Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.
Close
Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.
Close
Psykisk ohälsa

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.

Helena letade upp en p-ficka och körde in. Ringde till sjukvårdsupplysningen som omedelbart skickade en ambulans.

Först till akuten sedan intensivvårdsavdelningen, för att senare läggas in på neurologen. Läkarna behandlade henne som om hon fått en stroke eller blodpropp och satte in blodförtunnande och gjorde alla tester. Men det var något annat.

– Jag gick bokstavligen in i väggen. Kroppen slutade fungera. Jag kunde inte prata. Glömde bort hur man sätter i handbromsen, var sitter den? Jag hade inget minne och glömde bort att jag har barn. Det var inget min hjärna ville fokusera på just då.

– Senare fick jag fick lära mig att när hjärnan blir överbelastad så stängs vissa delar av för att den inte klarar av att upprätthålla funktionen. Det är som med små barn. Deras kroppar kan stänga av cirkulationen i armar och ben för att hålla de viktigaste organen varma. Hjärnan kan göra samma sak med kroppsfunktioner när du är för stressad. Om talet inte är viktigt just, då kan det stängas ner.

När du tittar tillbaka. Såg du det komma?

– Jag tror inte jag tänkte på det som signaler. Men nu kan jag känna innan att det händer någonting i synfältet. Då är jag stressad. Det är första varningssignalen. Sedan kommer känslobortfall, sen kan jag inte prata. Nu kommer det lättare än det gjorde förr. Men jag känner av det i god tid och har som regel några timmar på mig att lyssna på kroppen.

Började som 19-åring

Helena Stenbom var 19 år när hon började jobba som chaufför och jobbade mycket, för flera åkerier som är ökända i branschen. Men det var först när hon fått sitt första barn och börjat på ett mer seriöst företag som kraschen kom.

– Problemet där var inte att vi jobbade dygnet runt. Problemet var att vi aldrig hade något schema. Någon gång mellan klockan tre och sex på kvällen fick vi ett sms om när vi skulle börja dagen därpå. Det kunde vara när som helst mellan två och sju på morgonen. Då hade jag en ettåring hemma.

– Vi fick körningarna allt eftersom på dagen. Så jag visste aldrig när jag hade rast eller när jag slutade. Först vid tvåtiden på eftermiddagen fick man veta hur länge man jobbar den dagen. Då gäller det att ha någon annan som kan hämta på förskolan.

Hur det är för den som blir sjuk av stress skiljer sig åt. Så här beskriver Helena Stenbom tiden mellan insjuknandet och att hon var tillbaka och jobbade igen.

– Om jag skulle väcka dig halv två på natten och säga att du måste fylla diskmaskinen. Då är du nog inte så motiverad. Så känns det med allt du ska göra.

– Du kan ligga i sängen och fundera på om det inte är värt att kissa ner sig i stället för att gå på toaletten. Då har man kanske kommit långt. Bara att tänka tanken är sjukt.

Tillbaka efter en månad

Helena Stenbom var tillbaka på jobbet redan efter en månad efter insjuknandet och jobbade först halvtid under rehabiliteringen.

– Hade jag inte haft adhd hade jag nog varit borta ett år. Men jag är hela tiden så uppskruvad så jag klarade inte av att sitta hemma.

När en person väl stressat så mycket att det leder till sjukskrivning är kroppens skydd svagare. För ungefär ett år sedan gick Helena in i väggen igen.

– Då var det inte på samma sätt. Jag åkte in till sjukhuset och hade liknande symtom. Då fick jag en faktisk diagnos på att jag hade stressat för mycket.

Den här gången var hon hemma i två månader. Livet runt omkring hade inte varit lika rörigt och situationen på jobbet var betydligt bättre än första gången hon blev sjukskriven.

– Man blir känsligare, men det handlar inte om känslighet. Känslig blir ett negativt ord. Man blir mindre tolerant. När man har brutit ett ben blir man starkare där. Men för sånt här blir det snarare tvärt om. Det räcker att det strular lite hemma och på jobbet, och så kommer en annan liten grej och så orkar man inte mer. Man vill köra på men det funkar inte.

– Det finns signaler. Men jag funderar först på om jag är löjlig eller om det är på riktigt. Jag tänker att det här är inte så farligt, och det är nog ett chaufförssyndrom, vi vill aldrig ge upp.

Du har varit sjukskriven för stress två gånger. Hur har det varit att komma och möta kollegorna som kanske vet om varför du varit borta från jobbet?

– Jag har inte tänkt på det så. Det har aldrig varit något skitsnack om att man är känsligare än någon annan. I chaufförsgruppen är det så att har du inte blivit av med körkortet så diskuterar man inte sjukskrivningar.

Om du kunnat prata med den du var innan första sjukskrivningen. Vad hade du sagt då?

– Jag skulle ha lugnat ner mig två år innan. Minst. Jag hade nog orkat mer nu. Även om jag inte är supertrött så tar energin slut fort nu.

Helena Stenbom jobbar som lastbilschaufför och kör mest distribution.
Helena Stenbom jobbar som lastbilschaufför och kör mest distribution. Foto: John Antonsson

Mycket måste förändras

Helena Stenbom tror att många saker måste förändras om färre ska drabbas av psykisk ohälsa på jobbet.

– För oss chaufförer handlar mycket om hur de lägger upp körningar. Nu har jag själv suttit som trafikledare och vet att det är det mest otacksamma jobbet. Trafikledaren får skit av alla. Så jag förstår att det inte är lätt, men det skulle behövas någon slags mall som säger hur lång/kort tid allt får ta. Vi måste kunna tävla om mer än att vara billigast och snabbast. För vem är det som ska vara snabb då? Chauffören. Då blir vi mer stressade i trafiken och försöker tjäna tid när vi lossar och lastar. Till slut är man nere på minuterna och jagar. Vi vinner tio minuter men åldras ett halvår.

Helena Stenbom har hållit på med ridsport hela livet och berättar om grenen distansrytt. Där får du inte driva på hästen för hårt.

– Är man för snabb får man straff – för att du tär på hästen, man får inte pressa den för hårt. Det finns veterinärer på plats som mäter hästens puls. Om maxpulsen är för hög är det inte okej. Man skulle kanske ha en optimaltid för chaufförer också. En gräns för hur snabb man får vara.

Det är många fler tjejer än killar som blir sjukskrivna på grund av psykiska syndrom bland chaufförerna. Har du någon tanke om vad det kan bero på?

– Jag gillar inte uttrycket. Men kanske ”duktig flicka-syndromet”. Man måste hela tiden bevisa att man kan göra allt. På jobbet och hemma. Vi ska bara lösa saker. Jag vet inte om det är medvetet eller omedvetet. Jag kan komma på mig att jag inte ens inkluderar min sambo ibland och bara tar för givet att det är jag som ska göra något. Man tar på sig mycket bara för att visa att man kan, fast man egentligen inte behöver det alla gånger.

Toabesök källa till stress

En chaufför jobbar hela tiden mot klockan och övervakas av färdskrivare och trafikledning, som känner press från transportköparna. Samtidigt finns det den egna kroppen att ta hänsyn till. Helena Stenbom tar upp toalettbesöken som en ständig källa till stress.

– Speciellt som tjej, tror jag, men kan ha fel. Vi har inte lika lätt att gå på toa i naturen och det kan vara skönt att slippa sätta häcken i en snödriva. Som yngre upptäckte jag att vi fick mycket urinvägsinfektioner, och det beror inte på kalla toaletter utan på att vi utsätts för många bakterier från toalettringen.

– Om du kör natt finns inte heller så många ställen att stanna på, och vi har inte tid med hur långa avstickare som helst. Som tjej vill du inte gärna stanna på en rastplats mitt i natten för att pinka. Är det dessutom fullt där, då går du inte på toa alls den natten. Och de flesta av oss vet ju hur stressad man blir av att vara nödig.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Arne Pettersson:
    9 november, 2021

    Och ju mer du hinner. Ju mer läggs det på dej. Jag sadlade om till buss. Där vet jag när jag börjar och slutar.

Lästips:

Vägen till chaufförsyrket – Del 1

Blogg. Åsa har börjat en YKB-utbildning för att bli lastbilschaufför. Det här är hennes berättelse om hur det gå att som snart 50-årig journalist börja ratta tunga fordon. Läs del 1 av Åsas berättelse.

Angelica är egentligen utbildad CNC-operatör*, men när hon tog studenten under finanskrisen 2009 fanns det inga jobb. Då föreslog hennes pappa att hon skulle ta truckkörkort så att hon kunde hjälpa honom på jobbet. Hon hade jätteroligt på kursen och kurskamraterna övertalade henne att även ta lastbilskörkort.

”Man måste göra sina egna val”

Mötet. När Angelica Larsson började dela med sig av sitt liv som lastbilschaufför på sociala medier fick hon snabbt hundratusentals följare över hela världen. Nu har hon skrivit en bok om sin krokiga väg till lyckan.

Hallå där! Åsa Alvetjärn …snart 50 år och journalist, som ska ombilda dig till lastbilschaufför. Foto: Privat

Åsa Alvetjärn

…snart 50 år och journalist, som ska ombilda sig till lastbilschaufför. Hur kommer det sig?

Kultur
Stora bilden: Ove Allansson på besök i Göteborgs hamn i slutet av juli 1967 (Foto: SvD/TT). Med boken Afton i Ilhéus och andra noveller av Ove Allansson uppmärksammar Ove Allanssonsällskapet att författaren skulle ha fyllt 90 år under 2022.

Ove Allansson – sjöfolkets främsta skildrare

Böcker. Ove Allansson skrev om sjöfolket. 2022 skulle han ha fyllt 90 år och i en ny samling väljer svenska arbetarförfattare ut sina favoriter av hans berättelser.

Snabbkoll
Snabbkoll: Tillbud. Illustration: Mattias Käll

Rapportera om nästan-olyckor

Tillbud. Oj, det kunde gått illa. Du kunde ha klämt handen och ser dig snabbt om, hoppas att ingen såg att du var nära att ”klanta till det”. Tänk tvärtom! Var rädd om dina kollegor och rapportera om risker i arbetsmiljön så att arbetsgivaren kan förebygga, åtgärda och förhindra olyckor.

Stefan Gidlöf tittar ut över Norviks hamnområde. Han är fortfarande besviken över att arbetarkollektivet inte fick vara med och tycka till om utformningen.

Det blåser upp vid hamnen i Nynäshamn

Hamn. En råkall dag vid färjehamnen i Nynäshamn. Transportarbetaren möter Stefan Gidlöf. Fulltatuerad hamnarbetare som vill att facket tänker nytt.

Diskriminering.

Gamla unkna ideal drabbar unga män

Jämställdhet. Va, vabb? Var är mamman? Arbetsgivares förvåning och missnöje när anställda försöker dela ansvar för barn och hem med en partner slår olika. Unga pappor upplever att de är mer utsatta när det gäller att utnyttja sin lagstadgade rätt att vara hemma för vård av sjukt barn.

Granskning: Arbetsvillkor
De äldre och etablerade stora transportföretagen har i regel kollektivavtal. De nya bolagen har facket inte lyckats skriva avtal med ännu.

Flera paketleverantörer saknar kollektivavtal

E-handel. Många av utmanarna bland transportföretagen som levererar paket saknar fortfarande kollektivavtal. Undantag finns. Early Bird har kollektivavtal i alla led och Best Transport har skärpt kraven efter svidande avslöjanden.

Distribution till kunder och företag sker mer eller mindre dygnet runt. Foto: John Antonsson

Enkät: Har ni kollektivavtal?

Paketleverantörer. Trots bistrare tider tuffar e-handeln på. Transportarbetaren har skickat ut en enkät med frågor om kollektivavtal till de största bolagen som levererar e-handelsvaror. Alla bolag med kollektivavtal har svarat på frågorna. Inget av dem utan.

Nilsbuss-kollage

Så ska servicetrafik på villovägar stoppas

Upphandlingar. I pengar handlar det om chaufförer som blivit blåsta på tusentals kronor varje månad. I arbetet handlar det om stress, arbete på ”raster” och fordon med stora brister. Både fack och förare hoppas nu att ett pilotfall ska visa Nilsbuss att bolaget måste göra om – och rätt betala sina skulder till förarna för utfört arbete.

Vad hände sedan?
Så här tre år efteråt är den gamla konflikten om Icas mattransporter på Tommy Nordberghs åkeri överspelad och tillhör det förflutna. ”Nu jobbar vi med andra saker. Det har blivit mycket bättre, säger chauffören och skyddsombudet Kenneth Fransson.

Krisen på Tommy Nordberghs åkeri ledde framåt

Arbetsmiljö. Hösten 2019 hamnade två skyddsombud på Tommy Nordberghs åkeri i en konflikt med ­arbetsgivaren när de tog strid för säkerhet och bättre arbetsmiljö på ­bilar med dubbla lastplan. Tre år senare är bilarna fortfarande i bruk, men stämningen en helt annan.

Marko Juvonen avdelning 17. Foto: John Antonsson

Utbildning ska minska olyckorna

Arbetsmiljö. Konflikten på Tommy Nordberghs åkeri har lett till att Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya, ser över vad de kan göra för att öka medvetenheten om riskerna vid dubbelplansekipage. Syftet är att förhindra tillbud och olyckor.

Diskriminering

Stoppad direkt som kvinna

Nobbad. Petra var inte ens gravid. Hon var bara kvinna. ”Så vi har anställt en kille som börjar nu i oktober. Hoppas du har förståelse” skrev åkeriet. Nu utreder DO fallet.

Diskriminering
Emma Brodin föreläser om feminism och var med och startade nätverket Kvinnor i Transport.

”Bli med barn är ju en helt naturlig grej”

Facket. När Emma Brodin började köra lastbil och sökte jobb fick hon frågan om hon skulle skaffa barn snart. – Vad har det med min förmåga att köra lastbil att göra? säger Emma som är ordförande för avdelning 9 Örebro – Transports första feministiska avdelning.