Medlemmarna på arbetarkooperativet träffas en gång i veckan för ett obligatoriskt möte. Foto: John Antonsson
Close
Medlemmarna på arbetarkooperativet träffas en gång i veckan för ett obligatoriskt möte. Foto: John Antonsson
Close

Cykelbud i Malmö startade eget kooperativ

Cykelbud. Alternativa Kuriren bildades av längtan efter att få vara något annat än en siffra i gigföretagens kalkylark. På det cyklande arbetarkooperativet finns inga chefer och varje arbetare har en röst.

Alternativa Kuriren – logga

Tre unga män satt och frös på Stortorget i Malmö. Arbetsgivaren hade klätt dem i rosa jackor och trätt på dem kubformade ryggsäckar. Företaget de jobbade för var nytt i stan, så det fanns knappt något att göra. Killarna pratade. Frågade sig: Hur svårt kan det vara egentligen?

En ekonomisk förening bildades, en lastcykel köptes in. En arbetarstyrd cykelbudsverksamhet sparkades i gång.

Det var en slags början på det som senare skulle bli Alternativa Kuriren.

– Grunden är att vi ska vara en helt platt organisation. En arbetare har en röst. De krav vi ställer på varandra är att alla måste cykla och alla måste vara med på våra veckomöten. Jag hoppas att alla hos oss kan få utvecklas åt det håll de vill. Någon kanske vill bli bättre på bokföring, någon annan på marknadsföring. Då ska de få göra det.

Thiago Metson var med och startade kooperativet Alternativa Kuriren 2018. Foto: John Antonsson
Thiago Metson var med och startade kooperativet Alternativa Kuriren 2018. Foto: John Antonsson

Thiago Metson har just börjat berätta om hur han ser på arbetarkooperativet Alternativa Kuriren. Hans telefon ringer. Några ord växlas på bruten bulgariska och snart kommer Kristina Arnaudova in. Hon ställer en röd cykelvagn på högkant mot väggen.

Kristina tar en kort paus och går sedan uppför en trappa byggd av lastpallar och ut genom källarfönstret. Hon kliver upp på lastcykeln och insisterar på att Transportarbetarens reporter ska åka på framräcket. Journalisten släpper till slut ner garden och hoppar upp. Kristina Arnaudova cyklar förbi moskén, tar höger vid Pågen och sedan höger igen, ut på Grängesbergsgatan över regnvåt asfalt. Hon cyklar förbi bilverkstad, körskola och tar vänster upp på en uppfart som slutar vid en lastbrygga. Hon vänder på cykeln så att framhjulet är riktat nedåt i backen, drar upp den på stödet och går in genom den bruna dörren till ett kombuchabryggeri.

Hon lastar på ett tiotal kartonger med drycken och rullar snart vidare. Det här är ett återkommande uppdrag.

– Alla känner igen oss och är supertrevliga när vi kommer.

Kristina Arnaudova lastar drycker hos en stamkund. Hon har varit med sedan starten 2018. Foto: John Antonsson
Kristina Arnaudova lastar drycker hos en stamkund. Hon har varit med sedan starten 2018. Foto: John Antonsson

Tillbaka i källarlokalen med Thiago Metson. Alternativa Kuriren började i liten skala 2018. Kurirerna fick knappt någon lön alls, de hade en ryggsäck och en cykel. Verksamheten var inte särskilt affärsinriktad. Allt eftersom har kunder och arbetsuppgifter arbetats in och fram. Det rör sig om fikabröd som ska ut, blommor som ska budas och drycker som ska in i kylar. Någon kan ringa från Uppsala för att buda kladdkaka och glass till sjukhuset. En annan kan be om cykelleverans av en säng som köpts på Blocket. Det är affärstänk och lönsamhet blandat med vänsterkantsidealism.

– För mig handlar det om att kunna bidra till framtiden. Vi gör leveranser som är miljövänliga och vi är med och bygger upp något nytt i Malmö. Vi gör något hållbart och inte bara för att tjäna pengar, säger Thiago Metson.

– Nu jobbar ingen mer än två, tre skift i veckan. Vi vill inte att någon ska vara beroende av jobbet. Vi försöker fortfarande komma upp i en timlön som går att leva på.

Där är de inte ännu. Men närmar sig steg för steg. Lönerna är inte det enda målet. Thiago Metson pratar också om att en del av intäkterna kan komma att fördelas för andra ändamål än lön.

– Jag hoppas att en del av våra intäkter kan gå till en fond vi kan använda för att stärka och utveckla oss själva. Och att det kan ta vår kreativitet åt olika håll. En arbetare här har börjat intressera sig för foto. Men han kanske inte vill, eller kan, betala för utrustning själv. Då ska vi kunna hjälpa till att köpa den. Någon annan kanske vill använda sin pott för att bidra till ett välgörande ändamål. Det viktiga är att vi ska få utvecklas åt olika håll samtidigt som vi ägnar oss åt vår kärnverksamhet.

De andra medlemmarna halkar in en efter en. Någon kokar tevatten i kaffebryggaren. Kristina Arnaudova är tillbaka, nu med mat, det är bröd, ris, röror, någon slags gryta.

Möte klockan 18. Först ett par problem som ska lösas.

– Hur ska kunden göra för att betala faktura med Swish?

– Vem kan jobba imorgon?

Troy Sears och Giulia Merelli går igenom morgondagens jobblista. Foto: John Antonsson
Troy Sears och Giulia Merelli går igenom morgondagens jobblista. Foto: John Antonsson

Nyrekryten Troy Sears tvekar lite och säger sedan att han kan göra det.

Sedan kvällens stora fråga: Det nya medlemsdokumentet.

Troy Sears har bara cyklat bredvid Kristina Arnaudova en dag. Nu ska kooperativet bestämma om regler som skulle gälla för honom och andra som vill bli medlemmar och jobba för Alternativa Kuriren.

– Hur många månader ska någon jobba innan vi bestämmer om personen får bli medlem eller inte? frågar Thiago Metson.

– Hur många skift är kanske bättre att säga? 16 dagar eller 128 timmar? Det motsvarar ungefär två månader, säger Giulia Merelli.

Troy Sears gör sin första dag på jobbet. Foto: John Antonsson
Troy Sears gör sin första dag på jobbet. Foto: John Antonsson

– Man ska kanske få en chans till, så att ett nej inte blir så definitivt. Så att det går att visa att det finns intresse och färdigheter för att få vara kvar, säger Troy Sears. Alla håller med.

– Vad händer om någon bara vill vara arbetare och inte medlem?

– Du kan inte vara arbetare utan att vara medlem. Om vi har anställda är vi inte ett kooperativ alls. säger Kristina Arnaudova.

Kepsinköp. Nya företagssamarbeten. Arbetskläder. Listan på beslut och uppgifter som ska delegeras är lång. Och sedan: Vem ska ta trafikledningen i morgon? Eftersom Troy Sears är ny på jobbet tar Giulia Merelli på sig att sköta det hemifrån.

Nästa dag. Max Kiliam låser upp dörren på ett postföretag inför öppning. Tar emot en brevbunt från en kurir som cyklat dit den från Postnordterminalen. Han bär in bunten på kontoret och där finns hans kollega Tobias Duvefjord, som var en av de där killarna i rosa jacka som sa: ”Hur svårt kan det vara?” och startade ett kooperativ.

Transportarbetarens utsände provar Alternativa Kurirens ena lastcykel. Foto: John Antonsson
Transportarbetarens utsände provar Alternativa Kurirens ena lastcykel. Foto: John Antonsson

– Ingen var mer än en siffra på matbudsföretaget. Vi hade egentligen inga kollegor alls, och det var nya personer i trafikledningen hela tiden. De satt i Stockholm och hade ingen koll på hur det var i Malmö. Sedan flyttade de till Berlin och då blev det värre.

Max Kiliam har också bakgrund som cykelkurir, fast på ett annat företag i Stockholm. Han försöker sätta fingret på vad som skiljer den gamla sortens jobb som cykelkurir med gigföretagens matbudsknäck.

– Jag hade världens bästa skitjobb, men det var på grund av kärleken till kollegorna. Är du inte mer än en siffra på jobbet och saknar kollegor, då är det bara ett skitjobb.

Troy Sears får upp farten och cyklar söderut mot Turning Torso. Gårdagens hagel och nattens regn har torkat bort. Han ler när han tar vänster efter centralstationen, mot saluhallen.

– Att jobba på ett kooperativ är helt nytt för mig. Det känns bra att få vara med och bestämma. Jag tror att jag vill göra det här ett tag nu.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Cykelbuden har ingenstans att ta vägen mellan körningarna. Zabihullah Ahmadi sitter på en kartongbit utanför en nedlagd butik och väntar på nästa jobb. Foto: Anna Trenning-Himmelsbach

Franska matbud får fackliga ombud

Plattformsarbetare. Franska matbud får nu personalrepresentanter. 120 000 chaufförer och bud har fått rösta i fackliga val. Ett litet, första steg för bättre skydd av en utsatt grupp, enligt facken.

Körde mat för Uber Eats – miljoner i skattefusk

Matbud. Svarta löner, momsfiffel och utnyttjade bud. En underleverantör till Uber Eats undanhöll 2,3 miljoner kronor i skatter och avgifter. Nu ska Skatteverket specialgranska matbudsbranschen.

Insänt logga

S måste avvisa Foodora-liberalismen

Insändare. Gig-ekonomin har skapar arbetstillfällen med dåliga villkor som inte bidrar till ett gott samhälle. Det är dags att socialdemokratin avvisar idén att alla vita jobb är bra jobb.

Semester på rull
Är du en av många som väljer att semestra i husvagn, husbil eller tält i sommar? Foto: Lilly Hallberg

Det ska va’ husvagn – eller husbil?

Campingliv. Intresset för att köpa ny husvagn eller husbil är större än någonsin. Mer än varannan svensk kan tänka sig att semestra mobilt. Men vilket boende är egentligen bäst – och för vem?

John Antonsson. Foto: Lilly Hallberg

En lovsång till budgetsemestern

Krönika. När jag var liten grabb brukade vi dra en lånad husvagn söderut. Kanske stannade vi redan vid Byske Havsbad, eller så hamnade vi vid någon camping i Umeå. Helt säkert visste jag att resan hade ett oändligt långt stopp på Ikea i Sundsvall.

Snabbkoll
Snabbkollen – Nyanställd

Första jobbet: Tänk på det här!

Arbetsliv. Har du tagit studenten och ska börja jobba i sommar? Eller går du i gymnasiet och ska sommarjobba för första gången? Då har du säkert många funderingar. Här är några tips som är bra att ha i bakhuvudet.

Arbetsmiljö
Husen i Gamla stan är k-märkta, vilket innebär att man inte får ändra särskilt mycket. För Rabbes och Pierres del innebär det att de får släpa sopsäckar och kärl långa sträckor där sopbilen inte kommer fram. Foto: John Antonsson

Stolta sopgubbar i Gamla stan

Miljöarbetare. Soprum i svårtillgängliga källarvalv, ojämna kullerstenar och trånga gränder. Transportarbetaren följde med Pierre Yudego och Rabbe Collmar när de hämtade sopor en tidig morgon i Stockholms Gamla stan.

Transports ungdomsforum
Anna Fröberg, Tobias Bergqvist, Marko Markovic och Reber Omar deltog på förbundets ungdomsforum på Bommersvik. Foto: Kristina Sjöberg

Tre dagar med facket i fokus

Fackligt. Efter två år av restriktioner och inställda fysiska möten kunde ett 30-tal unga transportare i början av maj mötas på kursgården Bommersvik. I dagarna tre diskuteras fackliga frågor blandat med föreläsningar och paneldebatt.

I frågan om övervakning var panelen inte helt överens, de flesta höll upp rött kort. Luf var det enda ungdomsförbundet som enbart visade grönt kort. I panelen från vänster: John Granqvist, Muf, Erik Berg, Luf, Stefan Sarmes, KDU, Oscar Berggren, Cuf, Ava Rudberg, Ung Vänster, och Lisa Nåbo, SSU. Foto: Kristina Sjöberg

Rött kort för övervakning…

Politik. Ungdomsforums andra dag gästades av representanter från Moderaternas, Liberalernas, Kristdemokraternas, Centerns, Vänsterpartiets och Socialdemokraternas ungdomsförbund.

Morgan Finnsiö. Foto: David Lagerlöf/Expo

Expo om SD:s framväxt i Sverige

Politik. Transport har en tydlig hållning mot Sverigedemokraterna. På Ungdomsforum fanns Morgan Finnsiö från Expo på plats för att berätta om ytterhögern, arbetarrörelsen och Sverigedemokraternas framväxt.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Fackligt arbete
Jouni Illikainen hade arbetsskor med stålhätta, men klämde sig ändå så illa att han fick åtta frakturer. Fem på ena foten och tre på den andra. Ena stortån var helt av. Foto: Pernilla Ahlsén

Fotskada blev startskottet för ny fackklubb

Åkeri. Lastbilsföraren Jouni Illikainen krossade sina fötter när han lastade varor hos en kund. Två månader tidigare hade han påtalat riskerna i arbetsmomentet för cheferna, men ingen lyssnade. Nu har han och kollegan Nicklas Vilhelmsson på Götene Kyltransporter startat en fackklubb och blivit skyddsombud för att förhindra olyckor i framtiden.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.