Så mycket sänks din a-kassa
A-kasseregler. Snart börjar de nya reglerna för a-kassan gälla. För den som är arbetslös i mer än hundra dagar innebär det oftast betydligt mindre pengar i plånboken.
Den 1 oktober införs nya regler för a-kassan. Ett så kallat arbetsvillkor ersätts med ett inkomstvillkor (läs mer här).
Ett tydligt mål för den nya arbetslöshetsförsäkringen är att fler ska omfattas av den – men den får inte bli dyrare. Därför har bara en lösning återstått: att sänka ersättningarna.
Allt började med den röriga regeringsbildningen efter valet 2018. Till slut lyckades Socialdemokraterna och Miljöpartiet göra upp om stöd från Centerpartiet och Liberalerna i det så kallade januariavtalet. Punkt 19 hette Arbetslinjen värnas. Där slogs det fast att arbetslöshetsförsäkringen skulle reformeras enligt dansk modell.
Bakgrund: hur reformen kom till
Samma år tillsatte regeringen en utredning om en ny a-kassa. Efter regeringsskiftet 2020 ändrades utredningens inriktning. 2024 var utredningen beredd och förslaget färdigt. Dåvarande arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) mötte pressen och sa:
– I dag kan man under många år behålla en mycket hög ersättning och drivkrafterna till att söka nytt jobb eller utbildning blir för svaga.
I den nya försäkringen lovades hög ersättning i början och en brant nedtrappning. Men det är en verklighetsbild som LO-ekonomen Niklas Blomqvist inte håller med om.
– Egentligen är det ett lågt tak och brant nedtrappning, säger han.
Vad innebär sänkning av inkomsttaket?
Som mest går det att få 80 procent av 34 000 kronor de första hundra dagarna av arbetslöshet (se i tabellerna här nedanför hur Transports medlemmar påverkas). Det är en marginell höjning jämfört med det tillfälliga tak som infördes under pandemin. Dessutom höjdes taket redan i augusti 2025 till samma nivå, 34 000 kronor.
– Egentligen är det en sänkning av taket om man ser till hur mycket lönerna ökar, säger Niklas Blomqvist.
Motiv för nedtrappning – regeringens argument
Motivet bakom är att arbetslösa ska bli mer motiverade att söka nya jobb. Det är bara under de hundra första dagarna som det går att få 80 procent av inkomsten, därefter trappas ersättningen ner. Den nya modellen ger märkbart stor skillnad i ersättning för låglönearbetare, jämfört med den gamla modellen. LO vänder sig mot argumentet att sänkt ersättning är nödvändigt för att få arbetslösa till jobb och anser att det är Arbetsförmedlingens uppgift att se till att arbetslösa söker jobb och uppfyller kraven för att få pengar från a-kassan. Ett annat argument mot en sänkt ersättning är att en hög a-kassa bidrar till att hålla lönerna uppe. Med högre ersättning vill arbetslösa inte ta vilket jobb som helst.
– Vi gillar att säga att den arbetslösa ska få rätt jobb hellre än vilket jobb som helst. Men vi anser också att den som har oturen att inte lyckas hitta ett jobb inte borde drabbas av nedtrappningen, säger Niklas Blomqvist.
Remissinstanser och kritik mot förslaget
När reglerna togs fram skickades utredningens förslag ut på remiss. Fackliga organisationer, arbetsgivarparter och kommuner var några av dem som fick komma med synpunkter. Transportarbetaren har gått igenom samtliga remisser och de allra flesta är positiva till att den nya arbetslöshetsförsäkringen är baserad på inkomst i stället för det gamla arbetsvillkoret (läs mer här).
LO sticker ut genom att kritisera att det så kallade arbetsvillkoret ersätts med ett inkomstvillkor.
– Vår kritik grundar sig i att en inkomstbaserad a-kassa gör att du försäkrar dig snabbare om du har en högre inkomst. Våra medlemmar har inte lika höga inkomster och därför tar det längre tid för dem att kvalificera sig, jämfört med andra. Det är en orättvisa som vi har reagerat på. Sedan har vi också stor förståelse för den praktiska aspekten av att en inkomstbaserad a-kassa är smidigare, säger LO-ekonomen Niklas Blomqvist.
Varför a-kassan inte justerats på flera år
”Vinnarna” bland Transports medlemmar är de som tjänar bäst. De kommer i början av arbetslösheten få lite mer pengar från a-kassan.
Enligt Niklas Blomqvist är det mest en effekt av att regeringen inte höjt a-kassan på fem år.
Trots höjningen menar Blomqvist att det i praktiken är en sänkning, eftersom lönerna stiger snabbare än taket.
Hade ersättningarna höjts i samma nivå som lönerna sedan den senaste höjningen 2020 hade löner upp till 39 440 försäkrats till 80 procent vid arbetslöshet.
– Vid en jämförelse av vad taket hade varit år 2025 om det hade indexerats blir löntagare med de högsta lönerna de allra största förlorarna på regeringens sammantagna politik för arbetslöshetsförsäkringen. Det handlar om tusentals kronor mindre i månaden redan dag ett, säger Niklas Blomqvist.
