Backande sopbil.
Close
På Ögärdesvägen i Göteborg kan sopbilen inte vända. Det är så trångt att miljöarbetarna måste fälla in sidospegeln när de backar sista biten fram till sopkärlen.
Close

22 döda och 102 svårt skadade

Sedan 1994 har 22 personer dött i olyckor med sopbilar. Många av dem hamnade under bilen när förare tvingades backa för att komma åt kärl eller säckar. I Göteborg och Växjö samarbetar miljöföretag och skyddsombud för att få bort farliga hämtställen.

Ögärdesvägen är en gatstump inne bland rikisvillorna i stadsdelen Askim i Göteborg. Den är smal, brant som en störtloppsbacke och slutar tvärt i ett buskage. Som om någon bara kapat av vägen med yxa.

– Kommunens kontrollant kunde varken vända eller backa upp med sin egen personbil när hon blev hitkallad. Här ska vi köra ner med våra tunga sopbilar. På vintern är det inte kul, säger Besim Paulus.

Han är fackligt skyddsombud på Nordisk återvinning, ett norskägt företag som äter sig in på den svenska marknaden. I Göteborg har bolaget tagit över hushållshämtningen i Askim och ytterligare tre stadsdelar.

Ganska snart insåg både företaget och miljöarbetarna som bemannar de nio sopbilarna att arbetsmiljön lämnar en hel del övrigt att önska.

– Vi har väldigt många områden där det är trångt och kuperat, säger driftschefen Freddy Andersson. Ofta saknas vändplatser och de anställda tvingas backa långa sträckor. I stort sett vartenda ställe vi tittar på har brister i arbetsmiljön.

– Det kan vara allt från backning eller höga kanter till lösgrus där kärlen ska dras. Vi har inte gjort någon inventering, men vi har ändå en lista på säkert 300–400 hämtställen där åtgärder behövs.

Transports regionala skyddsombud, Ulf Jarnefjord, är inkopplad och tillsammans har fack och arbetsgivare valt ut två platser som pilotfall. Jarnefjord har skrivit en så kallad 6:6a-anmälan med fyra grundkrav. Ett handlar om just backning och utgångspunkten är att det bara får ske högst en billängd – för att vända fordonet.

Anmälan riktas formellt mot företaget, men just när det gäller renhållarnas arbetsmiljö ligger ansvaret och möjligheterna att åstadkomma förändringar oftast hos kommunen och fastighetsägaren.

Skyddsombudet Besim Paulus står längt ner på den amputerade Ögärdesvägen. Flera grannar kommer ut. Det uppstår en spontan och välvillig diskussion om trafiksäkerhet och arbetsmiljö kontra de ingrepp som skulle krävas för att få till en vettig vändmöjlighet.

– Det kanske går att gräva ur slänten, men det vore bättre om ni körde med mindre bilar och tog båda kärlen samtidigt. Då skulle ni bara behöva backa ner var fjortonde dag, säger mannen som bor närmast.

Ett alternativ som blivit ganska vanligt i kommunerna är att fastighetsägarnas kärl flyttas till särskilda gemensamma uppsamlingsplatser där sopbilen tryggt kan vända och stanna.

– På den här gatan blir det svårt, konstaterar Besim. Den finns ingen ledig mark. Dessutom är det ingen som vill ha 30 kärl stående intill staketet. Privata fastighetsägare accepterar inte att vi vänder på deras garageinfarter heller. På cykelvägar är det också förbjudet.

Hur ser grannarna på att bära soppåsarna låt säga 200 meter till uppställda kärl?

– Aldrig i livet! säger den manliga grannen. Jag börjar bli till åren och backen är väldigt brant!

Efter Transports anmälan har Göteborgs kommun besökt Ögärdesvägen. Besims erfarenhet är att personalen som rycker ut ofta tar problemen på allvar, men den här gången blev beskedet att: ”företaget får anpassa fordonet …”.

Det är inte otroligt att ärendet till slut får avgöras hos Arbetsmiljöverket. Kim Jörgensen, klubbordförande för Transportarna på det stora kommunala renhållningsbolaget Renova, har drivit backningsfrågan i åratal. Han är besviken. Besviken över att verket inte längre tycks hålla fast vid att ”backning inte är ett körsätt”.

– Kommunerna måste ta sitt ansvar, säger han. I Göteborg gjorde man en stor inventering av skolor, dagis och äldreboende. Man hittade flera tusen ställen där sophämtning inte kunde utföras på ett säkert sätt.

Besim Paulus guidar bort till gata nummer två som finns på Transports anmälan. Lyckhemsvägen är flackare, men smal och för att kunna rulla in med bakvaggan först krävs backning utmed en förskola.

Renhållarna som kör bilen påpekar att det finns betydligt värre hämtställen än de utvalda. Båda killarna är unga och på Nordisk återvinning är inställningen till backning blandad. En del tycker att det är rätt okej, förklarar Besim.

Det norskägda bolaget har också en liberal syn på sopgubbar som åker bakpå bilen.

– Jo, hos oss är det tillåtet, säger driftschef Freddy Andersson. Vi beställde ju fotplattor till sopbilarna. Det sitter mikrobrytare på som gör att bilen inte går att backa när plattan är nerfälld. Hastigheten begränsas också till 20 eller 30 kilometer.

– Men visst, 30 är rätt mycket när folk ska hålla sig fast bakpå.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Här i Västland, mellan Tierp och Karlholm i norra Uppland, omkom en nyanställd miljöarbetare under arbete med sophämtning i maj i år. Enligt polisens uppgifter direkt efter olyckan handlade det om att hon fallit av bilen då hon stod baktill mellan två hämtningsstationer. Foto: Lilly Hallberg

Renhållningsbolag ändrar rutiner efter dödsolycka

Miljöarbete. I våras omkom en renhållningsarbetare i Tierps kommun efter att ha fallit av sopbilen och slagit i huvudet. Företaget där kvinnan arbetade har nu stärkt säkerhetsrutinerna.

Insänt logga

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.

Insänt logga

Vem tänker göra något åt döden på jobbet?

Insändare. Olyckor på landets arbetsplatser fortsätter att skörda dödsoffer. Statistiken är förfärande. Sedan den 1 januari 2022 har 189 människor dött på arbetet. 32 av dessa dog 2025. Den urartade situationen blir inte bättre. Tragedierna fortsätter.

De talar 1 maj 2026

Första maj. På fredag samlas arbetarrörelsen till sin internationella högtidsdag. Politiker och fackliga ledare talar på en lång rad platser runt om i landet – här hittar du information om några av dem.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Polisbil. Foto:Shutterstock

Lagrådet sågar förslag om visitation av chaufförer

Politik. Regeringen har föreslagit ett paket med lagändringar för att komma åt färdskrivarfusk. Bland annat föreslås att polismän ska kunna kroppsvisitera förare och att poliser och bilinspektörer ska få genomsöka fordon vid misstanke om allvarligt missbruk av färdskrivare. Det är ett oproportionerligt ingripande, anser Lagrådet.

Stort åkeri i konkurs

Åkeri. Familjeägda transportföretaget Rotsthens i Karlshamn är försatt i konkurs. Över 70 anställda är berörda.

Historisk konferens för jämställdhet

Fackligt arbete. Äntligen. Det var en vanlig reaktion från deltagarna på Transports första kvinnokonferens. Och början på någon nytt i arbetet för jämställdhet och jämlikhet inom förbundet – som angår alla, oavsett kön.

Närbild på ett däckbyte.

Fortsatt fusk i däckverkstäder

Gummiverkstad. Nära hälften av däckverkstäderna har brister i sin redovisning. Det visar Skatteverkets nya, stora granskning av företag i branschen.

Vägen till certifierad transportutbildning

Utbildning. Lastbilar i kortege, tal, bakelser och bubbel – på onsdagen firades att transportutbildningen vid Brogymnasiet i Kristinehamn fått kvalitetsstämpeln CGT-certifiering.

”Bira mot borgare” vill väcka liv i arbetarnas frågor

Politik. Arbetarnas frågor har i stort sett försvunnit från den politiska dagordningen. Det anser en trio som vill blåsa nytt liv i debatten. Bira mot borgare är ett nyskapat rött forum som bjuder in till samtal och diskussioner, digitalt och på plats, runt om i landet.

Matbuden pratar gärna med fackrepresentanterna Marco Ghezzani och Filippo Bellandi, men få av dem kommer troligen att organisera sig.

Italienska fack vill organisera matbud

Internationellt. De flesta italienska matbuden arbetar utan några som helst skyddsnät och enligt åklagare tvingas de leva på svältlön. Därför är nu företagen Deliveroo och Glovo under domstolskontroll. Lördag den 14 mars var det fackliga initiativ över hela Italien för att protestera och försöka organisera buden.

Transport i domstol för Teslavarsel

Arbetsrätt. I december 2023 varslade Transport om sympatiåtgärd i Teslakonflikten: blockad av all avfallshantering vid elva bilverkstäder. Biltrafikens Arbetsgivareförbund stämde ett halvår senare fackförbundet för brott mot varselplikten enligt mbl. I mars hölls rättegång i Arbetsdomstolen.

Patrik Persson håller demokratiskola för miljöarb etarna avdelning 12, Malmö. Valet 2026

”Vi har kämpat oss till vår rösträtt”

Val 2026. Det mörknar i vår omvärld. Vi fick inte vår allmänna rösträtt i Sverige till skänks, den erövrades genom kamp. Det betonar Transports Malmöavdelning 12 som i början av valåret bjudit in sina förtroendevalda medlemmar till flera demokratiskolor.