”Den svenska arbetsmarknaden har blivit ett paradis för kriminella”
Arbetsliv. I reportageboken Vi, skuggorna beskriver journalisten Elinor Torp hur vi har fått ett laglöst arbetsliv där människor från fattiga länder jobbar i Sverige under slavliknande förhållanden. Exploateringen pågår överallt. – Och transportbranschen är ett värstingområde, säger hon.
I boken som kom redan 2019, men nu ges ut i en kortad illustrerad version, får vi följa Aura, 35 år, från Nicaragua. Som människorättskämpe fick hon allt svårare att verka i sitt hemland när den korrupta regimen gav sig på oliktänkande. När hennes pojkvän Jorge kom i kontakt med en svensk byggfirma som sålde arbetstillstånd såg de chansen till ett tryggare liv.
De kom till Sverige i tron att det här landet skulle vara bättre, fredat från mygel och korruption. Men det visade sig snart att de hade fel.
– Många blir lovade guld och gröna skogar och belånar sig för att komma hit, och sedan tvingas de arbeta under slavliknande förhållanden för att kunna betala av sina skulder, säger Elinor Torp.
Jobbar 16 timmar om dygnet
Aura och Jorge hamnade på en restaurang i Arjeplog där de bodde i källaren och arbetade 16 timmar om dygnet för 2 000 kronor i månaden. När de ville ta sig därifrån lurade chefen dem att han skulle ordna tillstånd så att de kunde jobba vitt. Men några tillstånd fick de aldrig.
Elinor Torp skildrar människor som bor i arbetsgivares garage utan kök och toalett, och ändå tvingas betala flera tusen i hyra. Ibland får de ingen lön alls, andra gånger får de betala tillbaka en stor del av lönen, så att arbetsgivarna ska kunna betala sociala avgifter för att det ska se ut som att de har vit arbetskraft.
– Och ingen kan klaga, för de har inget att sätta emot, säger Elinor Torp.
Parallellt skuggsamhälle
Hon menar att det handlar om flera hundra tusen människor som lever mitt ibland oss men i ett parallellt skuggsamhälle, och att den svenska arbetsmarknaden har blivit ett paradis för kriminella som vill tvätta sina smutsiga pengar vita.
Hur har det blivit så här?
– Det är följden av en rad politiska beslut som politiker, från alla partier, inte riktigt har förstått konsekvenserna av. Det har blivit jättelätt att starta företag utan att det sker någon kontroll.
Dåligt skötta upphandlingar
Elinor påpekar att det ofta är våra skattepengar som går till skurkföretagen, eftersom staten, kommunerna och regionerna är landets största upphandlare.
– Ofta är det dåligt skötta upphandlingar där de går på den billigaste offerten utan att följa upp hur företagen sköter sig, säger hon och fortsätter:
– Tillsammans med bygg, städ, verkstad och skönhetsvård är transport en av värstingbranscherna. Det kan handla om förare som tvingas köra 300 timmar i månaden eller arbetsgivare som fuskar på andra vis och kommer undan med det. Och vi väljer att blunda för det, för vi tycker att det är bekvämt med gratis frakt och att transporterna kommer fram i tid.
Svårt komma åt arbetsgivarna
Det är dessutom svårt att komma åt arbetsgivarna. Efter en razzia på restaurangen där Aura och Jorge arbetade ställdes chefen inför rätta, men kom ändå undan.
– Domaren sa till mig efteråt att han tyckte att det lät för orimligt att en restaurang skulle drivas bara av utländska svartarbetare som jobbade 16 timmar om dygnet för så lite pengar.
– Han kunde inte föreställa sig att det kunde vara så i Sverige, så han trodde helt enkelt inte på dem, säger Elinor.
Bara en som blivit dömd
Men, tillägger hon, då fanns inte människoexploateringslagstiftningen som kom till strax efter det.
– Nu ska det vara enklare, men det är hittills bara en arbetsgivare som har blivit dömd.
Elinor tycker att det borde ligga i fackförbundens intresse att arbeta mer med de här frågorna.
– När det är så lätt att ta in billig arbetskraft som inte klagar, försämrar det villkoren och lönerna för alla. Dessutom blir seriösa arbetsgivare utkonkurrerade.
Hur har det gått för Aura sedan boken skrevs?
– Hon har fått sina tre avslag på asylansökan, så hon håller sig gömd för hon vågar inte återvända till sitt hemland än.
