Huden är vårt största organ, men kanske också det mest bortglömda. Det är ofta först när huden gör uppror som vi inser att den behöver vårt fokus för att må bra. Foto: Maria Lund
Close
Huden är vårt största organ, men kanske också det mest bortglömda. Det är ofta först när huden gör uppror som vi inser att den behöver vårt fokus för att må bra.
Close
Arbetsmiljö: Hudproblem

Huden mår sämst i hytt och kabin

Hälsa. Huden är inte bara en yta. Den är en bortglömd beskyddare med många fiender. Inom transportarbetarkåren finns några av de yrken som löper störst risk för en hud i kris.

Hudproblem vanliga för flygvärdinnor och lastbilschaufförer. Illustration av Ingrid Fröhlich
Illustration: Ingrid Fröhlich
Vanessa Löhndahl, auktoriserad hudterapeut och ordförande i Sveriges hudterapeuters riksorganisation.
Vanessa Löhndahl. Foto: Privat

Huden är ett svindlande organ. Vårt största, med två kvadratmeter proppfulla av lyhörda receptorer som hjälper oss att uppfatta världen runtomkring. Kanske också det mest bortglömda, trots att den är kroppens första försvarslinje och vårt skyltfönster mot omvärlden.

– Huden kan berätta så mycket. Mycket mer än vad de flesta är medvetna om, säger Vanessa Löhndahl, auktoriserad hudterapeut och ordförande i Sveriges hudterapeuters riksorganisation (SHR).

Omskakande

När Bill McElligott vänder sig till en klinik i Chicago har han kört lastbil i 28 år. Längs kinden löper ett trassligt nätverk av djupa fåror. Hudytan påminner om ett ödsligt månlandskap. Läkaren som tar emot honom blir omskakad. Den vänstra sidan av 69-åringens ansikte är betydligt äldre än den högra. Hela den medicinska världen ruskas om när fotot på chauffören får global spridning.

Lastbilschauffören Bill Mcelligotts solskadade ansikte. Foto: Jennifer Gordon
Lastbilschauffören Bill Mcelligotts solskadade ansikte. Foto: Jennifer Gordon

– Tidigare trodde man inte att solljus gick genom fönsterrutor. Nu vet vi att UVA-strålar har en väldigt stark påverkan på huden, och att de dessutom tränger djupare ned i huden än UVB, säger Petra Verga Kan, hudläkare.

”Truck driver face”

Inom transportarbetarkåren finns några av de yrkeskategorier som löper störst risk för hudproblem och hudsjukdomar. Begreppet ”truck driver face” innebär solskador begränsade till den ena ansiktshalvan – just det som drabbade den amerikanska mjölkbilsföraren.

– Bilden talar sitt tydliga språk. Den är både spännande och illustrativ, och visar hur huden påverkas av en så otroligt tydlig solexponering.

Riskfaktor

Solen gör gott, inte tu tal om det, men är också en potentiell riskfaktor för hudsjukdomar. Nästan 90 procent av hudens förtida åldrande orsakas av solen. Rodnad och soleksem är exempel på direkta, synliga skador men effekterna kan gå djupare och orsaka dna-skador på cellnivå. Rynkor, förlorad elasticitet och hudcancer visar sig först på sikt.

Hudläkaren Petra Verga Kan. Foto: Privat
Hudläkaren Petra Verga Kan. Foto: Privat

– Vi har olika motståndskraft, förstås. Men den typen av hudproblem kommer efter lång tid. Vårt inre åldrande tickar på oavsett vad vi gör, medan det yttre påverkas av hur vi har levt, säger Petra Verga Kan.

Vissa studier pekar på att malignt melanom, den allvarligaste formen av hudcancer, är vanligare bland lastbilschaufförer och andra yrkesgrupper som tillbringar mycket tid bakom ratten.

Kabinpersonal

Även piloter och kabinpersonal har en ökad risk för hudcancer, visar forskning. En tänkbar orsak kan vara att flygpersonalen utsätts för mer ultraviolett strålning än genomsnittet, eftersom den är dubbelt så hög på flyghöjd.

– Man kan också spekulera kring om det, till viss del, beror på att de landar i tropikerna och solar i några dagar innan de återgår till jobbet, säger Olle Larkö, professor emeritus i dermatologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Olle Larkö Professor och Dekanus Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Foto: Johan Wingborg
Olle Larkö. Foto: Johan Wingborg

Fler fiender

Huden har fler fiender: kyla, vind, torr luft, klimatväxlingar, nutidsutmaningar som luftföroreningar och stress. Addera hormonella förändringar, mycket makeup och en experimentell kompott av aktiva hudvårdsprodukter, och du har mångdubblat risken för hudkris. Kabinpersonal kan många gånger pricka av flera av dessa faktorer.

– Jag tänker ofta på flygvärdinnornas utsatta hy när jag reser. De tillbringar hela arbetsdagar i en besvärlig miljö. Huden blir ju knastertorr bara man flyger längre än en timme, säger Petra Verga Kan.

”Flygvärdinnesjukan”

Den inflammatoriska hudsjukdomen perioral dermatit brukar kallas ”flygvärdinnesjukan”, eftersom många flygvärdinnor drabbas. Symtomen – små knottror, rodnad, känslighet, torr och fjällande hud – är tecken på en rubbad barriär.

– Tänk dig huden som en tegelvägg, förklarar Vanessa Löhndahl. När den är hel skyddar den, men spricker fogarna kan vi få stora problem. Det är lite så det fungerar med en hud som blir uttorkad.

Viktigt förebygga

En hud i balans får ofta oförtjänt lite uppskattning. Det är kanske först när den gör uppror som vi blir varse att den inte bara är en yta. Att förebygga är den viktigaste åtgärden. En sparsmakad hudvårdsrutin med rengöring, återfuktning och solskydd räcker långt. Solskydd är A och O och ska återappliceras under dagen, i stället för att stuvas undan i handskfacket eller väskan. Att skydda sig med kläder ska inte underskattas, anser professor Olle Larkö.

– Man behöver inte bära päls precis, men en t-shirt, solglasögon, keps eller något som liknar en cowboyhatt. Det beror på vilket självförtroende man har.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Vägpirater

Davids krönika. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

”Det kommer alltid komma människor i ledande ställning som vill ha makt. Men man ska inte tro att man är förmer än andra. Makten kommer underifrån”, säger Karin Peterson som nu lämnat förbundsstyrelsen i Transport. Foto: Justina Öster

Trettionio år i Transports tjänst

Mötet. Alla visste vem Karin som körde gula bussen var, färre att hon kallades Slaktaren från Torslanda. Det svarta hårburret har blivit grått efter cancern. Själv kallar hon sig blondin.

Månadens medlem
”Den pillrigaste tårta jag gjort” säger Maja om lastbilstårtan med chokladbottnar, hallon, vitchokladfluff med chokladkross och kola. Foto: Bertil Janson

Maja bakar snabbt en läcker lastbil

Åkeri. Hon kan både köra och baka lastbilar, med ”älgstaket” och allt. Ibland vore kanske även ett vargskydd bra.

Hallå där!

Mikael Danielsson Sjöstam

…Transportombudsman i avdelning 28 och initiativtagare till valprojektet Gallfeber.

Kultur
Peter Gustavsson och Mats Wingborg har skrivit Hej då Tidö, ett bokslut över fyra år av en ny regeringskonstellation. Foto: Verbal förlag

Har tiden för Tidö runnit ut?

Politik. Sverige har haft en historiskt unik regering under snart fyra år. Om författarna till Hej då Tidö har rätt, så är tiden för Tidö slut.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?