Sned last en fara på vägarna
Snedlastade containrar är en säkerhetsrisk för både kranförare och lastbilschaufförer. Enligt föreskrifterna ska de ställas åt sidan och inte transporteras någonstans förrän problemet är åtgärdat. Men det görs nästan aldrig. Tiden räcker inte till.
En rundringning till skyddsombud, myndigheter och andra experter visar att det är vanligt med snedlastade containrar i Sveriges hamnar. Framför allt är det importerade containrar som är slarvigt lastade.
– Min uppfattning är att kanske var tionde är snedlastad, säger Roger Jönsson som är Transports regionala skyddsombud. En skillnad på tre fyra ton är inom felmarginalen och helt okej, men mer än så är ett problem.
Några exakta siffror på hur många containrar det handlar om finns inte. Problemet rapporteras så gott som aldrig, varken till skyddsombuden, arbetsledarna eller Arbetsmiljöverket.
Enligt paragraf 34 i föreskrifterna om hamnarbete måste en snedlastad container ställas åt sidan och inte hanteras förrän problemet är åtgärdat. Men föreskrifterna följs nästan aldrig. En förklaring, enligt Roger Jönsson, är att tekniken gör det möjligt för kranföraren att enkelt balansera upp en container som hänger snett.
– Och slentrianen, säger han. Man är så van vid att många är snedlastade att man vänjer sig. Om saker och ting fungerar så fortsätter man. Funkade det i går så funkar det i dag, ungefär.
Mikael Roos, inspektör på Arbetsmiljöverkets region öst, säger att snedlastade containrar är ett stort arbetsmiljöproblem och att han springer på det gång på gång. Främsta orsaken till att hamnarbetare sällan ställer containrarna åt sidan, trots att de borde, tror han är tidsbrist.
– Min uppfattning är att de som arbetar med det här är ganska medvetna om vad föreskrifterna säger. Men det ska gå fort. Containrarna anländer sent, det är ont om tid och man är rädd om sina kunder. Det är många faktorer. Det är svårt att göra något åt det eftersom man har relationen med kunden, man är väldigt lojal. Det är bara någon promille som blir inrapporterad så det finns ett stort mörkertal skulle jag säga.
Visst händer det att containrar stoppas av hamnarbetarna själva, säger Mikael Roos. Men det är bara de värsta skräckexemplen. De som är halvbra har blivit vardagsmat och hanteras därefter.
– Man lyfter, konstaterar obalansen och förskjuter tyngdpunkten. Man löser det. Men sen uppstår problemet på vägarna. Helt plötsligt får du ju en felaktig fördelning och du får för höga axeltryck vilket ger sämre bromsverkan. Riskerna ökar.
Stefan Reimers är projektledare för hamn- och stuveriskolan på Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya). Han pekar på alla lastbilar som välter på vägarna. I genomsnitt två lastbilar om dagen hamnar i diket, berättade Transportarbetaren i somras.
Hur många av de olyckorna som orsakas av snedlastade containrar är omöjligt att säga. Har ekipaget vält så ligger lasten huller om buller. Men Stefan Reimers tror att man med ett ordentligt rapporteringssystem där fellastade containrar stoppas skulle kunna förhindra många vältningar.
– Avåkningar beror på förarmisstag, säger han. Det finns inte en förare som inte vet hur fort man får köra i en kurva. Vältningar däremot beror på dålig lastsäkring.
Martin Miljeteig, Transports ombudsman med ansvar för arbetsmiljöfrågor, påpekar att det yttersta ansvaret för att fellastade containrar tas ur bruk är arbetsgivarens. Att det sällan görs är en klar brist i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger han.
– Arbetsgivarna i hamnen sköter sig helt enkelt inte. Man kan väl vara lite fräck och säga att det låter som att de prioriterar vinst och lönsamhet framför arbetstagarnas säkerhet och trafiksäkerhet.
