Ordförande har ordet

Därför kan vi inte acceptera märket

Ordförandeord. Det märks i omgivningen att vi närmar oss en avtalsrörelse i rask takt. Såväl internt som externt skruvas både förväntningar och tonläget upp. Vissa av våra motparter på arbetsgivarsidan har redan försökt att på olika sätt måla ut oss som det stora hotet mot dem.

Vi har kritiserat lönemodellen som finns på arbetsmarknaden, det så kallade märket som sätts av industrins parter. Arbetsgivarsidan å andra sidan förklarar snabbt om hur ofelbar och perfekt denna modell är. Jag förstår det, eftersom den är till fördel för arbetsgivarna.
Modellen med märket innebär att industrisektorn dikterar villkoren och tjänstesektorn glatt ska ta emot det som ramlar ut och blir över. Helst med ett leende på läpparna dessutom. Men, vad är det då som upprör med modellens konstruktion? Den frågan får jag ofta, och jag gillar den och tar gärna diskussionen med de som vill.

För det första har industrin ett system med tre möjligheter till att skapa löneutrymme och löneutveckling. Tjänstesektorn å andra sidan har inte samma förutsättningar, oavsett om tarifflöner gäller eller pottsystem med individuell lönesättning. Detta ­eftersom tjänstesektorn varken producerar något mer än just tjänsten. Industrin producerar både en vara som kan säljas, med en hyfsad marginal, och utöver det produceras tjänsten i själva produktionen.

För det andra kan industrin skapa ett löne­utrymme i så kallade centrala förhandlingar och sedan via lönefördelning lokalt ute på före­tagen. Industrisektorn har alltså chans att ­skapa en så kallad löneglidning vid fördelningen av löneutrymmet.
För det tredje kan ytterligare löneglidning uppstå när industrin gått hyfsat eller bra. Det kan resultera i bonusar eller vinst­utdelningar, vilket anställda inom tjänstesektorn oftast bara kan drömma om. Eller möjligen får vi sätta vårt hopp till att det ska komma med en julklapp från tomten.

Vi som berörs negativt av märkessättningen måste kompensera direkt i löneutläggen centralt. Därför måste vi kräva mer än märket, för att i slutändan kunna ta del av samma löner som industrin. Tjänstesektorn och industrisektorn har helt enkelt inte samma förutsättningar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Mikael Larsson:
    2 april, 2025

    Hej!
    Se nu till att våran lön ökar ordentligt även delen för oss som har jobbat flera år som väktare inte 100 kr vilket jag tycker var ett stort hån för oss. Som står i artikeln, vi får inga bonusar inga centrala förhandlingar som gör att lönen stiger endast löneklasser. Dags att vissa varför jag betalar fackavgift.

Lästips:

De talar 1 maj 2026

Första maj. På fredag samlas arbetarrörelsen till sin internationella högtidsdag. Politiker och fackliga ledare talar på en lång rad platser runt om i landet – här hittar du information om några av dem.

Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Tommy Wreeth. Foto: Petrus Iggström

Du ska aldrig behöva acceptera hot och våld

Ordförandeord. Hot, våld och rädsla på jobbet är tyvärr något många möter. För dig som är taxichaufför eller kabinanställd kan det vara aggressiva resenärer.

Förare kan köra taxi på dagen och buss på kvällen, utan att någon ser arbetstiden

Debatt. I stora delar av transportsektorn saknas samordnad kontroll av arbetstid. Förare kan arbeta inom taxi, färdtjänst eller lätta lastbilar utan färdskrivare och därefter köra buss med ansvar för många resenärer. När systemen inte hänger ihop riskerar trafiksäkerheten att bygga mer på förarens egen redovisning än på faktisk kontroll.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Vägpirater

Hot och våld. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Ingen liten skitsak

Arbetsvillkor. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten. När och om bubblan spricker kan det bero på något helt oväntat.

Privatpersoner döms men företag får filma

Debatt. Sverige har förbud mot avbildning av skyddsobjekt. Den privatperson som råkar filma fel plats kan drabbas av omfattande konsekvenser – även utan uppsåt. Samtidigt hanteras systematisk inspelning i arbetslivet betydligt mjukare.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Hot och våld. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt! Kommer ni ihåg klippen från Ryssland med människor som åker rutschkana från höghus ner i enorma snömassor? Några av klippen var äkta medan andra var AI-genererade.

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för S men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Hot och våld

Behöver man ha extra mycket skinn på näsan?

Ledare. Flera yrken som Transport organiserar utsätts mer än andra för hot och våld. Några av yrkena ingår i förolämpningslagen som kom förra året.

Hot och våld

Du ska aldrig behöva acceptera hot och våld

Ordförandeord. Hot, våld och rädsla på jobbet är tyvärr något många möter. För dig som är taxichaufför eller kabinanställd kan det vara aggressiva resenärer.

Tommy Wreeth (Foto: Emil Flisbäck), Tommy Jonsson (Foto: John Antonsson) och Jimmy Ovesson (Foto: John Antonsson)

Öppna upp för allmängiltigförklaring av utstationeringsavtal!

Debatt. Arbetsmarknaden är ständigt under förändring, kapitalet finner alltid nya vägar för att kringgå regelverk, och för att försvåra för våra myndigheter och fackförbund att utföra kontroller och teckna kollektivavtal.

Vill S ha min röst krävs en rejäl gir åt vänster

Debatt. Jag beundrar verkligen mina kamrater som engagerar sig i Socialdemokraterna och som försöker få till förändringar. Att Reformisterna växt och nu är S största partiförening och att fackligt aktiva kamrater finns på partiets listor ger hopp. Men uppförsbacken är ändå för lång för mig och den tycks bli allt längre.

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.