Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil. Foto: John Antonsson
Close
Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil.
Close
Kultur

Sverige är rikt på broar

Förbindelser. Broar binder samman land, förkortar vägen och gör det möjligt att gå eller cykla under stora trafikleder. De riktiga långsträckarna tjänar också ofta som symboler för sin hemtrakt. Och Sverige är rikt på broar.

Det finns omkring 21 000 broar som Trafikverket förvaltar i landet. 17 000 vägbroar och 4 000 järnvägsbroar. Det statliga verket har ansvar för underhåll och gör regelbundet inspektioner för att broarna ska vara säkra.

Den absolut vanligaste typen av bro i Sverige är en så kallad plattram. Inte så iögonfallande men en pålitlig typ som de flesta i stort sett dagligen möter. Konstruktionen är enkel, en fyrkantig ram, och bron gjuts i betong – billig att bygga och i stort sett helt underhållsfri. Men modellen fungerar bara för små broar.

Vanliga brotyper: Plattram och plattbro, båda i Stockholmsförorten Blackeberg. I gångtunneln, under plattramsbron, utspelar sig en av de otäckaste scenerna, ett vampyröverfall i romanen Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist (2004). Foto: Lilly Hallberg
Vanliga brotyper: Plattram och plattbro, båda i Stockholmsförorten Blackeberg. I gångtunneln, under plattramsbron, utspelar sig en av de otäckaste scenerna, ett vampyröverfall i romanen Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist (2004). Foto: Lilly Hallberg

När spännvidden ska vara längre krävs andra metoder. Då är det vanligaste antingen att bygga en balkbro, som kan få mycket lång sträckning, eller en plattbro; en enklare konstruktion. Vanligt är att använda platta vid vägkorsningar i olika plan. Plattbron löper då över en väg med stödpelare på båda sidor.

Namn från trakten

Broar inom ett land får sitt namn från trakten i närheten eller öar de förbinder med fastlandet, som Uddevallabron eller Tjörnbron. Men när det handlar om broar mellan länder får de vanligen namn efter vattnet de spänner över, som Öresundsbron.

Förbindelsen mellan Sverige och Danmark kan ses som vårt lands längsta bro med sina 7,8 kilometer. Men den brukar inte räknas med i sammanhanget och Trafikverket exkluderar Öresundsbron i sammanställningen över Sveriges längsta broar. I stället är det Ölandsbron som är avgjort längst bland ”helsvenska” broförbindelser: 6 072 meter.

Ölandsbron öppnade för trafik 1972 och var även Europas längsta fram till 1998 då en ny bro över floden Tejo i Lissabon, Portugal, invigdes. Att förbindelsen till Öland skulle utgå från Kalmar på fastlandssidan var långt ifrån självklart, sundet är betydligt smalare längre norrut och brobygge där hade diskuterats sedan början av 1930-talet.

Ölandsbron firade 50 förra året. Och var längst i hela Europa 1972–1998! Bron över Kalmarsund är fortfarande den längsta broförbindelsen som helt går på svenskt territorialvatten. Foto: Elin Gårdestig/Trafikverket
Ölandsbron firade 50 förra året. Och var längst i hela Europa 1972–1998! Bron över Kalmarsund är fortfarande den längsta broförbindelsen som helt går på svenskt territorialvatten. Foto: Elin Gårdestig/Trafikverket

I dag passerar i snitt nära 20 000 fordon per dygn över Ölandsbron, som sedan 1996 har två körfält i båda riktningarna. Under högbrodelen är segelhöjden 36 meter.

Näst längst

Tvåa på listan över landets längsta broar kommer järnvägsbron i Södertälje, Igelstabron, med 2  140 meter – bara 21 meter längre än trean, Sundsvallsbron. Högbron över Sundsvallsfjärden, som invigdes 2014, är en del av E4:ans nya sträckning.

Bron gör att det inte längre är nödvändigt att ta svängen genom centrala Sundsvall, vilket både minskar restiden för dem som passerar staden och utsläppen i centrum.

Sundsvallsbron är en betalbro. Från början planerades bara avgift för tung trafik. Men EU-direktiv tvingade fram likabehandling. Så från och med 2015 kostar det att åka över bron oavsett fordon:

20 kronor för tung lastbil, hälften för lätt lastbil, buss och personbil. Bron har även cykelbana – gratis!

Spektakulär hängbro

En verkligt spektakulär bro är Högakustenbron, över Ångermanälven mellan Kramfors och Härnösands kommuner. Bron är till skillnad från de flesta övriga långa broar i Sverige inte en balkbro utan en hängbro. Dess förebild är Golden Gate-bron i San Francisco, Kalifornien, som invigdes 50 år före bron i Ådalen.

Högakustenbrons fria spann är 1 210 meter, längst i landet, och dess pyloner – pelarna som håller upp bron – är 182 meter höga. Bortsett från tv-master är det Sveriges högsta byggnader.

Bron ligger nära älvens mynning, och den byggdes för att korta E4:s sträckning. Den gamla motorvägen, över Sandöbron, är nästan en mil längre. Sandöbron har heller inte bärighet för tunga fordon så BK1-lastbilar tvangs tidigare ta vägen över Bollstabruk, ytterligare nästan 4 mil.

När Sandöbron invigdes 1943 var bågbron världens längsta brokonstruktion i ett spann. Fyra år tidigare hade den värsta byggolyckan i Sveriges historia inträffat. Träkonstruktionen till bron, som var under uppförande, rasade och 18 arbetare omkom. Det var den 31 augusti 1939.Dagen efter startade andra världskriget med Hitlertysklands anfall mot Polen. Det förklarar att uppmärksamheten blev jämförelsevis liten vad gäller katastrofen vid bygget av den vackra bron över Ångermanälven.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Peter Jansson:
    31 mars, 2023

    När det byggs broar är det väldigt viktigt att de använder konstruktioner som klarar av alla årets olika väder för att t.ex. förhindra isbildning på kablar/vajrar att falla ner på fordon vintertid.Att göra vissa broar till betalbroar är inte rättvist i vårt avlånga land lika orättvist som att vi har trängselskatt i våra storstäder.

Lästips:

Symbol för kvalitet. Servicetrafikens gröna fordon har kommit att bli ett välkänt inslag i stadsbilden. Foto: Lilly Hallberg

Göteborgsmodell höjer servicetrafikens status

Färdtjänst. Bristen på förare är inte unik för Göteborg. Staden arbetar sedan flera år med riktade insatser för att utbilda fler som klarar att köra färdtjänst – utbildning och krav ska både göra jobbet mer attraktivt och ge bättre kvalitet på den upphandlade, samhällsbetalda trafiken.

Lastbil på vinterväg, Umeå

Test för att förbättra säkerheten i och kring lastbilar

Trafiksäkerhet. Vid frontalkrockar är risken att skadas eller omkomma störst för andra trafikanter i mindre fordon än tunga lastbilar. Nästa år ska den europeiska sammanslutningen EuroNCAP och Trafikverket gemensamt börja testa säkerheten i tunga lastbilar.

Lastbil på vinterväg, Umeå

Fortsatt snökaos

Trafik. De kraftiga snöfall med blåst som dragit in över Sverige har fått stora konsekvenser för all slags trafik – flera allvarliga olyckor på de stora vägarna, försenad tidningsutdelning och inställda bussar, tåg och flyg.

Tema sömn
Tema Sömn. Illustration: Unni von Feilitzen

Så klarar du nattskiften

Sömntips. Jobbar du natt? Då löper du större risk att drabbas av sömnstörningar, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar. En trött förare är dessutom en farlig förare. Men det finns knep som gör att du klarar skiftarbetet bättre.

”Jag märker att det tar längre tid att återhämta sig och bli människa igen”, säger lastbilschauffören Tobias Olausson. Foto: Pernilla Ahlsén

”De mörka timmarna är jobbigast”

Skiftjobbaren. Kaffe, en bensträckare eller en kort tupplur. Det är knep som lastbils­chauffören Tobias Olausson tar till för att klara nattpassen. Men ju äldre han blir desto svårare är det att återhämta sig.

Snabbkoll
Snabbkoll: Varsel och uppsägningar. Illustration: Mattias Käll

Varsel och uppsägningar

Av med jobbet? Sverige ser ut att vara på väg in i en lågkonjunktur. Då ökar risken för varsel och uppsägningar. Så fungerar det och det är skillnaden.

Snabbkoll
Snabbkoll om stridsåtgärder/konflikter. Illustration: Mattias Käll

Det här händer vid strejk

Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

Dina pengar
Mynthögar

Hänger din arbetarlön med?

Löneutveckling. LO-arbetarna halkar efter tjänstemännen. Det har LO visat i flera av sina årliga sammanställningar. Det har skett en så kallad löneglidning som gjort att tjänstemännens löner ökat mer än ”märket” sedan år 2000.

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.

Biljettkontroll i busväder

Bevakning. I snålblåst eller sol. Väktarna som kontrollerar biljetter i Östergötland är ute varenda dag och ser till att resenärerna betalar.