Sverige bryter mot EU:s visstidsregler
Svenska arbetsgivare kan i dag stapla olika tidsbegränsade anställningar på varandra, utan att fastanställa personal. Det strider mot EU:s regler om visstidsarbete. Bättring krävs, annars hotar stämning inför EU-domstolen.
Det är innebörden i ett så kallat motiverat yttrande från EU-kommissionen. Kommissionen ger nu Sverige en två månader lång tidsfrist med att förklara hur man avser att anpassa visstidsbestämmelserna efter de krav EU-rätten ställer.
Frågan går tillbaka till 2007, då regeringen förändrade reglerna i lagen om anställningsskydd, Las. Ändringen innebär att arbetsgivare i Sverige i dag kan anställa samma person på olika former av visstidsanställningar i flera år, utan krav på tillsvidareanställning.
Fast anställning blir det, enligt den nuvarande lagen, när en arbetstagare vikarierat eller har haft allmän visstidsanställning under en period på sammanlagt två år, under en femårsperiod. Men, eftersom tiden räknas separat för olika anställningsformer, kan arbetsgivare komma undan tillsvidareanställningar genom att använda sig av en kedja med tillfälliga anställningar. Vikariat, projektanställningar, säsongsanställningar…
Det är just detta EU-kommissionen riktar in sin kritik mot. Blir man inte nöjd med den svenska regeringens svar kan kommissionen gå vidare till EU-domstolen med en stämning.
För nästan sex år sedan vände sig tjänstemannafacket TCO till EU-kommissionen med en anmälan. Det är den processen som fortfarande rullar på. Enligt TCO:s chefsjurist hör det till ovanligheterna att så kallade fördragsbrottsprocesser leder så långt som till motiverade yttranden. Till Tidningen Vision säger han:
– Rättsligt är detta en enkel fråga, som borde ha varit löst för länge sedan. Allt som behövs är några mindre justeringar i en del av en paragraf i Las.
TCO förklarar att förbundet inte motsätter sig att arbetsgivare ska kunna anställa arbetstagare under begränsad tid, vad man däremot vill stävja är missbruket av möjligheten.
Redan för en månad sedan sa arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) att regeringen inte har för avsikt att förändra de svenska L-bestämmelserna. Hon befarar att det skulle späda på arbetslösheten, eftersom arbetsgivare då skulle kunna avstå helt från att anställa. Syftet med lagjusteringen var att försöka få fler svenskar i arbete.
Arbetsmarknadsministern vidhåller regeringens ståndpunkt och anser sig inte besegrad, trots EU-kommissionens yttrande.
– Regeringens uppfattning är att den svenska arbetsrätten står i samklang med EU-rätten, och den här frågan är ju inte avgjord än. Vi kommer att lämna in våra ståndpunkter till EU-kommissionen och se på deras motivering. Och sedan får vi se vad fortsättningen blir, säger hon till Sveriges Radio.
I likhet med TCO:s ordförande Eva Normark ser Transports ordförande Lars Lindgren EU-kommissionens ståndpunkt som en seger, eller i alla fall ett steg på vägen:
– Arbetsgivare ska inte kunna stapla olika osäkra anställningar på varandra. Vad vi behöver är säkrare och tryggare anställningsformer och tydliga regler, så att både företag och anställda vet vad som gäller.
Lindgren tar avstånd från dagens kortsiktiga ”kvartalsekonomi” med snabba kast och osäkra anställningsformer, som i förlängningen innebär otrygga livsvillkor. En utveckling som han upplever leder till att fler företag väljer att anlita bemanningsföretag.
– Fast det kan ju i och för sig vara tryggare med en fast anställning i ett uthyrningsföretag än att bollas runt mellan olika anställningsformer.
– Det är bra att man nu säger ifrån från EU-kommissionens sida. Jag vill se en arbetsmarknadspolitik med tryggare anställningar, arbetsmarknadsutbildning och arbetslöshetsskydd som gör att människor kan och vågar byta bana. Utan att ställas på bar backe, anför Lars Lindgren.
