”Svensk arbetsmarknad har visat sig oväntat stark”
Ekonomi. Trots skenande inflation och kraftigt höjda räntor ser vi ingen stor ökning av arbetslöshet eller varsel. LO:s chefsekonom Laura Hartmans bedömning är ändå att Sverige är på väg in i en period av ökad arbetslöshet.
Arbetslösheten har sedan flera år bitit sig fast någonstans mellan 7 och 8 procent och antalet varslade och uppsagda har inte ökat. Det har förvånat många experter.
– Den svenska arbetsmarknaden har visat sig vara mer motståndskraftig än vad vi trodde, säger Laura Hartman.
Den höjda räntan och avkylningen av ekonomin har inte gett utslag i antal som är sysselsatta eller hur mycket de som är i arbete faktiskt jobbar.
– Jag måste erkänna att ingen av oss riktigt förstår vad det beror på. Det vi brukar se när man går in i en lågkonjunktur ser vi inte än.
När kommer vi att se det?
– Vi LO-ekonomer och många andra har pekat på att vi kanske kan se det redan nu under andra kvartalet. Men jag hoppas att jag har fel och att motståndskraften fortsätter. Andra prognosmakare, som regeringen, säger att arbetslösheten kommer att öka också under nästa år och då hamnar vi någonstans mellan 8 och 9 procent. Det är inte en katastrofal ökning, men vi kommer från en redan hög arbetslöshet.
Orosmoln
Trots det finns orosmoln, enligt chefsekonomen. Konsumtionen går ner, vi handlar mindre och samtidigt störtdyker bostadsinvesteringarna. Stora byggprojekt som är planerade sedan många år genomförs. Men nya projekt blir inte av och det gör att byggandet kommer att gå ner kraftigt. Då minskar behovet av allt ifrån byggnadsarbetare till lastbilschaufförer.
”Alldeles för försiktig”
Regeringen har nyligen lagt en vårbudget. Laura Hartman tycker att den är alldeles för försiktig.
– Den här regeringen och finansminister Elisabeth Svantesson (M) har verkligen valt att göra väldigt lite med argumentet att de vill ta ansvar för inflationsbekämpningen i första hand. Och ministerns resonemang går ut på att om hon skulle föra en mer expansiv finanspolitik så skulle Riksbanken reagera genom att höja räntan ytterligare. Jag är inte alls säker på att det skulle behöva hända.
– När jag läser Riksbankens penningpolitiska rapporter och pratar med dem säger de att det finns områden där större offentliga utgifter skulle vara motiverade. Det de pekar ut är arbetsmarknadsåtgärder och investeringar i energiomställning.
”Pyttelitet steg”
Hartman säger att det är 300 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen och 6 000 som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Regeringen har gjort en satsning på området i senaste budgeten.
– Det är ett pyttelitet steg i rätt riktning, men alldeles för lite. Man satsade pengar på utbildningsplatser, men det är bara en kompensation för den neddragning man gjorde i höstas. Så nu är vi tillbaka på samma nivå som innan höstbudgeten.
Laura Hartman vill också se fler klimatinvesteringar.
– Det skulle också göra oss mindre beroende av energipriser, som ju är ursprunget till inflationen.
