Våldet måste stoppas

Insändare. Vi behöver stoppa våldet på tåg, bussar och yrkesförare.

De senaste veckornas rubriker visar en förfärande utveckling för landets anställda inom kollektivtrafiken. I Göteborg knivskars en bussförare i ansiktet och i Uppsala har fem bussförare misshandlats den senaste tiden. Inom den spårbundna trafiken vittnar de ombordanställda om misshandel, spottloskor och hot – till och med uttalade mordhot.

Enligt en medlemsundersökning för ombordpersonal genomförd av Seko uppgav häften att de dagligen eller varje vecka utsätts för sexuella trakasserier ombord på tåg. Var femte anställd uppgav att det förekommer våld dagligen eller varje vecka. I Region Skåne har man blivit tvingade att bemanna tågen med väktare. Det har gått så långt att biljettvisering har upphört på utsatta turer och linjer.

Personal väljer att lämna sitt yrke i rädsla för att bli ännu ett offer i den våldspiral vi ser för anställda i vår kollektivtrafik. Situationen är allvarlig och kommer i förlängningen resultera i svårigheter att rekrytera människor till dessa viktiga yrken. Vem vill jobba där hot och misshandel är en del av vardagen?

Uteblivna åtgärder är att kapitulera inför en brottslig verksamhet och skickar helt fel signaler till de kriminella som begår brotten. Det innebär samtidigt att laglydiga resenärer finansierar biljettpriserna för de kriminella när hotfulla kriminella åker gratis.

Personal inom kollektivtrafiken är ingalunda ensamma om den här situationen, även förare av godstransporter upplever samma sak. Närmare hälften av yrkesförarna har någon gång utsatts för brott. Hela 70 procent av yrkesförarna känner en oro för att stanna på en rastplats. Att så många inom dessa yrkesgrupper upplever hot och våld i sin yrkesutövning är skrämmande och visar tydligt att regeringen tappat kontrollen över kriminaliteten som breder ut sig i samhället.

Vanliga hederliga medborgare ska kunna gå till sitt arbete utan att känna en gnagande oro över att utsättas för brott. De är helt enkelt en fråga om att vårt gemensamma samhälle ska kunna skydda sina medborgare. Kriminella skall möta tydliga och kännbara konsekvenser från samhället när de begår brott, för oss Sverigedemokrater är detta en självklarhet.

Sverigedemokraterna har i motioner till riksdagen lagt förslag om utökad kontrollverksamhet på landets vägar och förstärkningar till polisen. Vi föreslår även satsningar på övriga rättsväsendet och betydande straffskärpningar. Det är dags att samhället tar tag i kriminaliteten på alla nivåer och utdelar kännbara straff till de som attackerar personal inom kollektivtrafiken eller åkeriverksamheten.

Yrkesförare och personal inom kollektivtrafiken utför samhällsviktiga arbetsuppgifter och de ska rimligtvis också känna att samhället skyddar dem mot brott.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Farlig trötthet utbrett problem

Åkeri. Europas yrkesförare kör ofta trötta. En tredjedel av lastbilsförarna har någon gång under det senaste året somnat vid ratten. Det visar en stor studie av den Europeiska Transportfacket, som kopplar ihop tröttheten med dåliga arbetsvillkor.

Stressad chaffis köper macka på truckstop i Örebro. Foto: Jan Lindkvist

Kissa i tid!

Hälsa. Fast i köer? Passagerare i bilen? Vårda blåsan som din bästa vän! Bärgaren Tuija Paasila och fjärrbilsföraren Freddy Welle vet vad det kostar – att inte gå på toa i tid.

Efter åtta dagar och två kurer med antibiotika mot njurbäckeninflammation och blodförgiftning är Tuija Paasila tillbaka på jobbet hon älskar, som bilbärgare. Foto: Justina Öster

”Man kan inte vara så pryd”

Hälsa. Tuija Paasila öppnar den bakre ”räddaren i nöden-luckan” på bärgningsbilen. Bakom den kan hon huka sig ner, om det kniper. – Man kan inte vara alltför pryd i den här branschen, säger hon.

Det måste gå att kombinera lönsamhet och schysta villkor

Debatt. Marknaden för bud och hemleveranser har vuxit explosionsartat de senaste åren. Dels tack vare digitaliseringen men den har också accelererat kraftigt på grund av coronapandemin.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Älskade jävla väg

På väg. Det började med Bob Dylan. Hans nasalt gnälliga sång lockade mig ändå som tonåring till att längta ut på vägarna. Inte minst för alla hans besjungna erövringar. Som i ”Girl from the north country”.

Att bygga ett hus tillsammans

Hattstugan. Vad gör man då den vuxna dottern är ledsen, har problem med en tidigare relation, är sliten efter flera års nattjobb som barnmorska och av att vara ensamstående med ett barn? Och hon har en enda stor önskan: att bygga ett eget hus? Jo vi bygger förstås ett!

Diktaturen som alla älskar?

Politik. Vid mina ändlösa körningar upp och ner genom landet noterade jag att det var ovanligt många ekipage med sjöcontainers på vägarna strax efter påsk. Helsingborgs godsbangård var också full av containertåg.

Vi är bra på att lyssna!

Ledare. Hej kamrater och läsare! Här skriver jag nu för första gången, som ny tillförordnad chefredaktör för tidningen.

Vad är en röst på S värd i nästa val?

Ordförandeord. Vart är Socialdemokraterna på väg egentligen? Frågan är ytterst aktuell och bottnar i att partiet nu tvingas leverera det elände man gick med på i den så kallade januariöverenskommelsen.

Kräv att vi ska få använda toaletten!

Insändare. Det är ingen hemlighet att gigekonomins företag, som Foodora, inte tar hänsyn till arbetarnas rättigheter och säkerhet. Förutom usla arbetsvillkor, mycket låga löner och osäker arbetsplats, måste vi också utstå omänskligt bemötande av restaurangerna.

Utsatt arbete i färdtjänsten

Insändare. Vi färdtjänstchaufförer är en av de personalgrupper som får samhället att fungera. Vi tillhör en samhällsviktig funktion. Vi kör barn med olika behov till skolan. Äldre till daglig verksamhet, vårdinrättningar och sjukhus.

Jag känner mig verkligen inte trygg …

Ordförandeord. En fråga man kan ställa sig i dessa i flera avseenden märkliga tider är ju vad som i framtiden kommer att vara det så kallade nya normala. Jag tänker på flera saker, men vill börja med det som håller på att hända inom LO.

Nu lämnar jag över

Ledare. Det här blir min sista ledarkrönika i Transportarbetaren. Efter 19 år som chefredaktör lämnar jag stolen, för att gå i pension lite senare i år. Många tankar snurrar när jag försöker summera min tid på Transport och förbundets medlemstidning.

Individuella löner styrs av godtycke

Debatt. Hur är det möjligt att fortsätta med individuella löner? Trots detta har man fortfarande individuell lönesättning inom offentlig verksamhet.

Bannlys ackord på samhällsbetalda resor

Insändare. Låt oss gå samman i hela landet, lägga ner jobbet, samla ihop oss utanför riksdagshuset och ställa politikerna mot väggen. Det är sjukt att köra gamla, sjuka och skolbarn på ackord! Att det bara får fortgå år efter år.

Kasta sten i glashus…

Ledare. Posten, numera Postnord, har fått ta mycket skit genom åren. En del är säkert motiverat, men det finns ändå skäl att nyansera bilden.

Man får städa upp sin egen skit

Ordförandeord. Transportarbetareförbundet tar alltid strid för sina medlemmar när striden måste tas. Vi som är medlemmar i förbundet har detta som en naturlig del av förbundets DNA, våra utbildningar präglas av detta och våra anställda och förtroendevalda fostras in i detta.