”Vi vann fajten om lönerna”
Lager & terminal. Rena lönesänkningar är ett växande problem i Transport. På DHL:s lager i Örebro fick fackklubben slåss stenhårt för att behålla en mångårig extrabetalning på 770 kronor i månaden.
Vi går runt i DHL:s jättelika lagerbyggnad, strax söder om Örebro. Drygt tio meter höga lagerhyllor reser sig som raukar mot det mörka plåttaket.
Det råder fotoförbud. Varför? Björn Ramstedt, sekreterare i Transports fackklubb, har jobbat på DHL i 30 år – ända sedan koncernen hette ASG. Han säger:
– Det känsliga är varorna. Kunderna. Det lär finnas en historisk förklaring. Företaget lagrade kex åt ett kundföretag. När en kex-konkurrent fick redan på det valde man bort ASG. Det finns möjligen någon sorts logik i resonemanget.
Per-Åke Sundkvist garvar. Han är klubbordförande (26 år i företaget) och har tillsammans med Björn Ramstedt blivit ett radarpar i det fackliga arbetet på en arbetsplats med omkring 100 kollektivare.
Lönen ja.
Historien går tillbaka mer än 20 år i tiden.
I flera av Transports avtal utgörs lönen av tarifflön, plus så kallad premiekompensation på några kronor.
Rörlig lönedel
”Premiekompen” var ursprungligen tänkt som en kompensation på företag där de inte gick att införa premielönesystem, alltså en rörlig lönedel ovanpå den fasta kakan.
I praktiken har fast månadslön och ”premiekomp” snarare blivit regel än undantag. För lagerarbete är ”premiekompen” fem kronor i timmen (om man har minst sex års branschvana). Fast på just terminaler och lager är det fortfarande vanligt att arbetsgivarna betalar lite extra.
– På vårt lager hade vi ett gruppackord, säger Björn Ramstedt. Företaget försökte säga upp det två gånger. Det blev tvist med Transport och 1998 frystes ackordet på 4 kronor och 42 öre per timme, utöver de fem kronorna i premiekomp.
Det motsvarar en överlön på 770 kronor. En femhundring efter skatt. Inte mycket att tjafsa om för ett storföretag som DHL kan man tycka. Fast för arbetstagarna blir det trots allt en utlandsresa på ett år.
Björn och Per-Åke berättar att företaget gjort ihärdiga försök att sänka lönen. 2009 gick facket motvilligt med på att extrakronorna bara gällde redan anställda. Nyanställda skulle inte få det frysta ackordet, utan bara avtalets lägstalön.
Lönesänkning
2016 kom nästa attack. Björn Ramstedt säger:
– Företaget kallade till information och meddelade att det frysta ackordet skulle sägas upp. Ledningen sa att verksamheten inte gick så bra, därför måste lönerna sänkas.
– Fast huvudargumentet som arbetsgivaren anförde var orättvisa. Att nyanställda inte fick det frysta ackordet, därför skulle det avskaffas. Från klubbens sida kontrade vi förstås med: ”Höj löner för de nya, i stället för att sänka för alla andra.”
Fackklubben inledde ett intensivt arbete med att leta fram gamla förhandlingsprotokoll och minnesanteckningar. Både avdelningen och förbundet involverades.
Relationerna med arbetsgivaren blev frostigare när DHL skickade ett brev till alla anställda och deklarerade att det frysta ackordet skulle tas bort i augusti 2016. I brevet stod att företaget var överens med Transport.
– Det var inte sant! utbrister Per-Åke. Folk på golvet blev skitförbannade. Men företaget stod på sig. I augusti för ett år sedan togs ackordet bort.
Transport vann matchen
Tvisten lyftes till central nivå. Transport hotade med att gå till Arbetsdomstolen och facket tog med sig frågan in i avtalsrörelsen våren 2017. Budskapet till arbetsgivarna var att det inte blir något nytt kollektivavtal, om inte redan framförhandlade löner skyddas.
Transport vann matchen. På DHL i Örebro tecknade förbundet en överenskommelse om ett nytt rörligt lönesystem. 6 000 kronor betalades dessutom ut retroaktivt för de månader som gått, utan fryst ackord.
Uppgörelsen blev sedan nyckeln till ett nytt transportavtal för hela branschen. Där enades parterna om en skrivning som skyddar även lokala uppgörelser – ”överlöner” – fram till hösten 2018. Den är den tidpunkt då endera parten kan säga upp det treåriga avtalet.
Björn Ramstedt och Per-Åke Sundkvist är nöjda:
– För mig var det skitjobbigt när vi bråkade om lönen, säger Per-Åke. Jag fick tryck på mig från företaget och från medlemmarna. Det var inga jättepengar det handlade om. Men den här femhundringen i nettolön fick stor påverkan på motivationen på golvet.
Björn fyller i:
– Företaget trodde nog aldrig att det skulle bli en sådan långbänk. Vi vann helt klart nya medlemmar genom att ta den här fajten. Tyvärr har det nya rörliga premielönesystemet inte givit någon utdelning alls nu i maj och juni.
– Det är inte bra. Kalkylen som gjordes var tänkt att ge samma utfall som tidigare. Av flera skäl blev det inte så, tyvärr.
Flera frågor
Fackklubben har drivit andra frågor också. En handlar om arbetskläder och vem som ska stå för tvätt.
En annan var semlan.
I många år bjöd DHL lagerarbetarna på en semla på fettisdagen. Den drogs in – och Transports Örebroavdelning plockade poäng på att köpa in några flak med semlor och åka ut till arbetsplatsen med.
Björn ler.
– En bagatell. Men en bagatell med stort symbolvärde. En liten gest kan betyda mycket för att visa uppskattning.
– Lönen har förstås en annan dignitet. Det finns lager och terminaler som har 20-25 kronor extra i timmen, utöver avtalet. Då börjar det få verklig betydelse för medlemmarna.
