Andra vågen fackets chans

Ledare. Jag ser dem överallt, hela tiden. Vid min brevlåda när de lägger i reklambladen. På den lokala byggmarknaden i skåpbilar fulla av verktyg och tryckimpregnerad trall som ska bli soldäck i någon villaträdgård. En morgon ser jag tre av dem på höga rangliga stegar vid grannens husgavel. Med målarpytsar. Männen är klädda i gabardinbrallor och vanliga lågskor. Det handlar om människor som av utseendet och språket att döma inte är födda i Sverige. De jobbar på, i det tysta, i en parallell värld.

En värld som ligger vid sidan av den vanliga – den med arbetsmiljöregler, kollektivavtal, ob-ersättning och arbetsmarknadsparter som sitter i slutna rum och förhandlar om nya löner.

Jag minns en rapport som kom för mer än 25 år sedan. Den hette Sju framtida folkrörelser och kom från Institutet för framtidsstudier i Uppsala. Det var en granskning av sju idéburna organisationer. Ett fackförbund ingick, liksom ett politiskt parti, en kyrka och ett nykterhetsförbund.

Frågan forskarna sökte svar på var om det gick att hitta någon folkrörelse som kommit igen i en ”andra våg”. Tesen var att alla rörelser genomgår ungefär samma livskurva. Man föds ur ett problem eller missförhållande, växer, mobiliserar, sätter upp mål, kämpar och så småningom börjar man också nå målen. Sedan går rörelsen in en förvaltande fas. Slår vakt om det som uppnåtts.

En andra våg då? Nej, forskarna hittade inget sådant exempel. Inte då för 25–30 år sedan. Nykterhetsförbundet, till exempel, hade valt att inte ta tag i drogproblemet som blossade upp på 1960-talet. Man höll fast vid motståndet mot alkoholen. Och började tyna bort.

Varje dag möter jag de här människorna på den parallella arbetsmarknaden. De får mig att tänka att fackföreningsrörelsen i dag har fått en unik chans att komma igen i precis detta. En andra våg.

Det är ingen lätt uppgift, jag vet det. Hur tacklar man lönedumpningen och utnyttjandet av människor i ett läge där minst tio av EU:s länder ser låga löner som sin främsta konkurrensfördel? Hur gör man när vissa samhällssektorer, och därmed vissa fackförbund, än så länge varit förskonade från allvarlig låglönekonkurrens och därmed inte tar problemen på allvar?

I Storbritannien har en majoritet av befolkningen satt ner foten i en massiv protest. Man kan tycka att valresultatet är beklagligt, men det är i vart fall inte förvånande. Vi kommer att få se fler sådana protestyttringar i EU.

Ett EU som inte blev arbetarnas EU.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

En man i gul varselväst packar paket.

Amazons chefer utfrågade av EU-parlamentet

Kollektivavtal. Nej, några kollektivavtal lär Amazon inte förhandla om i Europa. Det framkom när deras chefer frågades ut i EU-parlamentet. Och några svar på ledamöternas frågor blev det i princip inte.

Tommy Jonsson. Foto: John Antonsson

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, kallad Europadomstolen, ligger i Strasbourg. Varje år inkommer över 50 000 klagomål från personer och organisationer i Europarådets 46 medlemsstater.

Här prövas misstänkta brott mot mänskliga rättigheter

Juridik. När Högsta domstolen nekade Transport prövning av rätten att utesluta en SD-politiker tog förbundet ärendet till Europadomstolen. Men väntan på besked om klagomål kommer att behandlas är ofta lång.

Jag, en ”eltrucker”

Krönika. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Krönika. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makt­en.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

Vi vill se ordning och reda på svensk arbetsmarknad

Debatt. För att stoppa arbetslivskriminalitet krävs att landets politiker tar ett reellt ansvar för offentliga upphandlingar. Det skriver Transports ombudsman Joakim Borg, kandidat (S) till Sveriges riksdag.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Vägpirater

Hot och våld. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Hot och våld. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt! Kommer ni ihåg klippen från Ryssland med människor som åker rutschkana från höghus ner i enorma snömassor? Några av klippen var äkta medan andra var AI-genererade.

Hur mycket och hur länge?

Ledare. Har du koll på hur din pension blir? Och hur länge du ska jobba innan du går in i nästa fas i livet? Arbetstiden handlar inte bara om veckoarbetstiden utan också om hur länge vi ska jobba. Är det din viktiga valfråga?

Ditt engagemang är värdefullt

Ordförandeord. Våren och sommaren närmar sig snabbt nu. Enligt min uppfattning är det den bästa tiden på året. Ljuset kommer tillbaka och du kan äntligen lätta lite på vinterklädseln. Angående det fackliga har första maj passerat och fokus börjar alltmer hamna på valet i september. Därefter väntar avtalsråd för oss Transportare.

Arbetstid utan kontroll hotar trafiksäkerheten

Debatt. I stora delar av transportsektorn saknas samordnad kontroll av arbetstid. Förare kan arbeta inom taxi, färdtjänst eller lätta lastbilar utan färdskrivare och därefter köra buss med ansvar för många resenärer. När systemen inte hänger ihop riskerar trafiksäkerheten att bygga mer på förarens egen redovisning än på faktisk kontroll.

Privatpersoner döms men företag får filma

Debatt. Sverige har förbud mot avbildning av skyddsobjekt. Den privatperson som råkar filma fel plats kan drabbas av omfattande konsekvenser – även utan uppsåt. Samtidigt hanteras systematisk inspelning i arbetslivet betydligt mjukare.