Debatt. Regeringen har föreslagit en skattehöjning med 66 öre på diesel. Men regeringen nöjer sig inte med det. Dessutom smygs ett indexsystem in som gör att bensin och dieselskatten automatiskt kommer att höjas för varje år från och med 2017. I stället borde dieselskatten sänkas för att möjliggöra minskade utsläpp redan i dag.
Med den föreslagna skattehöjningen om 66 öre på diesel kommer Sverige år 2017 att passera Storbritannien och få världens högsta dieselskatt.
Trots ökad trafik minskar utsläppen från vägtrafiken, och självklart ska de fortsätta att minska. Men det finns ingen motsättning i sänkt dieselskatt och samhällets uppsatta mål om fossilfri fordonsflotta och fossilfria bränslen. Tvärtom.
Med det som regeringen kan styra, kvotplikten, kan den sätta takten på hur och när fossilfria drivmedel implementeras i Sverige. Att dessutom vidga bredden på vilka drivmedel som används – och blandas ut med exempelvis förnyelsebara HVO – ökar drivmedelstillgången och utsläppen sänks ytterligare.
Vill vi vara ett föregångsland
med bättre drivmedel borde vi göra det drivmedel som säljs i Sveriges attraktivt även med europeiska mått.
Att beskatta på EU:s miniminivå borde innebära att fler utländska fordon tankar ett bättre bränsle i Sverige. Det ger oss bättre miljö och mer skatteintäkter.
Så kan vi agera medan fossilfria drivmedel utvecklas, och fram till att de produceras i tillräcklig mängd.
I motsats till nöjesbilismen har godstransporter på väg inget alternativt transportsätt, och bilden är den samma inom EU som i Sverige. 85 procent av alla ton gods som fraktas sker på sträckor under 150 kilometer. Åkerierna är kapillärsystemet, det kan inte båt eller tåg vara. De olika trafikslagen kompletterar varandra mycket mer än de konkurrerar.
Höga drivmedelspriser eller skatter kan därför inte flytta gods från landsväg till järnväg i någon större omfattning.
Rätt miljöval ska löna sig och politiken borde fokusera på att hjälpa fram de alternativ som finns i dag.
