Trafikstrul med hög prislapp
Kraschen på Södertäljebron i midsomras blev en dyr historia. Trafiken fick ledas om i två månader, ett strul som beräknas ha kostat samhället upp till två miljoner kronor per dygn. Störningar på vägarna innebär alltid höga kostnader. En enkel vältolycka kan gå loss på 50 miljoner kronor inom loppet av några timmar.
Inom loppet av ett par dygn i början av juli 2016 händer det här på vägarna i Sverige:
En gångbro i Arvika rasar efter att en kranbil kört in i den. Riksväg 61 stängs av.
En långtradare lastad med kycklingar välter på E6 norr om Halmstad. Vägen stängs av.
En lastbil med släp kör i diket mellan Karlstad och Arvika. Sågspån överallt. Vägen stängs av.
En lastbil med jetbränsle krockar med en annan lastbil på riksväg 40 utanför Ulricehamn. Bränslet läcker ut, området måste saneras. Vägen stängs av.
Och så vidare. Var det ovanligt mycket? Nej, det här är vardagsmat. Bara antalet lastbilar som välter på svenska vägar är i genomsnitt två om dagen. Det blir 650 per år.
Till detta kommer alla andra olyckor med lastbilar – och personbilar, motorcyklar, mopeder, cyklar och gångtrafikanter.
Vid en olycka – eller väderkaos med för den delen – måste ofta vägen stängas av helt eller delvis. För den som fastnar i långa köer kan trafikstrulet bli en dyr historia. En missad tandläkartid går ju att boka om, men för ett åkeri som står still med last som måste lossas vid en viss tid kan förseningen innebära utebliven betalning. Eller tappade kunder.
När en lastbil i midsomras rammade Södertäljebron, och skapade milslånga köer, ledde det direkt till ökade personalkostnader för många åkerier. Övertid och ob drog i väg, säger Ulric Långberg som är branschchef på Sveriges Åkeriföretag. Det finns visserligen ofta en möjlighet för åkerierna att göra ett strultillägg i fakturorna, säger han. När den beställda transporten blir dyrare får kunden helt enkelt betala vad det kostar.
– Men jag är rädd att de flesta har varit tysta och tuggat i sig det här. Det är ofta så man löser det. Du kan till exempel vara underleverantör med ett fast milpris. Det blir en ensidig kamp mot en mellanhand. Och där tror jag faktiskt inte man lyckats få ut något den här gången.
Olyckor, väder och vind rår ingen på – ändå är förståelsen från de drabbade kunderna inte alltid på topp när stora pengar står på spel. Det har Kent Pileklev, lastbilschaufför i Eskilstuna, fått erfara. I fyra år körde han på Stockholm och vande sig vid köer, olyckor och förseningar. I lasten hade han gräsmatta som skulle levereras i tid. Kunden hade anlitat personal som väntade på att få rulla ut gräset. Där stod de och tickade pengar medan Kent Pileklev satt fast i trafikstockning. Ibland flera timmar.
– De kunde skrika på mig, säger han. Men vad skulle jag göra då? Det var ju stopp i trafiken. Jag kan inte trolla.
Det hände att åkeriet förlorade kunder på det där. Eller att förbannade köpare bad chefen fara och flyga. Det kunde vara stressande, säger Kent Pileklev.
– Men jag har blivit klokare med åren. Det är ju bara att gilla läget – och försöka vara trevlig mot kunderna.
Trafikstrul har en hög prislapp, inte bara för de direkt drabbade utan också för hela samhället. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har räknat fram de ungefärliga kostnaderna för störningar i infrastrukturen. Dyrast är propparna i, eller i närheten av, städer. Där är trafiken som tätast och ett stopp leder direkt till stora dominoeffekter. Ute i landet är det glesare mellan bilarna och färre drabbas när det smäller.
När en lastbil började brinna på E4 strax söder om Mjölby i oktober 2013 stängdes vägen av helt i nästan åtta timmar. Drygt 6 000 fordon drabbades och det sammanlagda antalet förseningstimmar blev enligt beräkningarna omkring 25 000. Summa: 13,5 miljoner kronor. Kan jämföras med en olycka året innan vid påfarten till E4 strax norr om Stockholm. Då välte en lastbil med krossmassor och ett av två körfält blockerades hela dagen. Sammanlagt orsakade stoppet omkring 100 000 förseningstimmar. Summa: 50 miljoner kronor.
Men katastrofens omfattning när den tunga yrkestrafiken drabbas varierar med vilken typ av last det handlar om. Den som till exempel kör bulkvaror till jordbruk, eller timmer, järn och malm, åker inte med kniven mot strupen på samma sätt som den som transporterar färdiga produkter. Dessa produkter behövs oftast i processer där det är noga att de kommer i tid. Ett missat anlöp kan vara samma sak som pengar i sjön. Tänk läkemedelstillverkning. Eller leverans till någon av stormarknaderna. Där kan ett lossningsfönster vara 25 minuter. Den som missar det kan behöva vänta till dagen efter – och då var en annan körning inplanerad.
Normalt vardagsstrul är något den som planerar ett företags logistik måste ta med i beräkningarna, men när det sker större olyckor står plötsligt inte bara mycket pengar på spel. Företagen riskerar också att förlora kunder – och i förlängningen att gå omkull.
När en av bilarna från Jan Lundgrens transport AB kraschade in i Södertäljebron i midsomras, och orsakade skador som gjorde att trafiken behövde ledas om i två månader, fick ägaren Jan Lundgren ta emot arga mejl och telefonsamtal. Någon tyckte inte att hans personal förtjänade att leva. En annan tyckte att företag som hans inte har på vägarna att göra. Andra var bara allmänt förbannade.
– Men efter ett tag blev det tyst, säger Jan Lundgren och tillägger att han även har fått ta emot många värmande meddelanden.
– Det är klart det är stora pengar det handlar om, och det är tråkigt och olyckligt. Vi kör ju också från Stockholm över Södertäljebron, fastnade i köerna precis som alla andra och förlorade pengar. Ingen sitter gratis. Men huvudsaken är faktiskt att folk lever.
