Emma Brodin föreläser om feminism och var med och startade nätverket Kvinnor i Transport.
Close
Emma Brodin föreläser om feminism och var med och startade nätverket Kvinnor i Transport.
Close
Diskriminering

”Bli med barn är ju en helt naturlig grej”

Facket. När Emma Brodin började köra lastbil och sökte jobb fick hon frågan om hon skulle skaffa barn snart. – Vad har det med min förmåga att köra lastbil att göra? säger Emma som är ordförande för avdelning 9 Örebro – Transports första feministiska avdelning.

– Det är helt sjukt. Att bli med barn är ju en helt naturlig grej. Det som är märkligt är att arbetsgivarna inte hänger med, säger Emma Brodin.

Men, tillägger hon, en förlegad syn på kön och föräldraskap slår även mot männen.

– Det är inte helt ovanligt att män som ska vabba får höra av chefen att ”har inte du en kärring hemma?”. Om vi jobbar för jämställdhet så kommer vi åt det problemet också. För det är klart att män också vill ta hand om sina barn.

Inför kongressen i augusti i år skrev några män på avdelning 9 Örebro en motion om att Transport skulle kalla sig ett feministiskt förbund. Motionen röstades ner.

”Inte jätteförvånad”

– Jag blev inte jätteförvånad. Det är väl lite för tidigt för vår organisation att säga att vi är feminister. Men det är synd, det är ju många andra LO-förbund som har det i sina stadgar att de är ett feministiskt förbund, säger Emma.

Ett av kongressens argument mot motionen är att de först måste bestämma vad det innebär att kalla sig ett feministiskt förbund. Emma tror att ordet feminist har fått en negativ klang.

– Folk tror att en feminist är någon som hatar män, och så är det absolut inte. Feminism handlar om jämställdhet, att alla ska behandlas lika oavsett kön.

När motionen röstades ner valde avdelningen att utnämna sig till Transports första feministiska avdelning. Varför det?

– För att det är viktigt att visa att vi tar ställning för jämställdhet.

Vad innebär det att ni är en feministisk avdelning?

– Att vi tänker på att lyfta och få med kvinnor i den fackliga kampen. Alla ska ha samma möjligheter, könet ska inte ha betydelse.

Machokultur

Vägen hit började för några år sedan när avdelningen reagerade på att det var en hård ton och machokultur på många arbetsplatser, och att de inte hade så många kvinnliga förtroendevalda. Av 65 skyddsombud var det bara 3 som var kvinnor. Hur kom det sig?

– När vi började granska oss själva såg vi att ofta när vi väljer förtroendevalda så är det de som hörs och syns mest som väljs, och oftast är det män. Då måste vi kanske tänka oss för och låta andra ta plats, säger Emma.

De började uppmuntra kvinnor att gå fackliga utbildningar och gav dem de verktyg och det självförtroende som de behövde för att ta olika förtroendeuppdrag.

Fler kvinnliga förtroendevalda

Det ledde till att det blev fler kvinnliga förtroendevalda på arbetsplatserna.

– Vi försöker ha minst två förtroendevalda på varje arbetsplats, så att de alltid har en kompis som kan stötta. Då tycker vi att det är bra om det är en man och en kvinna. Det är extra bra om vi även täcker in olika ålder och etnicitet. Det är inte så att vi alltid måste välja utifrån de premisserna, men det är bra att ha det i åtanke så att alla får chansen, säger Emma och fortsätter:

– Vi har märkt att det fungerar väldigt bra när man tänker jämställt. Arbetslagen är väldigt nöjda också.

Målet är fortfarande att Transport ska bli ett feministiskt förbund, men Emma tror att det kommer att ta tid.

– Vi behöver utbilda och dela erfarenheter. Men jag hoppas att alla inser att det inte är så farligt som det låter. Det betyder ju bara att man är för jämställdhet och det är vi väl allihop?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Annelie Edholm är Koreafrälst. Varje dag lyssnar hon på pojkbandet BTS. ”De har musik för vilket humör som helst, väldigt sällsynt”, säger hon.

”Jag gillar inte orättvisor”

Terminal. Annelie Edholm fann kärleken och flyttade från Stockholm till Jönköping. Blev terminalarbetare och djupdök i facklig utbildning och arbetsmiljö. Som sambon. På ledig tid ljuder koreansk musik i Annelies hörlurar och hon föredrar tv-serier, gjorda i Korea.

Vackert på fikarasten. Men halt på vägarna. Bilden tagen från sopbilens hytt, mellan Sten och Virshult, norr om Halmstad.

2024 började med iskyla och snösmocka

Arbetsmiljö. Snö, kyla, halka, blåst – olyckor, inställd trafik, avstängda vägar. I mitten av januari drog årets andra köldvåg in över landet, med en kraftig snösmocka från väst. Åter drabbades yrkestrafiken av stora problem, på flera håll klämd mellan vädrets makter och myndigheters bristande samordning.

APM Terminalsklubbens ordförande Daniel Börjesson och kassören, tillika skyddsombudet, Peter Saltvik. Foto: John Antonsson

Arbetsmiljön största utmaningen

Hamn. Transports klubb på APM Terminals i Göteborg har flera stora utmaningar. Den kanske största: arbetsmiljön ska vara bra samtidigt som jobb försvinner med automatisering.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Döden på jobbet
Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Kollegahjälpens logga

”Det är viktigt att prata och ventilera”

Arbetsmiljö. Dödsolyckor på jobbet och dödliga trafikolyckor ökade under 2023. För den lastbilschaufför som råkar ut för ett trauma i arbetet finns hjälp att få. En grupp chaufförer och åkare finns där som kamratstödjare genom Kollegahjälpen.

Kultur
Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Tidningsbuden drabbas hårt av Tidöpartiernas höjda försörjningskrav för migrantarbetare. Bilden är en arkivbild.

”Försörjningskravet blir moment 22”

Migrantarbetare. En rundringning till några av Transports avdelningar tyder på att Transportarbetareförbundet kommer att få fler ärenden som gäller migranter 2024, när deras nuvarande arbetstillstånd löper ut.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Taxibilar vid Stockholms Centralstation och Azeem Yousaf på tidningsbudsfilialen.

Två migrantarbetare vittnar

Arbetsvillkor. ”Majid” och Azeem lämnade Pakistan för Sverige – i tron att arbetsvillkoren var bättre här. Med höjt inkomstkrav för migrantarbetare tvingades Majid säga upp sig och börja köra taxi. Tio, elva timmar per dag. Azeem skadade sig i jobbet, men är kvar som tidningsbud.

Höjt inkomstkrav slår hårt

Premo: ”Vi vill samverka med facket”

Migrantarbetare. Premo välkomnar att tidningen tar upp de förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring. – Tyvärr är det lite för sent eftersom förändringen redan trätt i kraft, säger Premos HR-chef Maria Björnefur och vd Jan Persson.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Transports avtalssekreterare Peter Winstén. Foto: Pernilla Ahlsén

”Bäst vore behovsprövad arbetskraftsinvandring”

Migrantarbetare. Transport ser höjningen av inkomstkravet som rimlig: Arbetskraftsinvandringen måste vara reglerad. Men beklagar samtidigt att den nya nivån införts utan övergångsperiod. Konsekvensen blir att tusentals som redan bor och arbetar i landet drabbas.

Höjt inkomstkrav slår hårt

Migrantarbetare. Den 1 november mer än fördubblade regeringen inkomstkravet för arbetskraftsinvandrare. Några övergångsregler finns inte. Den som tjänar under 27 360 kronor i månaden riskerar både att förlora arbetet och att utvisas. Transportarbetaren har pratat med två migrantarbetare, arbetsgivare och Transport.

Fysioterapeuten Lotta Melander guidar Patric Örnfjärd genom övningarna på yogamattan.

Stroken blev en vändpunkt i livet

Hälsa. Att vara sann mot sig själv, kan det vara läkande? För strokedrabbade Patric Örnfjärd är svaret ett självklart ja. Han övar på Basal Kroppskännedom. I dag är han tacksam för sin stroke, för genom den har han fått träffa sig själv i en bättre version.