;
Ordförande har ordet

Därför kan vi inte acceptera märket

Ordförandeord. Det märks i omgivningen att vi närmar oss en avtalsrörelse i rask takt. Såväl internt som externt skruvas både förväntningar och tonläget upp. Vissa av våra motparter på arbetsgivarsidan har redan försökt att på olika sätt måla ut oss som det stora hotet mot dem.

Vi har kritiserat lönemodellen som finns på arbetsmarknaden, det så kallade märket som sätts av industrins parter. Arbetsgivarsidan å andra sidan förklarar snabbt om hur ofelbar och perfekt denna modell är. Jag förstår det, eftersom den är till fördel för arbetsgivarna.
Modellen med märket innebär att industrisektorn dikterar villkoren och tjänstesektorn glatt ska ta emot det som ramlar ut och blir över. Helst med ett leende på läpparna dessutom. Men, vad är det då som upprör med modellens konstruktion? Den frågan får jag ofta, och jag gillar den och tar gärna diskussionen med de som vill.

För det första har industrin ett system med tre möjligheter till att skapa löneutrymme och löneutveckling. Tjänstesektorn å andra sidan har inte samma förutsättningar, oavsett om tarifflöner gäller eller pottsystem med individuell lönesättning. Detta ­eftersom tjänstesektorn varken producerar något mer än just tjänsten. Industrin producerar både en vara som kan säljas, med en hyfsad marginal, och utöver det produceras tjänsten i själva produktionen.

För det andra kan industrin skapa ett löne­utrymme i så kallade centrala förhandlingar och sedan via lönefördelning lokalt ute på före­tagen. Industrisektorn har alltså chans att ­skapa en så kallad löneglidning vid fördelningen av löneutrymmet.
För det tredje kan ytterligare löneglidning uppstå när industrin gått hyfsat eller bra. Det kan resultera i bonusar eller vinst­utdelningar, vilket anställda inom tjänstesektorn oftast bara kan drömma om. Eller möjligen får vi sätta vårt hopp till att det ska komma med en julklapp från tomten.

Vi som berörs negativt av märkessättningen måste kompensera direkt i löneutläggen centralt. Därför måste vi kräva mer än märket, för att i slutändan kunna ta del av samma löner som industrin. Tjänstesektorn och industrisektorn har helt enkelt inte samma förutsättningar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Mikael Larsson:
    2 april, 2025

    Hej!
    Se nu till att våran lön ökar ordentligt även delen för oss som har jobbat flera år som väktare inte 100 kr vilket jag tycker var ett stort hån för oss. Som står i artikeln, vi får inga bonusar inga centrala förhandlingar som gör att lönen stiger endast löneklasser. Dags att vissa varför jag betalar fackavgift.

Lästips:

Bolt får köra färdtjänst i Stockholm

Servicetrafik. I en aktuell upphandling har åtta taxibolag tilldelats uppdrag att köra färdtjänst och sjukresor åt Region Stockholm. Ett av företagen är Bolt, som förra året stoppades från att köra skolskjutsar och omsorgstrafik i Sigtuna.

Vad gäller vid kombinerad tjänst?

Transport. Vad gäller vid kombinerad tjänst som chaufför/transportledare/terminalarbetare och när slutar inbetalningarna till tjänstepensionen? Det är två frågor som Transports experter svarar på denna gång.

Arbetstidsförkortningen måste bli verklighet – hur ser vägen framåt ut?

Debatt. Under flera år har svenska arbetare fått höra att nästa stora arbetslivsreform är kortare arbetstid med bibehållen lön. Frågan har lyfts fram som en av arbetarrörelsens viktigaste framtidsfrågor.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

;