnas perspektiv”, säger hon. Foto: Pernilla Ahlsén

”Att köra är en frihetskänsla”

Mötet. Elin Engström är lastbilschauffören som spelar polis i nya Beckfilmerna och gärna gör fler stunts i framtiden. För Transportarbetaren berättar hon om kärleken till föraryrket, men också om övergrepp och att vilja påverka i en mansdominerad bransch.

Skyddsmässan 2022

Kaveh är bästa kollegan!

Bevakning. Skyddsvakten Kaveh Tiba utsågs på tisdagen till ”Årets säkerhetspersonal” av Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Bya).

”Taxibranschen behöver bli mer jämställd”

Taxi. Av alla taxiförare i Sverige är knappt 10 procent kvinnor. För att möta den stora förarbristen måste branschen rekrytera fler kvinnor. "Det är jättebra, det behöver bli mer jämställt", säger Ellinor Ohlsson som är taxichaufför och kör för Varbergs taxi.

Hallå där!

Victor Dahlin

…avdelning 4, terminalavtalet, som är på sitt första avtalsråd.