Huden är vårt största organ, men kanske också det mest bortglömda. Det är ofta först när huden gör uppror som vi inser att den behöver vårt fokus för att må bra. Foto: Maria Lund
Close
Huden är vårt största organ, men kanske också det mest bortglömda. Det är ofta först när huden gör uppror som vi inser att den behöver vårt fokus för att må bra.
Close
Arbetsmiljö: Hudproblem

Huden mår sämst i hytt och kabin

Hälsa. Huden är inte bara en yta. Den är en bortglömd beskyddare med många fiender. Inom transportarbetarkåren finns några av de yrken som löper störst risk för en hud i kris.

Hudproblem vanliga för flygvärdinnor och lastbilschaufförer. Illustration av Ingrid Fröhlich
Illustration: Ingrid Fröhlich
Vanessa Löhndahl, auktoriserad hudterapeut och ordförande i Sveriges hudterapeuters riksorganisation.
Vanessa Löhndahl. Foto: Privat

Huden är ett svindlande organ. Vårt största, med två kvadratmeter proppfulla av lyhörda receptorer som hjälper oss att uppfatta världen runtomkring. Kanske också det mest bortglömda, trots att den är kroppens första försvarslinje och vårt skyltfönster mot omvärlden.

– Huden kan berätta så mycket. Mycket mer än vad de flesta är medvetna om, säger Vanessa Löhndahl, auktoriserad hudterapeut och ordförande i Sveriges hudterapeuters riksorganisation (SHR).

Omskakande

När Bill McElligott vänder sig till en klinik i Chicago har han kört lastbil i 28 år. Längs kinden löper ett trassligt nätverk av djupa fåror. Hudytan påminner om ett ödsligt månlandskap. Läkaren som tar emot honom blir omskakad. Den vänstra sidan av 69-åringens ansikte är betydligt äldre än den högra. Hela den medicinska världen ruskas om när fotot på chauffören får global spridning.

Lastbilschauffören Bill Mcelligotts solskadade ansikte. Foto: Jennifer Gordon
Lastbilschauffören Bill Mcelligotts solskadade ansikte. Foto: Jennifer Gordon

– Tidigare trodde man inte att solljus gick genom fönsterrutor. Nu vet vi att UVA-strålar har en väldigt stark påverkan på huden, och att de dessutom tränger djupare ned i huden än UVB, säger Petra Verga Kan, hudläkare.

”Truck driver face”

Inom transportarbetarkåren finns några av de yrkeskategorier som löper störst risk för hudproblem och hudsjukdomar. Begreppet ”truck driver face” innebär solskador begränsade till den ena ansiktshalvan – just det som drabbade den amerikanska mjölkbilsföraren.

– Bilden talar sitt tydliga språk. Den är både spännande och illustrativ, och visar hur huden påverkas av en så otroligt tydlig solexponering.

Riskfaktor

Solen gör gott, inte tu tal om det, men är också en potentiell riskfaktor för hudsjukdomar. Nästan 90 procent av hudens förtida åldrande orsakas av solen. Rodnad och soleksem är exempel på direkta, synliga skador men effekterna kan gå djupare och orsaka dna-skador på cellnivå. Rynkor, förlorad elasticitet och hudcancer visar sig först på sikt.

Hudläkaren Petra Verga Kan. Foto: Privat
Hudläkaren Petra Verga Kan. Foto: Privat

– Vi har olika motståndskraft, förstås. Men den typen av hudproblem kommer efter lång tid. Vårt inre åldrande tickar på oavsett vad vi gör, medan det yttre påverkas av hur vi har levt, säger Petra Verga Kan.

Vissa studier pekar på att malignt melanom, den allvarligaste formen av hudcancer, är vanligare bland lastbilschaufförer och andra yrkesgrupper som tillbringar mycket tid bakom ratten.

Kabinpersonal

Även piloter och kabinpersonal har en ökad risk för hudcancer, visar forskning. En tänkbar orsak kan vara att flygpersonalen utsätts för mer ultraviolett strålning än genomsnittet, eftersom den är dubbelt så hög på flyghöjd.

– Man kan också spekulera kring om det, till viss del, beror på att de landar i tropikerna och solar i några dagar innan de återgår till jobbet, säger Olle Larkö, professor emeritus i dermatologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Olle Larkö Professor och Dekanus Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Foto: Johan Wingborg
Olle Larkö. Foto: Johan Wingborg

Fler fiender

Huden har fler fiender: kyla, vind, torr luft, klimatväxlingar, nutidsutmaningar som luftföroreningar och stress. Addera hormonella förändringar, mycket makeup och en experimentell kompott av aktiva hudvårdsprodukter, och du har mångdubblat risken för hudkris. Kabinpersonal kan många gånger pricka av flera av dessa faktorer.

– Jag tänker ofta på flygvärdinnornas utsatta hy när jag reser. De tillbringar hela arbetsdagar i en besvärlig miljö. Huden blir ju knastertorr bara man flyger längre än en timme, säger Petra Verga Kan.

”Flygvärdinnesjukan”

Den inflammatoriska hudsjukdomen perioral dermatit brukar kallas ”flygvärdinnesjukan”, eftersom många flygvärdinnor drabbas. Symtomen – små knottror, rodnad, känslighet, torr och fjällande hud – är tecken på en rubbad barriär.

– Tänk dig huden som en tegelvägg, förklarar Vanessa Löhndahl. När den är hel skyddar den, men spricker fogarna kan vi få stora problem. Det är lite så det fungerar med en hud som blir uttorkad.

Viktigt förebygga

En hud i balans får ofta oförtjänt lite uppskattning. Det är kanske först när den gör uppror som vi blir varse att den inte bara är en yta. Att förebygga är den viktigaste åtgärden. En sparsmakad hudvårdsrutin med rengöring, återfuktning och solskydd räcker långt. Solskydd är A och O och ska återappliceras under dagen, i stället för att stuvas undan i handskfacket eller väskan. Att skydda sig med kläder ska inte underskattas, anser professor Olle Larkö.

– Man behöver inte bära päls precis, men en t-shirt, solglasögon, keps eller något som liknar en cowboyhatt. Det beror på vilket självförtroende man har.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

"Arga gubben" i det nybyggda hyreshuset för livet surt för tidningsbudet Elias. Illustration: Martin Heap

Måste jag bära upp tidningen?

Transport. Elias undrar om han måste bära upp tidningen då det ibland står en sur gubbe och skäller i trapphuset. Och Linnea vill veta hur det fungerar med röda dagar då hon är timanställd. Transports experter svarar.

Efter över 30 år bakom ratten vägrade Patrick Jonasson låta en diagnos sätta punkt. I stället blev det början på en kamp tillbaka. Foto Anna Wilhelmsson

”Jag är glad att jag inte gav upp”

Mötet. Patrick Jonasson hade varit helt fri från anfall i 25 år. Ändå förlorade han sitt körkort på grund av sin epilepsidiagnos när reglerna ändrades. Det som följde blev en flera år lång kamp. Mot myndigheter, regelverk och en tillvaro där hela hans yrkesliv plötsligt stod på spel.

Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket

Måste jag bära upp tidningen?

Transport. Elias undrar om han måste bära upp tidningen då det ibland står en sur gubbe och skäller i trapphuset. Och Linnea vill veta hur det fungerar med röda dagar då hon är timanställd. Transports experter svarar.

Willilam och Fredrik har lastat färdigt inför den femte resan.

De kör dit hjälpen inte når

Hjälparbete. De humanitära behoven vid fronten i Ukraina är akuta. Men att köra hit är livsfarligt och nödhjälp har svårt att nå fram. Vi har träffat tre svenska chaufförer som tagit saken i egna händer.

Månadens medlem
Kvinna i mössa och rutig jacka står lutad mot hylla med två glasskulpturer av händer.

”För mig är konst fritt tänkande”

Skapande. Livet kretsade kring hästar, orkidéodling och fiskmedicin, men till slut landade väktaren Anne Nickels där hon hör hemma – i konsten.

Kultur
STOCKHOLM 2009-02-16 Taxibilar utanför centralen i Stockholm. Foto Trons / SCANPIX Kod 6995

Frihet och förfall – om taxi i tiden

Bokanmälan. Vid midnatt den 1 juli 1990 förändrades allt i grunden. I boken "De osynliga" berättar en taxichaufför och frilansjournalist från Stockholm om branschens förvandling efter avregleringen.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

”Det kommer alltid komma människor i ledande ställning som vill ha makt. Men man ska inte tro att man är förmer än andra. Makten kommer underifrån”, säger Karin Peterson som nu lämnat förbundsstyrelsen i Transport. Foto: Justina Öster

Trettionio år i Transports tjänst

Mötet. Alla visste vem Karin som körde gula bussen var, färre att hon kallades Slaktaren från Torslanda. Det svarta hårburret har blivit grått efter cancern. Själv kallar hon sig blondin.

Månadens medlem
”Den pillrigaste tårta jag gjort” säger Maja om lastbilstårtan med chokladbottnar, hallon, vitchokladfluff med chokladkross och kola. Foto: Bertil Janson

Maja bakar snabbt en läcker lastbil

Åkeri. Hon kan både köra och baka lastbilar, med ”älgstaket” och allt. Ibland vore kanske även ett vargskydd bra.

Hallå där!

Mikael Danielsson Sjöstam

…Transportombudsman i avdelning 28 och initiativtagare till valprojektet Gallfeber.

Kultur
Peter Gustavsson och Mats Wingborg har skrivit Hej då Tidö, ett bokslut över fyra år av en ny regeringskonstellation. Foto: Verbal förlag

Har tiden för Tidö runnit ut?

Politik. Sverige har haft en historiskt unik regering under snart fyra år. Om författarna till Hej då Tidö har rätt, så är tiden för Tidö slut.