;
Krönika

Viruset och socialismen

Davids krönika. Coronaviruset har fått alla världens epidemiologer, läkare och virusforskare på tå. Men hittills har jag bara hört en av dem säga det uppenbara: att ett likadant eller än värre virus kan komma i framtiden. För virus vandrar runt och som jag minns Hongkonginfluensan så återkom den år efter år då jag var barn.

Vi har fått en alldeles för tydlig föraning om vad som kan komma och att en rad saker i samhället måste ändras. Som att vi inte kan resa som nu. Virus sprids lika fort som flygplanen korsar jordklotet. Och vi kan inte vara lika beroende som nu av utlandet, främst Kina.

Vi måste också kunna lita på att maten inte är besmittad med gifter och föroreningar. Plus att inte leveranserna stannar av då någon ny farsot dyker upp.

På något underligt sätt sammanfaller viruset med klimatarbetet. Lokal matproduktion på småbruk blir nödvändig då jättejordbrukens jordar är utarmade på näring eller eroderar ut i haven.

Vi står inför en ny mer lokal värld. En där länders gränser och sammanhållning är det väsentliga. Inte storföretagens vinster. Och där välståndet inte definieras av hur bra börserna går.

I dag räknas varken människors liv, humanism eller staters gränser. Det enda som betyder något är det globala kapitalet, dess rörelser och vinster. Och så blir det som det blir när företagare och politiker fritt får leka affär: en sjukvård utan resurser att vårda de svårast sjuka, ett rättssystem som knappt fungerar, järnvägar och vägar som förfaller och en total inkompetens när det gäller att ta hand om större kriser.

I oändliga nyhetsinslag gråter placerare från världens alla börser ut sin klagan. Men har börserna någonsin botat någon sjuk? Gett skolbarn utbildning? Gjort boendet billigare? Höjt levnadsstandarden för vanliga människor?

Tvärtom, i Sverige har inkomstklyftorna ökat, pensionerna urholkats, skolan havererat liksom de sociala trygghetssystemen och stödet till de personer som flyttar hit.

Men med lag ska landet byggas och en ny tid måste komma med en politik som låter människors behov styra. En tid där allt som kan ägas gemensamt också kommer att göra det. Såsom skolor, sjukvård, allmänna kommunikationer och så vidare. Det som fungerar bättre i privat ägo kommer förstås fortsätta att vara det. Dock bara så länge det gynnar det stora flertalet.

Marknadens kaos måste upphöra och en demokratisk socialism komma i stället. Så som det varit i Sverige i många decennier då V och Socialdemokraterna hade majoritet i riksdagen och då S verkligen var socialister.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Anders Sköld:
    24 mars, 2020

    Hallå/du ska inte skena iväg nu
    Det var inte utan anledning DDR dog-
    Lagom är bäst-såklart skall merparten av sjukvård och skolor ligga hos det allmänna men inte all, konkurrens bidrar till förbättringar-och utveckling s har gjort sitt i Svensk politik-så är det bara
    Anders/hantverkare

Lästips:

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Davids krönika. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Avtalsråd och kongress – ditt engagemang gör skillnad

Ordförandeord. Regeringsbildningen verkar diskuteras på alla nivåer, men de högst inblandade och ansvariga verkar tyvärr ha svårt att ens träffas över en kopp kaffe.

Det var i säck innan det kom i påse!

Davids krönika. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

;