Davids krönika. I slutet av artonhundratalet byggdes en elektrisk järnväg från Stockholm till Djursholm. Den var så dålig att den kallades ”Världens uslaste järnväg”.
Skämttecknarna hade fullt upp med att rita det smalspåriga tåget som vindlade fram på en obefintlig räls, med folk som antingen hängde i klasar utanför vagnarna eller föll av.
Tidningarna hade en stående stående rubrik: ”Senaste raset på Djursholmsbanan”.
Dagens motsvarighet i landsvägstrafiken är E4:ans 2+1-väg utanför Ljungby. Så gott som dagligen är den avstängd på grund av alltifrån soppatorsk till avåkningar och kollisioner. Sist var det en lastbil som fått slut på bränslet. I tre timmar stod kön stilla och då ska man veta att om det är något det finns gott om i Ljungby så är det mackar, bilverkstäder och bärgare.
Men det gick tydligen ändå inte att få fram resurserna. Kanske för att Ljungbyborna är så utlessa på allt som händer på Sveriges smalaste pulsåder att de struntar i den.
De mentala gåvorna hos dåvarande Vägverket som en gång byggde vägen kan man undra över. Likt en hundgård är trafiken instängd mellan vajerräcket och viltstängslet. Det är omöjligt att ta sig förbi ens med växelvis trafik om något händer. Och det gör det – hela tiden.
Vägverket sparade pengar på att inte bygga en riktig motorväg, som det ju annars är från Malmö till långt norr om Uppsala. Men vad kostar det samhället med alla köer och alla de olyckor som sker när bilarna inte hinner ta sig förbi varandra då vägen smalnar av?
De flesta chaufförer har väl upplevt ”chicken race” – känslan när personbilarna försöker hinna förbi fast det är långt efter skylten ”avsmalnande väg”.
På vintrarna är det förstås värst. Då är det många bilar från länder i östra Europa som åker av. Ofta baklänges med hytten vikt mot trailern på ett anmärkningsvärt, men inte så förvånande, sätt. För däcken är kanske inte alltid i helt reglementsenligt skick.
Ingen ljusning är i sikte. Minsta asfalteringsarbete renderar tvärstopp och att trafiken leds genom Ljungby. Utom för lastbilarna för de får inte köra där. Vilket de ofta upptäcker för sent och det blir ett förfärligt backande över korsningarna.
Trafikverket lär nu faktiskt vara på gång med en utbyggnad. Men i det kaos som ofta råder, med dragbilar från världens alla hörn som halkar omkring i dikena, kan det ibland kännas som om man själv befinner sig i någon gammal öststat.
