Analys

Deras beslut berör din vardag

Inför EU-valet

Åkeri. Conny Hård på Här stannar Sverige sa en gång till mig att ”en snigel är snabb i Bryssel”. Han var uppgiven och förbannad efter att parlamentet beslutat att än en gång skicka tillbaka det så kallade mobilitetspaketet till transportutskottet. Han var desto gladare när man till slut kom till beslut.

Transportarbetaren skriver ofta om de här frågorna. Det är inte så konstigt. Förutom bönderna är det få yrkesgrupper som berörs lika mycket av EU-beslut som lastbilschaufförerna.

Det är nämligen så att åkerier som betalar avtalsenliga löner och håller med schysta bilar måste konkurrera med chaufförer och åkerier som erbjuder betydligt lägre löner och sämre anställningsvillkor.

I april fattade de folkvalda politikerna beslut som på några års sikt kan förändra transportbranschen i Sverige på ett fundamentalt sätt. Besluten är så tätt sammanflätade att det knappt går att sära på dem. Men en sak är central: Lönerna.

I Sverige har vi inga minimilöner. De allra flesta som jobbar här får lönevillkor enligt kollektivavtal. I andra länder jobbar man med statliga minimilöner. Men vad ska en rumänsk chaufför som tillfälligt jobbar i Sverige tjäna då? Vi kan strunta i det som varit och blicka framåt.

För de chaufförer som jobbar med ren import och export kommer de nya reglerna inte att innebära några större förändringar lönemässigt. För dem ska hemlandets löner gälla.

Men om ett rumänskt åkeri kör gods till Sverige, och sedan vill passa på att göra några inrikeskörningar, cabotage, för att slippa gå med tom last blir reglerna desto hårdare. Allt som sker kommer inom några års sikt att sparas i en databas.

Enligt de nya reglerna kommer arbetsmarknadens parter, alltså facken och arbetsgivarna, få möjlighet att hålla databasen uppdaterad med de senaste avtalsvillkoren. På så sätt ska de senaste lönerna säkerställas. Tanken är att det ska garantera rätt lön. Det är inte olikt ett allmängiltigförklarande av kollektivavtalen, något Transport kontroversiellt föreslog för ett antal år sedan.

En grej som gör det här möjligt är den nya färdskrivaren som lagrar gps-position var tredje timme. Den ska redan i sommar vara monterad i nya lastbilar, men om något år kommer också krav på att den ska eftermonteras i äldre bilar. Exakt när det blir återstår att se. Det är nämligen så att EU:s institutioner ska förhandla fram ett slutgiltigt förslag i en så kallad trialog. Efter det ska frågan upp till beslut i parlamentet en gång till. Ofta är det en ren transportsträcka. Ett färdigförhandlat förslag brukar i regel klubbas igenom. Men helt säkert vet man aldrig. De folkvalda politikerna måste få säga sitt.

Du är med och avgör vilka de är.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Åsa Alvetjärn. Foto: Privat

Klar… men nu då?

Blogg. Åsa är en snart 50-årig journalist som börjat ratta tunga fordon. Hon går en yrkesutbildning för att bli lastbilschaufför. Det här är den femte och sista delen av hennes berättelse.

”Jag märker att det tar längre tid att återhämta sig och bli människa igen”, säger lastbilschauffören Tobias Olausson. Foto: Pernilla Ahlsén

”De mörka timmarna är jobbigast”

Skiftjobbaren. Kaffe, en bensträckare eller en kort tupplur. Det är knep som lastbils­chauffören Tobias Olausson tar till för att klara nattpassen. Men ju äldre han blir desto svårare är det att återhämta sig.

Laura Hartman är chefsekonom på LO. Foto: John Antonsson

”Svensk arbetsmarknad har visat sig oväntat stark”

Ekonomi. Trots skenande inflation och kraftigt höjda räntor ser vi ingen stor ökning av arbetslöshet eller varsel. LO:s chefsekonom Laura Hartmans bedömning är ändå att Sverige är på väg in i en period av ökad arbetslöshet.

S vill se ökade kontroller på vägarna

Debatt. För tusentals svenskar är vägarna den dagliga arbetsplatsen. Precis som på vilken arbetsplats som helst måste även Sveriges yrkesförare kunna lita på att de varje dag möts av schysta arbetsvillkor.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Rösta på Miljöpartiet, någon?

Politik. Miljöpartiet är, eller snarare var ett så kallat gräsrotsparti, sprunget ur rörelser som Alternativ Stad i Stockholm och många utomparlamentariska aktioner. Som almstriden där almarna i Kungsträdgården räddades och ockupationerna av kvarteren Mullvaden och Järnet.

De små stegens förbannelse

Arbetsvillkor. Då åkerier söker chaufförer på Facebook som är ”stresståliga, erfarna, socialt kompetenta och har alla behörigheter”, brukar ett skämt i kommentarsfältet vara: ”Kan man jobba hemifrån?”

Tjuvheder?

Fattiga & rika. ”Det är så jävla dumt att man har lust att skära sig i handlederna!” brukar min kollega Jonny säga på oefterhärmligt Västmanlandsmål. Ja så kan det kännas ibland när man till exempel tänker på att högsta mode bland unga tjejer i dag verkar vara att ”skönhetsoperera” sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Vi i facket är La Résistance

Facklig utbildning. Nu ska jag berätta en hemlighet: under de 20 år som jag jobbat till och från som väktare (mest till) har jag aldrig varit fackligt aktiv, ej heller har jag gått någon facklig kurs.

Kärt barn har många namn

Ordkunskap. Året är 2015 och mina barn är tre respektive ett år. Det är också året då sången Snoppen och snippan ser dagens ljus. Den blir en formidabel hit. Barnen älskar den mer än Babblarnas första låt. Jag kommer på mig själv att sjunga med: ”Snoppen och snippan, vilket härligt gäng. Snippan och snoppen, sjunger vår refräng…”

Karensdagen – ett gissel som måste bort

Sjukt. Jag har en vän som har kört slut på sin axel. Varje dag går hon till jobbet och har ont. Jag tjatar på henne att hon ska gå till läkaren och hon svarar: ”men då blir jag ju sjukskriven i minst åtta veckor”. Hon säger att hon inte kan vara sjukskriven så länge, att hon sviker sina kollegor och när hon kommer tillbaka till jobbet är det ännu mer att göra.

Rätt eller fel – bra eller dåligt?

Ordförandeord. Under mina 36 år som medlem i förbundet, och snart lika lång tid som fackligt aktiv, har jag ganska ofta funderat på frågan om vad som är en bra, en hyfsad eller en dålig uppgörelse eller förhandling, och vem som avgör eller graderar det egentligen?

Pengar, pengar, pengar…

Ledare. Pengar. Det är det som får världen att snurra om man ska tro den gamla musikdängan Liza Minelli sjöng. Och visst styr pengar det mesta. Till exempel styr det arbetskraftsinvandringen, om man får stanna i landet eller inte.

Måste vi ha skinn på näsan för att hänga med i lönen?

Debatt. Jag läst en undersökning om att kvinnor drar sig för att söka välbetalda jobb av rädsla för att bli sexuellt trakasserade och att trakasserierna sticker ut på arbetsplatser där det ena könet dominerar.

Styrkan finns när den behövs

Ordförandeord. Det börjar blåsa upp på allvar i avtalsrörelsen. Med viss förvåning noterar jag att det verkar viktigt för många att Transports medlemmar inte under några omständigheter ska få mer än andra i avtalsrörelsen.

Märket, pensionsålder och hållbart arbetsliv

Ledare. I Frankrike protesterade facken mot höjd pensionsålder när regeringen Macron vill höja från 62 år till 64 år. Det fick landets hamnarbetare, lastbilsförare, tågarbetare, bussförare, lärare, anställda vid kärnkraftverk, oljeraffinaderier och kommunal sophämtning med flera andra att strejka.

DEBATT / PLATTFORMSJOBB

Lön från arbete ska gå att leva på

Debatt. Det verkar pågå en trend bland liberaler att testa på ”vanliga” jobb i ett försök att bygga upp förtroende – för att sedan tala om hur arbetsmarknaden och tryggheten ska avregleras och bli mer flexibel för att fler ska komma i arbete. Ett väldigt tafatt försök att låtsas bry sig om arbetare.

Skyddsombuden finns för din hälsa

Debatt. År 2022 har övergått till 2023 och när vi summerar antalet döda i arbetet för föregående år landar det på 49 personer totalt sett, enligt Arbetsmiljöverket. Räknar vi enbart svenska olyckor i arbetslivet blir det 41 personer som inte kommit hem från sina arbeten.