;

Vad ska komma efter välfärdsstaten?

Krönika. Vad krävs för att Socialdemokraterna på kort och medellång sikt ska kunna få 30 procenten av väljarstödet – som är första anhalten inför valet 2018? Låt mig delge er några tankar som kanske kan ge svar på den frågan.

För det första måste det till ett mer proaktivt ledarskap som vågar ta
”konstruktiva” strider i centrala frågor. Det bästa exemplet på detta torde vara Ardalan Shekarabis beslutsamhet att införa krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling. Mer av den varan, tack.

Dessutom anser jag att sossarna måste ta på sig den samhällskritiska rollen och kraften i samhället genom att ständigt och systematiskt granska och analysera samhällsutvecklingen, och peka på de brister och orättvisor som de facto finns. Sedan formulera en reformagenda med ledning av dessa.

Samtidigt måste man ha modet att ompröva en tidigare politik som numera inte är lika effektiv. Exempelvis lägga om den ekonomiska politiken, särskilt finanspolitiken, i mer expansiv riktning med tyngdpunkt på investeringar i infrastruktur. Självklart kan dessa lånefinansieras, speciellt i dag med en obefintlig ränta.

Det är nödvändigt att tänka framåt och försöka se vad som sker bortom horisonten. Vad ska komma efter välfärdsstaten och arbetslivets tidigare reformer?

Det blir alltmer tydligt att arbetarrörelsen behöver ett antal visioner för framtiden. Många människor frågar sig vad det är för samhälle som dagens moderna socialdemokrati strävar efter:

Är det en förstärkning och förvaltning av välfärdsstaten med betydande reformer i arbetslivet? Eller kanske en aktualisering av makt- och inflytandefrågorna?

Detta kan låta sig göras genom att börja driva frågan om ekonomisk demokrati med hjälp av andra verktyg än att överföra ägandet. Denna fråga borde vara mer aktuell än på länge med tanke på effekterna av den finansdrivna, kortsiktiga och mer eller mindre anonyma kapitalismen.

Det räcker med att se vad hänt med Findus i Bjuv för att inse att vi inte kan acceptera ett institutionellt globalt ägande som blir alltmer anonymt och kortsiktigt. Med facit i hand kan man se att det bland annat är våra egna pensionsfonder som ingår i den osynliga internationella kapitalismen. Exemplet Findus kan eventuellt innebära att sossarna inser att något måste göras på detta område.

Kanske är ändå det viktigaste för Socialdemokraterna att återigen stärka partiet och dess organisation – och göra det till den folkrörelse som det var en gång i tiden. Samtidigt är det viktigt för oss i facket att åter bygga upp en arbetsplatsorganisation som kan fungera som ett forum för politiska diskussioner på arbetsplatserna.

Det är med sådana diskussioner som LO-medlemmarna och sossarna kan vara en pådrivande och konstruktiv kraft för utvecklingen av partiets politik, framför allt i regeringsställning.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Vad gäller vid kombinerad tjänst?

Transport. Vad gäller vid kombinerad tjänst som chaufför/transportledare/terminalarbetare och när slutar inbetalningarna till tjänstepensionen? Det är två frågor som Transports experter svarar på denna gång.

Arbetstidsförkortningen måste bli verklighet – hur ser vägen framåt ut?

Debatt. Under flera år har svenska arbetare fått höra att nästa stora arbetslivsreform är kortare arbetstid med bibehållen lön. Frågan har lyfts fram som en av arbetarrörelsens viktigaste framtidsfrågor.

Oönskad närhet. Trakasseribarometern 2026 definierar tio grova, oönskade beteenden som sexuella trakasserier. Dit hör allt från ovälkommen beröring av sexuell karaktär till att försöka tilltvinga sig sex av någon som är berusad eller drogpåverkad. (Genrebild.)

Sexuella trakasserier minskar inte – unga kvinnor mest utsatta

Arbetsmiljö. Var fjärde kvinna i åldern 18–29 har utsatts för sexuella trakasserier på jobbet det senaste året. Och kvinnor på mansdominerade arbetsplatser är fortsatt mest utsatta. Det visar den aktuella Trakasseribarometern.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

;