Ledare

Vad är lösningen?

Ledare. Barn med adhd får vänta orimligt länge på utredning. Våldtäktsanmälningar samlas på hög. Åldringar far illa. Vägarna är dåliga. Bara fyra procent av alla bostadsinbrott klaras upp. Skolans personal går på knäna.

Det är många medierapporteringar som handlar om ett välfärdssamhälle som krackelerar. I ärligheten namn är det nog svårt att hitta ett enda område där den offentliga sektorn lever upp till alla högt ställda mål.

Vad är lösningen för att reparera sprickorna? Statens utgifter uppgår i år till drygt 960 miljarder kronor. Av det får rättsväsendet styvt 44 miljarder, försvaret 50 miljarder och kommunikationerna runt 55 miljarder. Sjukvård, omsorg och ersättningen vid sjukdom eller funktionshinder kostar totalt 170 miljarder. Avgiften till EU landar på 21,5 miljarder.

Migration, jämställdhet och ”nyanlända invandrares etablering” beräknas kosta totalt 65 miljarder. Den utgiftsposten kommer garanterat att bli en valfråga även i den här valrörelsen.

Inte spara sig ur

Är det här Sverige ska spara in? Nej, jag tror över huvudet taget inte att det går att spara sig ur de brister som kommit upp till ytan.

Sverige behöver satsa offensivt och sluta se nya skolbyggnader, simhallar och broar som svarta hål i budgeten. Hushåll som lånar pengar och renoverar villan har ju inte bara ökat sin skuldsättning – de har faktiskt skapat en värdeökning också.

Parallellt måste vi skingra oron som finns bland många vanliga arbetstagare. Försäkringarna som ska träda in vid arbetsskador och sjukdom måste förbättras, liksom pensionerna.

För att nå hit måste skatteintäkterna öka. En bra start är att satsa mer på att minska den svarta sektorn och att driva in moms och avgifter från utländska transportföretag som opererar i Sverige.

Vi måste också se till att inhemska företag betalar mer till det allmänna. Svensk bolagsskatt är låg och alltför många storföretag tricksar med avancerade upplägg för att helt undslippa skatt.

Svallvåg med unga

Det är några år sedan framtidsforskare pekade på faktorer som sätter fart på ett lands ekonomi. En sådan inträffar precis i skedet då utvecklingsländer tar steget ur fattigdom. Plötsligt minskar barnadödligheten, men familjerna hinner inte ”ställa om” – utan fortsätter alstra stora barnkullar.

I svallet skapas en ovanligt stor våg av unga människor som når 15–20 års ålder ungefär samtidigt. Ungdomar som börjar plugga, jobba och konsumera. Det skapar i sin tur tillväxt.

Sverige har precis fått en sådan våg. Genom ett oväntat tillskott av nyanlända. Vi som jobbar på Transports förbundskontor ser dem varje dag. Unga från Syrien, Afghanistan, norra Afrika som tar hissen högst upp i huset för att gå på SFI-kurs, svenska för invandrare.

Nästan alla är i åldrarna 18 till 25 år. I deras ögon tycker jag mig ana en iver och en framtidstro. Drömmar om ett tryggt liv i ett fruset land som inte haft krig på 200 år.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. James Brocka:
    13 mars, 2018

    Det finns många nivåer att behandla. Men lite tillspetsat och förkortat. Se till att statliga utgifter redovisas korrekt. Se till att avtal skrivs med verklighetsanknytning. Tydliga kravspecar mot huvudmännen /tecknade part. Adekvat utbildningsgrad behövs, på flera instanser. Utred och inför, vid behov, tjäntemannaansvar. Se över medborgarlönsalt. Sätt fler unga vuxna i sysselsättning på sin ort inom skola och vård. Inled större samarbete inom Interpol mm, EU och FN.

  2. Örjan Torpe:
    6 mars, 2018

    Det framkom ju rätt nyligen att ungefär hälften av de svenska hushållen har inget sparande alls. Det innebär att skattehöjningar innebär välfärdssänkningar för merparten. Att börja införa förmögenhetsskatt och arvsskatt innebär bara att förtroendet för staten kommer att minska. Det visade Panamaskandalen. Det är nämligen så att oavsett om man är rik eller fattig så vill man inte förlora pengar på sitt sparande. Att tillgångsvärdet har ökat iom prishöjningen på fastigheter innebär ju inte att man kan äta oxfile. Man har sas inte pengarna i handen. Vi har nått ett skattetak där varje skatteökning kan vara förödande för ekonomin i stort.

  3. Örjan Torpe:
    3 mars, 2018

    De flesta missuppfattningar som förfäktas är att bara man har jobb och betalar skatt bidrar man till välfärden. I Sverige måste varje skattebetalare betala ca 50.000:- för att vara "lönsam". Nu är det inte så enkelt att bara höja skatterna för att uppnå en högre välfärd. Sverige har den lägsta disponibla inkomsten i Norden. Höjer man skatten så minskas människornas konsumtion och eftersom det är lätt att låna pengar idag kompenserar man detta med exempelvis kreditkortslån. Problemet för landet blir när alla skall betala tillbaka sina konsumtionslån samtidigt. Då minskas konsumtionen och BNP per capita blir lägre=välfärd kaputt och klyftorna ökar. Lösningen är att sänka skattetrycket för gemene man så man har råd att amortera på lån och handla varor. Grundavdragshöjningen var ett genidrag som inte ens Alliansen fattar beroende på att man egentligen är en sossesvans och har dessutom gått in i Goebbelsfällan genom S-uttrycket "ofinansierade skattesänkningar". Att skatter har en ekonomisk elasticitet (skatthöjning 1 kr-0,5 kr tillbaka) fattar Magdalena Andersson inte, åtminstone utåt, det framskymtas dock ibland. Ekonomi är alldeles för allvarligt att för att överlåtas åt politiker.

Lästips:

Kristina Sjöberg, chefredaktör och ansvarig utgivare, Transportarbetaren. Foto: John Antonsson

Arbetarna har halkat efter

Ledare. Apropå vår artikel ”Så mycket mindre är din lön värd”. Jag kan inte förstå varför avtalen förlängdes med sju månader under corona men att hyresförhandlingarna ändå gick bra att hålla.

Papporna, sönerna, våldet

Davids krönika. Valrörelsen är tack och lov över. Ett slags mästerskap i floskler från högern och med idéer som ingen någonsin kommer, eller ens vill, genomföra.

Kristina Sjöberg, chefredaktör och ansvarig utgivare, Transportarbetaren. Foto: John Antonsson

Hoppet är det sista som överger

Ledare. Svenska folket har röstat och klart är att det parti som framstår som valets vinnare är Sverigedemokraterna. Framför allt är det utanför storstäderna de har haft stor framgång.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Den socialdemokratiske utlandschauffören

Politik. Han är som de flesta av oss som kör tradare, ett ego. Men med blick för jobbet och känsla för kamraterna. Kunnig om smitvägarna när det blivit stopp på Autobahn och allt annat som hör vägarna till. Som de bästa Raststättena och var det går att övernatta ostört på parkeringar som inte är alltför ansatta av rånare.

Det är rörigt på mitt skrivbord

Politik. Ett gammalt skämt: ”Den som har det rörigt på sitt skrivbord är ofta lika rörig inuti huvudet!” Svaret: ”Hur ser det då ut i huvudet på den som har ett tomt skrivbord?” Själv har jag inte bara ett rörigt skrivbord. Det är som om ett korsdrag blåst igenom huset och skapat ett fullständigt kaos – och på motsvarande sätt känns det inuti skallen.

Papporna, sönerna, våldet

Segregation. Valrörelsen är tack och lov över. Ett slags mästerskap i floskler från högern och med idéer som ingen någonsin kommer, eller ens vill, genomföra. Mycket handlade om ”Orten” alltså de ”särskilt utsatta” områdena i Sverige. För dem förespråkade de blåbruna partierna alltifrån språktester för tvååringar till militära insatser mot gängbrottsligheten.

Jag råkade säga något om privilegier

Krönika. Det finns en bok jag ständigt återvänder till när jag vill få bekräftelse eller hämta argument och det är Anneli Jordahls bok Klass – är du fin nog? Nästa år firar den 20 år men den är minst lika aktuell i dag som när den släpptes. Då, 2003, talade ingen om klass, men tack vare Jordahls bok kom klass upp på tapeten igen.

Se lönen som en investering

Insändare. Vi måste sluta bokföra arbetstagares löner som en "kostnad" på företagens balansräkningar, då kostnader är något väldigt negativt för ett vinstdrivande företag.

Det är dags att säga ifrån nu!

Ordförandeord. Hej Transportare! Som ni säkert både läst och hört i diverse media och nyhetsrapportering den senaste tiden så har jag som enda ledamot av fjorton i LO-styrelsen sagt nej till den så kallade siffersatta LO-samordningen.

Är vallöften önskningar?

Ledare. En regering är bildad och vallöftena från den blåbruna högerregeringen bryts ett efter ett. Det som sas innan valet gäller visst inte efter. Eller hur var det Liberalernas partiledare Johan Pehrson sa? Verkligheten gör det också svårt att hålla vallöften. Med andra ord var det planerade lögner från Jimmie Åkessons nya polare.

Min mammas mat

Krönika. När jag var barn bodde jag och min tyska mamma i en liten by där alla, utom mamma, var ”inrikes födda”. Vi var annorlunda. Mamma bakade tyskt surdegsbröd och vanliga pålägg på smörgåsen var smör, Teewurst och skinka från Schwarzwald. De kvällar hon inte jobbade åt vi Abendbrot.

Arbetarna har halkat efter

Ledare. Apropå vår artikel ”Så mycket mindre är din lön värd”. Jag kan inte förstå varför avtalen förlängdes med sju månader under corona men att hyresförhandlingarna ändå gick bra att hålla.

Gör om, gör rätt Värmlandstrafik!

Debatt. Grattis Värmlandstrafik! Återigen har ni gjort en misslyckad upphandling, precis som förra gången ni upphandlade servicetrafiken i länet. Och hur slutade det? Jo, man fick bryta kontraktet med den ”seriöse” åkaren AB Trendtaxi efter att de mist sitt trafiktillstånd.

Det är inte bara årstiden som är mörk

Ordförandeord. Kamrater, nu är det dags att kavla upp ärmarna och ta den fackliga kampen. När jag skriver det här är förbundet mitt emellan två stora sammandragningar med avtalsråden för våra största avtal.

Lönerna i taxi – en ren katastrof!

Debatt. Taxibranschen står i dag inför en tuff utmaning, att säkerställa det akuta personalbehovet här och nu samt göra yrket attraktivt för framtiden.

Våra villkor är inte till salu!

Debatt. Vi i Transport kan inte acceptera att vår arbetsmiljö eller våra arbetsvillkor är den del som nedprioriteras i jakten på att gå med vinst. Detta är tyvärr en del av att lägsta pris har fått högsta prioritet i de flesta upphandlingar.

Vi är alla människor

Debatt. För inte så länge sen så råkade ett matbud ut för att personer kastade sten på hen vid Triangeln i Malmö och matbudet fick uppsöka sjukhus för sina skador. När vi träffar matbud i Malmö så berättar de att hot, våld, rån och kränkningar från allmänheten blivit en del av deras arbetsvardag.

Den politiska debatten – för en chaufför

Debatt. Vi löntagare säljer vår tid, vi äger inget åkeri eller bevakningsföretag, vi är i direkt beroendeställning till chefen och chefens kunder. Chefen och kunderna slutar aldrig att hitta nya sätt att tjäna en krona mer, och vi löntagare måste hela tiden anpassa oss.