Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen
Mobbning

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Det är alldeles för många, säger Michael Rosander som är professor i psykologi på Linköpings universitet och har ägnat de senaste åren åt att forska om mobbning på arbetsplatser.

Men vad är egentligen mobbning? I arbetsmiljölagen används begreppet kränkande särbehandling. Då räcker det att någon utsätts för ett negativt beteende en gång om det är tillräckligt allvarligt. Mobbning är värre än så.

– För att det ska handla om mobbning ska en person utsättas för ett negativt beteende systematiskt och över tid. Att någon skämtar lite elakt med mig en gång betyder inte att jag blir mobbad, utan det handlar om att en person blir utsatt om och om igen och sakta nöts ner. Om man inte redan är det så hamnar man i ett underläge där man har svårt att värja sig och försvara sig, säger Michael.

Olika sätt att mobba

Mobbningen kan se ut på olika sätt. Det kan vara att man får kränkande kommentarer, blir förlöjligad, förödmjukad, hånad eller retad. Men det kan också handla om att man blir ignorerad, inte får gehör för det man säger eller att man blir utestängd och inte får vara med. Man blir personen som ingen pratar med på rasterna och får inte reda på att det är after work.

Dessutom finns det arbetsrelaterade mobbningsbeteenden, till exempel att någon får en helt ohanterlig arbetsbörda, medan kollegorna inte får det. Eller att man nedvärderas, alltid får göra skitgörat eller blir fråntagen ansvar.

– Det är egentligen inte så stor skillnad om det är chefen eller kollegorna som mobbar. Men när chefen mobbar så är man redan i underläge vilket kan göra att man snabbare hamnar i en negativ situation. Med kollegorna är man ofta någorlunda jämbördig från början men nöts ner över tid. Men värst är det förstås om både kollegor och chefen mobbar, säger Michael.

I sitt senaste forskningsprojekt har han tittat på hur vanligt det är med mobbning på arbetsplatsen och tillfrågat ett slumpmässigt urval av alla yrkesarbetande i Sverige. Resultatet är nedslående: 200 000 svenskar utsätts för regelrätt mobbning på jobbet.

– Då handlar det om människor som systematiskt utsätts och som mår väldigt dåligt av det, säger Michael.

Ofta eskalerande

Men problemet är mycket större än så.

– När vi pratar om mobbning så behöver det inte vara antingen eller, att antingen är du mobbad eller inte. Ofta är det en eskalerande process där man initialt utsätts lite grann, utan att det har blivit systematiskt, men det är ändå något som man mår dåligt av. Då handlar det om ytterligare 250 000 svenskar. Så man räknar med att ungefär en halv miljon svenskar utsätts för negativa beteenden på jobbet. Det är alldeles för många, säger Michael och fortsätter:

– Det borde vara noll. Särskilt när man vet vad konsekvenserna är.

Personer som utsätts för kränkande särbehandling och mobbning på jobbet drabbas oftare av depressioner, ångest och utbrändhet jämfört med de som inte utsätts för mobbning alls. De hamnar oftare i långtidssjukskrivning och risken att stötas ut ur arbetslivet är betydligt större.

– Här är det klara tydliga skillnader, säger Michael.

Det finns också studier som visar att risken att begå självmord ökar.

– Det är förstås ett stort mörkertal, för det är svårt att veta exakt vad som orsakar självmord. Men redan på 1990-talet kom en statlig utredning som visade att mellan 100 och 300 personer begår självmord varje år på grund av mobbning på jobbet. Om man jämför det med antalet fysiska arbetsskador som leder till att någon dör, ungefär 50 om året, så får man perspektiv på hur mycket lidande mobbning kan orsaka. Och då ska man komma ihåg att innan det går så långt som till självmord så är det en lång väg av lidande, säger Michael och fortsätter:

– Även om det ”bara” är 100 personer som tar livet av sig på grund av mobbning på jobbet, så finns det 100 bra anledningar till att det här inte ska förekomma på våra arbetsplatser.

Förekommer överallt

I sin forskning har Michael tittat på vad det är som gör att mobbning uppstår på vissa arbetsplatser och inte på andra. Han säger att det förekommer inom alla branscher och yrkesgrupper. Hur stor arbetsplatsen är spelar ingen större roll. Och tvärtemot vad många tror så är det inte en viss sorts personer som mobbar eller en viss sorts personer som utsätts.

– Den viktigaste orsaken är att organisationen har brister. Det kan handla om att ledarskapet inte fungerar eller att det finns otydlighet vad gäller förväntningar, roller och vem som ska ta ansvar för olika saker. Med en chef som inte bryr sig så mycket och inte agerar om det uppstår konflikter, då har du en ganska otäck krutdurk som kan explodera i form av att någon utsätts för mobbning.

Om man utsätts för mobbning är det viktigt att säga till och se till att man får hjälp. Det är arbetsgivarens ansvar att vidta åtgärder för att motverka kränkande särbehandling.

– Men känner man att man inte får gehör så är man i en farlig situation. Hur otäckt det än låter så är det bästa rådet att springa så långt därifrån du kan. Det är så pass allvarligt. Det smärtar att behöva säga det, att det är den som utsätts som ska behöva byta jobb, men är man utsatt och inte får hjälp så är det farligt att vara kvar, säger Michael.

När man byter jobb, så blir det oftast bättre på den nya arbetsplatsen.

– Det visar på att det är just arbetsplatsen som är problemet, eftersom samma person inte alls behöver utsättas på nästa ställe.

Depression

Men även om mobbningen upphör så lider många fortfarande av depression ett och ett halvt år efter att de har bytt arbetsplats.

– Och det i sig är tyvärr en riskfaktor om den nya arbetsplatsen också är dålig, eftersom det ofta är den som redan lider av psykisk ohälsa som utsätts för mobbning. Man sparkar på den som redan ligger ner. Då finns det risk att man hamnar i mobbning igen. Men det beror helt på hur arbetsplatsen är. För på en välfungerande arbetsplats är psykisk ohälsa inte en riskfaktor för mobbning.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Asanja:
    8 februari, 2024

    Jag tycker det är farligt att hela tiden säga att det är "arbetsplatsen" eller "organisationen" som är problemet.
    Det är faktiskt människor - individer - som beter sig brottsligt.
    Eller ja, det borde vara brottsligt och straffbart.
    Kännbara straff - inte minst för ledare och chefer.

Lästips:

Insänt logga

Klimatomställningen måste ge trygga jobb och säkra transporter

Insändare. 2026 behöver bli en vändpunkt för klimatkrisen. För transportarbetare är klimatförändringarna inte abstrakta. Extremväder, värmeböljor och översvämningar påverkar arbetsmiljön, ökar olycksriskerna och stör transporter som samhället är beroende av.

”Personer med funktionsnedsättning straffas”

Politik. Den 1 oktober 2025 skärpte regeringen reglerna för aktivitetsstöd till personer som går arbetsmarknadsutbildningar, praktiserar eller arbetstränar för att komma i jobb. "Personer med funktionsnedsättningar straffas för att samhället inte förmår ge rätt stöd."

Fråga tidningsbud

Vilket fack ska min son tillhöra?

Transport. Henrik vill veta om hans son kan vara medlem i Transport då han jobbar som tidningsbud. Ingela har mörkt på jobbet och undrar om det verkligen ska vara så. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Fråga facket
Fråga tidningsbud

Vilket fack ska min son tillhöra?

Transport. Henrik vill veta om hans son kan vara medlem i Transport då han jobbar som tidningsbud. Ingela har mörkt på jobbet och undrar om det verkligen ska vara så. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Kultur
Ola Liljedahl, Lena Nyblad Liljedahl och Ulf Berglund nedanför Picassos monumentala mås i studentområdet Kungshamra, Solna. Foto: Lilly Hallberg

När Picasso flyttade in i det svenska folkhemmet

Konst. Beundrade, utbuade och bortglömda – fem jättelika betongskulpturer av den store Pablo Picasso finns i Sverige. En ny bok utforskar verkens väg in i vår vardag.

Snabbkoll
Illustration: Mattias Käll

Så skapar vi bra stämning på arbetsplatsen

Arbetsmiljö. Vi behöver inte vara kompis med alla på jobbet. Men bemöter vi varandra med hyfs och respekt skapar vi en bättre stämning. Forskare vid Malmö universitet har tagit fram en hövlighetsguide för att hjälpa oss på traven.

Tema: Kvinnliga chaufförer
Montage foto + illustration

Med sjumilakliv mot jämställdhet?

Åkeri. Lastbilsyrket är på snabb marsch mot en jämnare könsfördelning. Kvinnorna kommer med stormsteg – på gymnasiets transportprogram är en tredjedel tjejer.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Tema: Pensioner
Tjänstepensionen är en betydande del av den sammanlagda pensionsinkomsten. Men privatanställda arbetare slutar tjäna in tjänstepension efter att de fyllt 65. (Genrebild.) Foto: Shutterstock

Pensionsavsättningen sänks efter 65

Höjd riktålder. Vi ska jobba längre för att rädda pensionerna. Men tjänstepensionsinbetalningarna upphör vid 65 år för privatanställda arbetare.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.