Lastbilar parkerade utefter vägkanten.
Close
EU:s regelglapp öppnar för lönedumpning, och chaufförerna betalar priset.
Close
Tema: Gränslös arbetsmarknad

Chaufförerna betalar priset för EU:s snåriga regelverk

Lönedumpning. Att använda brevlådeföretag och kedjor av underleverantörer är kända sätt att dumpa priser på fraktmarknaden. Men EU:s splittrade regelverk möjliggör social dumpning på ett lättare vis.

Skärmdump från KLG Europes hemsida
Trevligt. På sin hemsida flaggar KLG Europe med familjevärderingar och sina många förgreningar. Frågorna om lönedumpning hänvisas dock uteslutande till KLG trucking i Rumänien.

Nederländska KLG Europe erbjuder frakt till och från Sverige och har hög svansföring som arbetsgivare.

På sin hemsida kallar de sig ett företag med ”family values” och företaget grundades redan 1918, fast i dag är huvudägaren Sinotrans som ägs av den kinesiska staten.

På dotterbolaget KLG truckings undersajt är huvudbudskapet ”en modern fordonsflotta till lägsta kostnad”. I praktiken innebär det att en rumänsk chef i Rumänien anställer rumänska chaufförer som liksom klassiska sjömän far till Västeuropa för att arbeta veckor i sträck. KLG trucking kör också åt bland andra danska transport-och logistikjätten DSV.

Dåliga arbetsvillkor

Transportarbetaren har varit i kontakt med flera chaufförer som vittnar om dåliga arbetsvillkor och konsekventa brott mot körregler, men ingen av dem vågar uttala sig i media om hur det fungerar.

Elena Frandes är ordförande i det rumänska transportfacket SLT, Sindicatul lucrătorilor din transporturi. Foto: Lena Blomquist
Elena Frandes är ordförande i det rumänska transportfacket SLT, Sindicatul lucrătorilor din transporturi. Foto: Lena Blomquist

– De blir ombedda att skriva under ett extra papper om att informationen i företaget är strikt konfidentiell och att de inte borde låta tredje part, som media, ta del av det. Annars kan de bli ansvariga att betala någon form av ersättning direkt till företaget. Utan att gå till domstol behöver de betala ett stort belopp, säger Elena Frandes på det rumänska transportfacket Sindicatul lucrătorilor din transporturi (SLT).

Fackförbundet kan både bekräfta de uppgifter vi fått, samt summera situationen i stort.

– Tyvärr är det ganska vanligt att man inte respekterar deras vilotid, säger Elena Frandes som fått veta att KLG truckings förare förses med ett särskilt kort för att betala de böter som uppkommer när de får böter för att de bryter mot reglerna.

Får betala för skador

Företaget har också låtit förarna skriva på ett ansvarsövertagande för bil och utrustning. När saker blir skadade dras det på den egna ersättningen.

Vi presenterar kritiken och våra frågor för KLG Europe, men de hänvisar allt till KLG trucking. Deras företrädare menar i sin tur att de anställda visst får tala med journalister, men har själva en annan bild av situationen än den vi fått till oss av SLT och anställda.

KLG truckings representant, disponenten Catalin Nestianu, skriver att avdrag visst görs för skadad utrustning, men inte på själva lönen, bara från den bonus som utgör del av ersättningen.

– Det är en belöning för goda resultat, inte ett straff – och ansvar för eventuella skador gäller endast under de villkor som anges i lag, säger han.

Illustration till lönedumpning rumänska chaufförer av Ingrid Fröhlich
Illustration: Ingrid Fröhlich

Låga löner

Vi har fått samstämmiga uppgifter om att chaufförerna inte blir utstationerade, trots att en del arbetat åt företaget i många år och enbart kört med bas i Nederländerna. Lönerna är betydligt lägre än för dem som kör för andra KLG-företag, ungefär 1 000 euro i månaden.

För att undvika att röja någon anställd sparar vi på detaljer, men flera vittnar om att företaget konstruerat praktikaliteter så att förarna i praktiken bor i sina lastbilar.

– Förares vil- och boendeförhållanden är tydligt reglerade på europeisk nivå, och det är en ram vi tar på största allvar, säger Catalin Nestianu och tillägger att SLT inte lyft frågan med företaget.

Den rumänska fackföreningsrörelsen i branschen är svag men SLT lyckades ändå värva tillräckligt många medlemmar för att få rätt att teckna kollektivavtal åt dem.

”Följer regelverket”

KLG truckings Catalin Nestianu menar att de följer gällande regelverk och förklarar varför de tog frågan till domstol.

– Rättegången handlade om en specifik juridisk fråga: att verifiera om den juridiska tröskeln för representativitet var uppfylld, eftersom vi hade indikationer på att det erforderliga antalet medlemmar inte hade nåtts. Det var naturligt att söka klarhet i detta genom juridiska medel innan vi gick vidare. Förfarandet är avslutat, och för oss förblir dialogen med våra anställda öppen, säger han.

Processen för SLT pausades och i över ett år låg frågan i det rumänska domstolsväsendet innan en, trots allt överraskande snabb, dom föll. Fackförbundet gavs rätt, men flera fackliga företrädare har lämnat under tiden och nu står de ändå på ruta noll för att kunna börja förhandlingarna om kollektivavtal.

– Under rättegången har företaget frågat flera gånger för att få veta namnen på alla som är medlemmar i facket. De insisterade på att de borde veta exakt vem som är medlem i vårt förbund, säger SLT:s Elena Frandes.

Varför tror du att de gör så?

– För att sätta press, för att vidta några straffåtgärder. Detta är också noterat i det slutliga domstolsbeslutet.

Städdag. Bolaget menar att de erbjuder allt de förutsätts, men många anställda hos KLG trucking måste i praktiken måste leva i sin hytt även när de har veckovila. Då samtliga anställda vi varit i kontakt med vill förbli anonyma är bilden en genrebild från en av Europas många helgbostäder. Foto: Hanna Strömbom
Städdag. Bolaget menar att de erbjuder allt de förutsätts, men många anställda hos KLG trucking måste i praktiken måste leva i sin hytt även när de har veckovila. Då samtliga anställda vi varit i kontakt med vill förbli anonyma är bilden en genrebild från en av Europas många helgbostäder. Foto: Hanna Strömbom

Inga lönehöjningar

Under våren 2026 menar KLG trucking, liksom italienska Gruber och ett österrikiskt företag som SLT försöker arbeta mot, att de inte har tillräckligt med resurser för att höja några löner för Syndicats förare.

Värt att notera är att KLG Europe gärna summerar sina siffror för sina samtliga bolag och själva redovisar att de under 2025 omsatte 325 miljoner euro, alltså över 3,5 miljarder svenska kronor.

Hur kan ett företag av KLG:s storlek mena att det inte finns pengar?

– Vi förstår varför den här frågan dyker upp, och vi tar den på allvar. Lönerna för KLG trucking SRL:s anställda sätts i relation till resultaten för detta rumänska företag — inte siffrorna för KLG-koncernen, som är en separat enhet. Det handlar inte om ovilja, utan om de verkliga ekonomiska begränsningarna hos det företag som anställer dessa förare. Samtidigt har våra kollegors inkomster ökat stadigt, och dialogen om lönevillkor är fortsatt öppen, säger Catalin Nestianu.

Fru Justitia och EU-falggan
Union? Trots mobilitetspaket och andra framsteg så fortgår striden där arbetsvillkor viktas mot företagens önskan om pressade priser och vinstmarginal. Regelverket är snårigt och förutsättningarna avgörs i domstolar runt om i Europa. Foto: Shutterstock

Snårskog av regelverk ger glapp i systemet

Lagstiftning. Fri rörlighet öppnar arbetsmarknaden både för arbetstillfällen och lönedumpning.

– Tyvärr lyser kollektiva arbetsrättsregler med sin frånvaro inom EU. De är väldigt svåra att driva igenom, säger Erik Sinander som är expert på arbetsrätt.

Erik Sinander är docent i internationell privaträtt och kallar juridiken för ”exceptionellt komplicerad”. Han guidar oss genom den snårskog av regelverk som ger glapp i systemet.

Medan mycket annat är gränsöverskridande så är den kollektiva arbetsrätten nationell.

– Min uppfattning är att de länder som förlitat sig på en kollektiv arbetsmarknadsmodell i möjligaste mån har försökt skjuta ifrån sig EU-rätten och försökt att så att säga ”bevara Sverige svenskt”. Men det har ju börjat visa sig att det inte går, för att få till lösningar på en kollektiv nivå måste man tänka för hela EU.

Erik Sinander. Foto: Pressbild
Erik Sinander. Foto: Pressbild

Saknad enighet är långt ifrån det enda problemet. Att fri etableringsrätt innebär big business i att starta företag i ett land och bemanningsföretag i ett annat är vanligt, inte minst inom flygbranschen. Och att rättvisans kvarnar maler långsamt i till exempel Rumänien är inte en EU-fråga, men för den som är ute efter att maximera vinst blir skillnaden mellan europeiska regelverk och resurser ett smörgåsbord.

Kolliderar

I den sämsta av världar kolliderar också regelsystemen så att det är svårt även för experterna att avgöra vad som gäller. Ett antal framsteg på det arbetsrättsliga området har försökt bestridas av olika länder, men Erik Sinander ser positivt på att man trots allt lyckades komma överens om mobilitetspaketet.

Kritiker menar att paketet är välment, men relativt lätt att strunta i. Systemet kan ännu användas för att motivera varför förare inte ska utstationeras, åtminstone tills den eventuella rättsprocessen är klar.

Erik Sinander har bland annat kritiserat EU:s lagvalsregler för att de är osäkra. Han menar att argumentet ”närmare anknytning” används för att välja det lands regler som innebär högre lönsamhet för arbetsgivaren. När företaget och den anställda hamnar i en ord mot ord-situation måste frågan avgöras i domstol. Det kräver till att börja med ett visst mod hos individen och därtill resurser och uppbackning, gärna i form av ett starkt fackförbund.

– Då blir insatserna plötsligt höga, säger han.

– Och i vissa länder kan det vara så att fackförbund inte ens har ett sådant mandat.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Willilam och Fredrik har lastat färdigt inför den femte resan.

De kör dit hjälpen inte når

Hjälparbete. De humanitära behoven vid fronten i Ukraina är akuta. Men att köra hit är livsfarligt och nödhjälp har svårt att nå fram. Vi har träffat tre svenska chaufförer som tagit saken i egna händer.

Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Kan man hyra semesterboende genom Transport? Illustration: Martin Heap

Kan man hyra stuga genom facket?

Transport. Finns det chans att hyra semesterboende genom Transport till ett bra pris? Och har den som blivit uppsagd från ett åkeri på grund av arbetsbrist rätt att hoppa in och köra för ett annat åkeri under den betalda uppsägningstiden? Här ger Transports experter svar.

Gör en upptäcktsresa genom Museisverige

Sommar. Fordon, maskiner och verktyg berättar industri­samhällets historia. Landets arbetslivsmuseer visar ett förr med hög igenkänningsfaktor – och erbjuder besökaren att åka med, ofta bokstavligen.

Fråga facket

Måste jag bära upp tidningen?

Transport. Elias undrar om han måste bära upp tidningen då det ibland står en sur gubbe och skäller i trapphuset. Och Linnea vill veta hur det fungerar med röda dagar då hon är timanställd. Transports experter svarar.

Willilam och Fredrik har lastat färdigt inför den femte resan.

De kör dit hjälpen inte når

Hjälparbete. De humanitära behoven vid fronten i Ukraina är akuta. Men att köra hit är livsfarligt och nödhjälp har svårt att nå fram. Vi har träffat tre svenska chaufförer som tagit saken i egna händer.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?